Hoppa till huvudinnehåll

Ny undersökning: Finländarna är inte lamslagna inför klimatförändringen – många ser på utmaningarna med hopp och nyfikenhet

Två flickor som sitter bredvid varandra. Den ena tittar nyfiket in i kameran, den andra blundar och ropar något.
Trots att klimatfrågorna traditionellt har förknippas med negativa känslor, är verkligheten mer komplex. Den vanligast förekommande känslan bland svaren var nyfikenhet – hela 58 svarade att de främst känner intresse för temat. Två flickor som sitter bredvid varandra. Den ena tittar nyfiket in i kameran, den andra blundar och ropar något. Glad,nyfikenhet,klimatförändring

Finländarna låter sig inte nedslås av klimatförändringen. Det visar en färsk enkät från jubileumsfonden Sitra. Utredningen har tittat på vilka känslor klimatkrisen väcker. Majoriteten anser att det effektivaste sättet att lindra klimatångest är att själv göra hållbara val i vardagen.

Ungefär var fjärde finländare känner ångest inför klimatförändringen, visar Sitras nya enkät. Det är främst unga under 30 år som bävar inför hur det ska gå för planeten: hela 38 procent av dem uppgav att de har klimatångest. Av alla svarande ansåg 39 procent emellertid att de inte var särdeles ångestfyllda inför klimathotet.

Grafik: Så bra stämmer påståendet "Jag har ångest inför klimatförändringen" för finländarnas del. Mycket väl 5%, ganska väl 22%, inte särsklit väl 39%, inte alls 22%, jag vet inte 5%
Grafik: Så bra stämmer påståendet "Jag har ångest inför klimatförändringen" för finländarnas del. Mycket väl 5%, ganska väl 22%, inte särsklit väl 39%, inte alls 22%, jag vet inte 5% SITRA

Trots att klimatfrågorna traditionellt har förknippas med negativa känslor, är verkligheten mer komplex. Den vanligast förekommande känslan bland svaren var nyfikenhet – hela 58 svarade att de främst känner intresse för temat. Också hopp (36 procent) toppade listan av oftast förekommande känslor.

Negativa känslor fanns också med: Många lider av frustration och otillräcklighet (44 procent) och maktlöshet (39 procent). Ändå var det bara kring en tiondel som kände sig modlösa (14 procent) eller handlingsförlamade (12 procent).

Grafik: 5 främsta känslor som klimatförändringen väcker: intresse, frustration, känsla av otillräcklighet, maktlöshet, hopp
Grafik: 5 främsta känslor som klimatförändringen väcker: intresse, frustration, känsla av otillräcklighet, maktlöshet, hopp SITRA

Det är en bra nyhet enligt Sitra, vars enkät också visar att det är just de positiva känslorna som får människor att hitta lösningar i vardagen för att bromsa den pågående utvecklingen. Samtidigt är det svårare känslor, som skuld, som får många att göra hållbara val.

Hållbara vardagsval lindrar ångest

Många har hittat sätt att hantera de negativa känslor som klimatförändringen orsakar. 80 procent uppgav att val i den egna vardagen kan vara det bästa botemedlet mot ångest.

Andra viktiga metoder var att röra sig i naturen (75 procent), hitta mer information och sätta sig in i ämnet (56 procent), och att diskutera frågan i sin närkrets (58 procent). Det var särskilt under 30-åringarna som uppgav att de diskuterar kring klimatförändringen och ökar sitt välbefinnande genom aktivism på sociala medier.

Grafik: 5 bästa sätten att lindra klimatångest: utöva miljövänliga levnadssätt, röra sig i naturen, diskutera ämnet, sätta sig i i ämnet och söka information, motion och idrott
Grafik: 5 bästa sätten att lindra klimatångest: utöva miljövänliga levnadssätt, röra sig i naturen, diskutera ämnet, sätta sig i i ämnet och söka information, motion och idrott SITRA

Markus Terho, som lett Sitras projekt om klimatkänslor, påminner att människor kan påverka varandra under många olika omständigheter.

– Var och en av oss kan motarbeta klimatförändringen i flera olika lägen: hemma med familjen, i
bekantskapskretsen, på arbetet, i samband med studier eller fritidsintressen. Diskussioner om olika lösningar kan också räknas som en betydande klimatgärning, säger han.

”Andra reagerar starkt på klimatförändringen, men inte jag”

Överlag upplevde majoriteten att deras omgivning reagerar starkare på klimatförändringen än de själva – i synnerhet när det gällde känslor som förnekelse eller skepticism.

Medierna ansågs vara den källa som framkallar mest klimatrelaterade känslor. Nyheterna uppgavs ha både positiv och negativ inverkan, medan diskussioner i de närmaste och att se andra människor agera mot klimatförändringen hade en uppmuntrande funktion.

Därför behövs en öppen diskussion om olika hållbara val och påverkningsmöjligheter, understryker Markus Terho.

- Vi måste diskutera hur framtidens hållbara samhälle ser ut och vad som är ett meningsfullt liv. En konstruktiv diskussion stärker bilden av att vi inte står inför en dyster dystopi, utan en eftersträvansvärd framtid.

Enkäten genomfördes av Kantar TNS som en internetpanel i maj-juni, och besvarades av drygt 2 000 över 15-åriga finländare.

Läs också

Klimat