Hoppa till huvudinnehåll

Baljväxter en del av lösningen när vi ska odla hållbart

En skål med ärtor, champinjoner och andra grönsaker.
En skål med ärtor, champinjoner och andra grönsaker. champinjoner,Organiska ärtor,grönsaker,vegetariska rätter

Baljväxter kan vara en viktig del av lösningen när vi i framtiden ska mätta allt fler magar på jorden.

Planetens jordar, hav, skogar och naturens biodiversitet utarmas i snabb takt.

Människans konsumtion och produktion är i många avseenden inte hållbar. En omställning till hållbar konsumtion och produktion är nödvändig.

Bland FN:s globala Agenda 2030-mål ser man att en hållbar matproduktion är tätt kopplad till flera av målen. Både hunger och fattigdom kan minskas med bättre odlingsmetoder, men framför allt mål 12 om hållbar produktion och konsumtion hänger ihop med detta. Liksom lite mål 15 om biologisk mångfald.

En tallrik med ris.
En tallrik med ris. Bild: BananaStock Ltd. ris

I framtiden kommer vår planet att ha än fler magar att mätta och då är också matproduktionens hållbarhet allt viktigare. Just odlandets hållbarhet är för tillfället ett stort problem, säger Kristina Lindström, professor i hållbar utveckling vid Helsingfors universitet.

- Vi kan producera mer mat i framtiden, men det måste göras hållbart. Det har sagts att man till och med kunde odla ekologiskt och producera tillräckligt med mat, men då måste man anpassa odlingen till miljön.

Professor Kristina Lindström
Kristina Lindström Professor Kristina Lindström Bild: Rikhard Husu / Yle kristina lindström

Kristina Lindström är doktor i mikrobiologi och fokuserar speciellt på hållbar produktion av växtproteiner, i synnerhet baljväxter. Hon har länge forskat i bakterier som lever i symbios med baljväxter.

Baljväxter har många fördelar

Lindström ser många fördelar med att odla just baljväxter i en större utsträckning; de förbättrar markstrukturen och de har inte samma sjukdomar som spannmål. Baljväxter, som bönor och ärter, är dessutom mat av god kvalitet: de är näringsrika och proteinrika.

Ärter i försäljningslåda
Ärter i försäljningslåda Bild: Yle/ Stefan Paavola ärt,baljväxter,Ärtväxter,ärter på borgå torg

- Baljväxter har en förmåga att ta kväve från luften och använda det som gödsel.

Det här gör de i symbios (samarbete) med vissa markbakterier, som kallas rhizobier. De är självförsörjande gällande kväve, så man behöver inte kvävehaltigt mineralgödsel syntetisk kvävegödsel när man odlar dem.

Den industriella framställningen av kvävegödsel kräver högt tryck och höga temperaturer - det vill säga den slukar en massa energi när det framställs.

Skålar av olika storlek står på ett bord. I skålarna finns bönor.
Skålar av olika storlek står på ett bord. I skålarna finns bönor. bönor,veganism,mat,vegetarisk kost,hälsosamhet,grönsaker,baljväxter

På många håll i världen använder man för mycket gödsel och gifter i jordbruket.

På andra håll, till exempel i Afrika där det skulle behövas gödsel, har fattiga bönder däremot inte råd att köpa den - många har kanske inte ens råd med frön och redskap för att odla för sin familj.

Till exempel soja, som anses vara ett miljövänligt val, produceras tyvärr långt ifrån hållbart på många håll i världen idag.

Bonde i Iowa håller sojabönor i sina händer.
Bonde i Iowa håller sojabönor i sina händer. Bild: EPA-EFE/CRAIG LASSIG Sojaböna,sojabönor,odling,jordbruk,USA,gröda

- I Sydamerika förstör man regnskogen och gör den till betesmark, sedan blir betesmarken sojaodling eller så bränner man ner skogen för att rödja odlingsmark och vilka problem som än uppstår sedan, lägger bönderna ut mer gift på åkrarna, säger Kristina Lindström.

Bakterier helar torr och utarmad jord

Kristina Lindström plockar fram en påse med svart pulver. Det är bra markbakterier som produceras i Finland.

- Det hållbara alternativet är bakterier som man blandar i fröna och sprider på åkrarna. De sköter marken och gör att växten växer bra, utan kvävegödsel.

markbakterier.
Ett sådant här ymppreparat består av markbakterier som kan förbättra jorden. markbakterier. Bild: Casimir Schaumann jord

Markens välmående är en nyckelfråga när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Marken är viktig både för matproduktionen och för klimatet. Om marken mår bra släpper den inte ut växthusgaser, utan binder i stället koldioxid och kväve.

Majsfält i Arusha i Tanzania.
Majsfält i Arusha i Tanzania. Bild: Yle/Nina Simberg Afrika,Tanzania,Arusha,jordbruk,majs

Bra grödor, växelbruk och att man sköter om marken med hjälp av bakterier är viktigt med tanke på hållbar odling i framtiden. Större diversitet och samodling av till exempel baljväxter, sädesslag eller foder för djur är också en viktig del.

En åker med bondbönor.
En åker med bondbönor. Bild: Marica Hildén / Yle lantbruk

- Med en större diversitet följer dels färre skadeinsekter, och dels mindre risk för att en hel skörd misslyckas. Varje gård borde odla mer än bara en slags grödor, säger Kristina Lindström.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix