Hoppa till huvudinnehåll

Känd eurokritiker om Akavas EU-rapport: Euron har länge varit för stark och borde devalveras med tjugo procent

En graffitimålning i Aten med ordet nej på tyska.
Det är inte lätt att kombinera en tysk valuta med en finländsk arbetsmarknad där lönerna bara kan gå uppåt, säger eurokritikern Stefan Törnqvist. En graffitimålning i Aten med ordet nej på tyska. Bild: EPA/SIMELA PANTZARTZI valuta

Det är nästan bara fördelar då brittiska forskningsinstitutet Oxford Economics listar vilka effekter EU-medlemskapet har haft på den finländska ekonomin.

Rapporten får till stora delar bra betyg av experterna. Den punkt där åsikterna går mest i sär gäller hur bra euron har fungerat för Finland efter Nokias kollaps 2007.

Av rapporten framgår att medlemskapet i EU är billigt för Finland, de utländska investeringarna har ökat, den fria rörligheten har inte påverkat oss negativt och de ekonomiska effekterna av den gemensamma valutan är neutrala.

Det här är en del av akademikercentralens Akavas Europasatsning.

De nordiska akademikercentralerna - som sammanlagt har en miljon medlemmar - går nu aktivt in för att påverka beslutsfattarna i Bryssel. Rapporten - som är beställd av Akava - ska alltså ses som en profilhöjning från akademikerfackets håll.

Mest diskussion blir det om hur euron har fungerat för Finland. Forskningsinstitutet Oxford Economics har titta på hela perioden från EU-anslutningen 1995 fram till i dag.

Eurons effekt på den finländska ekonomin blir i det perspektivet neutral. Det gick bra så länge som Nokia var på topp.

Det är som att ha ena handen i is och andra handen i kokande vatten och i snitt känns det behagligt.― Stefan Törnqvist, eurokritiker
Stefan Törnqvist
Bankiren och eurokritikern Stefan Törnqvist vill devalvera med tjugo procent. Stefan Törnqvist Bild: YLE/Joakim Lax dina pengar

- Efter Nokias kollaps 2007 har vi haft en valuta som är alldeles klart för stark, konstaterar bankiren och eurokritikern Stefan Törnqvist som vill devalvera euron med tjugo procent. Det är som att ha ena handen i is och andra handen i kokande vatten och i snitt känns det behagligt. Vi skulle nödvändigtvis behöva en devalvering och det har vi försökt med konkurrenskraftsavtalet - men det är inte lätt att kombinera en tysk valuta med en finländsk arbetsmarknad där lönerna bara kan gå uppåt.

Det finns också ett annat sätt se på euron. Julia Mäklin - som är handelsexpert vid den amerikanska handelskammaren AmCham - har svårt att se hur Finland skulle ha klarat sig utan euron.

- Det är svårt att se att euron skulle ha haft nån negativ effekt på Finland, säger Mäklin. Det att vi via EU har förbättrade möjligheter att bedriva handel ser jag som en stor fördel.

Utan de utländska företagen skulle vi inte ha de utländska talanger som behövs för att Finland inte ska sacka efter i den globala utvecklingen.
― Julia Mäklin, amerikanska handelskammaren
Julia Mäklin
Julia Mäklin på amerikanska handelskammaren har svårt att se hur Finland skulle ha klarat sig utan euron. Julia Mäklin Bild: yle/ Patrik Schauman AmCham Finland,Julia Mäklin

Den fria rörligheten är för Julia Mäklin på AmCham ett stort plus i boken. Finland vinner absolut på den fria rörligheten, anser hon.

- Vi hade vår egen undersökning "Finland as a business location" som vi publicerade förra året och den visade att de multinationella företagen är mera benägna än finländska företag att hämta högt utbildad arbetskraft till Finland. Utan de utländska företagen skulle vi inte ha de talanger som behövs för att Finland inte ska sacka efter.

Men det finns problem med den fria rörligheten. Stefan Törnqvist lyfter fram det att unga att unga mänskor har lämnat Finland allt sedan Nokia kollapsade.

- Skulle man rita på det här från 2007 och framåt - och inte från 1995 och framåt - så skulle vi märka en trend att det exporteras en hel massa unga som far utomlands för att skaffa akademisk utbildning och så blir de där. Jag är väldigt bekymrad över vad det ska bli av det här landet. De sticker till Sverige, Skottland, vart som helst i världen och de kommer sällan tillbaka.

Det är klart att det finns en udd riktad mot EU-kritiken, men du måste komma ihåg att det här är Oxford Economics rapport.
― Sture Fjäder, Akavas ordförande
Akavas ordförande Sture Fjäder på Gullranda i juni 2016.
Sture Fjäder på Akava medger att det finns en udd riktad mot EU-kritikerna i rapporten. Akavas ordförande Sture Fjäder på Gullranda i juni 2016. Bild: All Over Press / Petteri Paalasmaa Akava,Sture Fjäder

Akademikercentralen höjer som bekant profilen och lobbar i Bryssel tillsammans med de nordiska syssterförbunden. Men det är inte bara beslutsfattarna i Bryssel som är viktiga. Också hemmaopinionen ska påverkas.

Akava har haft tillgång till Oxford Economics rapport sedan i våras, men väljer att publicera den först nu. Orsaken är att Akava inte ville att fel saker skulle diskuteras under EU-valet.

- Flyktingsfrågor är viktiga i och för sig, men det är trots allt den inre marknaden och konkurrenskraften som ligger Akavas hjärta närmast, konstaterar Akavas ordförande Sture Fjäder.

- Vi ville inte att den här rapporten skulle falla i glömska. Vi ville föra en diskussion nu då vi har ett nytt regeringsprogram och Finland är EU-ordförandeland. Det är klart att det finns en udd riktad mot EU-kritiken, men du måste komma i håg att det här är Oxford Economics rapport. Vi har finansierat undersökningen - det som står i rapporten är inte Akavas linjedragningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes