Hoppa till huvudinnehåll

Finland ger alltjämt vaga svar om IS-kvinnorna - hur man än gör väntas kritik

Al-Hol-lägret i Syrien.
En del EU-länder har lyckats ta hem föräldralösa barn från lägret al-Hol. Finland avvaktar. Al-Hol-lägret i Syrien. Syrien,al-Hol

De finländska IS-kvinnorna och barnen får fortfarande vänta på besked från utrikesministeriet, trots att flera andra länder har lyckats ta hem sina medborgare från lägret. Samtidigt varnar säkerhetspolisen för en förhöjd säkerhetsrisk om kvinnorna tas hem.

Flera länder har varit aktiva i fråga om att hämta hem sina medborgare från al-Hol lägret i Syrien, där över 70 000 kvinnor och barn har hållits inlåsta i månader, och vaktas av kurdiska SDF-soldater.

Yle rapporterade i maj att det på al-Hol lägret finns 11 kvinnor som rest till Syrien från Finland och 33 barn.

Senast rapporterade Der Spiegel om att Tyskland har samarbetat med hjälporganisationer på plats för att få hem tre föräldralösa spädbarn. Också Frankrike, Nederländerna och Norge har hämtat hem föräldralösa barn.

Enligt tidningen har Tyskland ordnat med DNA-test som har gjorts på barnen i lägret, för att försäkra sig om att det handlar om barn till tyska medborgare.

Finland ska se till barnens bästa - men hur gör man det rent praktiskt?

I Finland har utrikesministeriet sagt att finländska medborgare är välkomna till Finland om de lyckas ta sig hem på egen hand. I praktiken betyder det inte mycket, eftersom lägret vaktas av kurdiska soldater och kvinnorna och barnen behöver både transport och pengar för att klara av att lämna området.

Utrikesminister Pekka Haavisto sade nyligen till Svenska Yle, att det kan dröja flera månader innan situationen är löst.

Pekka Haavisto hallitusinfossa
Utrikesminister Pekka Haavisto har sagt att det kan ta månader innan situationen är löst för de finländska IS-kvinnorna och deras barn. Pekka Haavisto hallitusinfossa Bild: Pekka Tynell / Yle regeringsprogram,regeringsförhandlingar,Pekka Haavisto

Pasi Tuominen, konsulchef vid utrikesministeriet, säger att UM måste ta hänsyn både till internationella förpliktelser om barnets bästa, och vilka faktiska praktiska möjligheter ministeriet har att lösa situationen.

- Rent konkret är det de kurdiska myndigheterna som ansvarar för lägret al-Hol och fattar beslut om vilka som kan släppas, säger Tuominen.

Finland har uppmanats att skicka representanter

I juli besökte den kurdiska representanten Salih Muhammad inrikes- och utrikeministeriet i Finland. Han hör till ledningen för det demokratiska unionspartiet PYD. Han uppmanade då de finländska myndigheterna att besöka området för att finna en lösning.

Befälhavare Aram Hanna i Syrien.
SDF-soldater ansvarar för att vakta al-Hol-lägret, och det finns ett tryck på andra länder att ta hem sina medborgare. Befälhavare Aram Hanna i Syrien. Syrien,Islamiska staten (IS),soldater,Syriens demokratiska front SDF

Men för utrikesministeriet är det oklart hur det skulle gå till i praktiken.

- Utgångspunkten är att för att kunna hjälpa, måste vi ha praktiska medel att göra det. Det har vi tyvärr inte. Det finns inga myndigheter som vi kan vara direkt i kontakt med. Och vi kan inte skicka vår personal dit, säger Pasi Tuominen.

En grupp rättslärda professorer skrev nyligen en insändare i Helsingin Sanomat att Finland kan bistå med att arrangera evakuering från ett krisområde till det närmaste trygga området, eller hemlandet, och att det här i regeringens förordning är formulerat som att "huvudmålsättningen är att bistå medborgarna att förflytta sig till ett tryggt område".

På den här kritiken svarar UM att den finländska personalen vid Finlands ambassad i Damaskus har lämnat landet redan år 2012.

Pasi Tuominen keskustelee toimittajan kanssa.
- Det är viktigt att få information om hur andra länder har hanterat de här fallen, men lätt är det inte, säger Pasi Tuominen, konsulchef på UM. Pasi Tuominen keskustelee toimittajan kanssa. Bild: Kristiina Lehto / Yle

- Finlands ambassad har inga möjligheter att erbjuda konsulära tjänster till personer som vistas i Syrien eller att bistå om evakuering måste ske, säger Tuominen.

Professorerna skriver också att man inte får låta bli att ge konsulärt bistånd som ett straff - en fråga som UM också svarar på.

- Så har UM aldrig agerat och kommer inte heller att agera så, säger Pasi Tuominen, som hänvisar till att lagen inte ens ger den möjligheten.

Hög tröskel för UM att sända representanter till området

Pasi Tuominen betonar att UM inte heller har fattat beslut om att man inte skulle skicka sina representanter till området. Men tröskeln är hög.

- Som arbetsgivare har vi ansvar för att våra anställdas liv inte är i fara.

Varför är det svårt att samarbeta med de kurdiska myndigheterna, som inte representerar en annan stat?

- Det komplicerar att lägret finns i Syrien, så det är inte enbart de kurdiska myndigheterna som har ansvar, utan det är också Syrien. Det finns inga snabba eller enkla lösningar.

Syriska kvinnor och barn väntar på transport bort från det överfyllda lägret al-Hol i Syrien. Juni 2019.
Förhållandena i lägret al-Hol är extremt svåra. I lägret finns omkring 70 000 personer, trots att det från början var avsett för ca 10 000. Syriska kvinnor och barn väntar på transport bort från det överfyllda lägret al-Hol i Syrien. Juni 2019. Bild: Ahmed Mardnli/EPA Syrien,al-Hol,läger

Det finns knapphändig information om hur andra länder har gjort konkret för att hämta hem sina medborgare eftersom lägret vaktas av kurdiska soldater.

Assisterade transporter skulle sannolikt behövas för den 300 km långa resan till Erbil i irakiska Kurdistan, därifrån flygen går till europeiska länder.

Ett färskt exempel på hur det kan gå till är nyheten om de tre tyska barnen, som biståndsorgansationer har transporterat till Erbil. I det fallet hade tyska släktingar gått till domstol för att få rätt i frågan om evakuering av de föräldralösa barnen.

Vilken nytta har ni av att veta hur andra länder har gjort?

- Det är förstås viktigt att vi kan få information av andra länder om hur de har hanterat de här fallen, men lätt är det inte.

Kan du säga något om hur transporterna har gått till?

- Ärligt sagt vet jag inte hur de har transporterat personerna. Personligen har jag inte information om det.

Vad är orsaken till att det är svårt att utbyta information om det?

- Kanske det är känsligt för alla länder, säger Tuominen.

Säkerhetspolisen: Förhöjd säkerhetsrisk

Samtidigt måste Skyddspolisen vara beredd på att sköta en omfattande övervakning av de personer som kanske återvänder, i synnerhet i början då det är oklart vilka intentioner de kan ha här hemma.

Det betyder en förhöjd säkerhetsrisk, säger Martin Westerlund, som är överinspektör vid Skyddspolisens enhet för terrorism och extrema rörelser.

- Man kan med stor sannolikhet säga att de återvändande påverkar hotet direkt från terrorism och den nationella säkerheten i Finland. Vi på Skyddspolisen uppskattar att de här kvinnorna bildar nätverk inom sin egen krets. Det kan komma att utgöra en avgörande del av den redan befintliga jihadistiska undre världen här i Finland.

Hur mycket skulle säkerhetsrisken öka?

- Det är svårt att avgöra hur mycket, men vi utgår från att det har en viss påverkan. Vi ska komma ihåg att de här kvinnorna har varenda en uppehållit sig rätt länge på konfliktområdet. De har åkt dit väl medvetna om hurdan organisation ISIL är.

Martin Westerlund är överinspektör vid Skyddspolisens enhet för terrorism och extrema rörelser.
Vi räknar med en förhöjd säkerhetsrisk, säger överinspektör Martin Westerlund vid Skyddspolisen, med tanke på att IS-kvinnorna eventuellt återvänder till Finland. Martin Westerlund är överinspektör vid Skyddspolisens enhet för terrorism och extrema rörelser. Bild: Yle/Ingemo Lindroos polisen,poliser,Skyddspolisen,Martin Westerlund

- De har tagit barnen till omständigheter som i vilket fall som helst riskerar barnets uppväxt och normala utveckling, säger Westerlund.

Inrikesministeriet har förberett sig i tre år

På inrikesministeriet säger utvecklingschef Tarja Mankkinen att man har varit beredd på att ta emot återvändande ända sedan år 2016.

- Vi väntar på beslut om huruvida Finland ska bistå personerna och vem som i så fall kommer, säger Mankkinen.

- Det är en politisk fråga och politikerna är förstås tvungna att se hur andra EU-länder gör. Vi lever i en omgivning där vi också måste överväga hur våra beslut påverkar andra länder, säger Mankkinen.

Om kvinnorna och barnen återvänder är det på inrikesministeriets ansvar att koordinera arbetet här och det är viktigt hur man lyckas med det.

- Om personen stannar utanför samhället är den våldsamma kulturen mer lockande, än om hen kan ordna sitt liv här på nytt, säger Mankkinen.

En brist att det inte finns något avradikaliseringsprojekt

Man vet ganska lite om hur radikaliserade och våldsbenägna just de här personerna är. Men det står klart att det är en brist att det inte längre finns ett skräddarsytt avradikaliseringsprojekt i Finland.

Under flera år fanns det ett sådant program kallat Radinet, som finansierades bland annat av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. Den finansieringen avlutades ifjol.

Skärmdump från Youtube av en jihadist och en svart flagga.
Man vet väldigt lite om huruvida de finländska IS-kvinnorna kan vara våldsbenägna, men Skyddspolisen säger att de kan komma att ingå i nätverk i sin egen krets om de återvänder till Finland. Skärmdump från Youtube av en jihadist och en svart flagga. Bild: Youtube jihadister

- Det är mycket beklagligt att den här välfungerande verksamheten måste avslutas, så vi måste klara oss utan den.

Hur väl förberett är Finland då inför en sådan här situation?

- Finland har god basservice, som en utgångspunkt. Vi har många professionella som hjälper. Vi har bra samarbete mellan myndigheterna. Dessutom finns det ett gott förtroende mellan myndigheterna och resten av samhället. Allt det är till hjälp, säger Tarja Mankkinen.

Är det aktuellt att få till ett nytt skräddarsytt projekt?

- Vi har diskuterat det sedan början av året, men inga beslut har fattats, säger Mankkinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes