Hoppa till huvudinnehåll

Utrikeshandelsminister Ville Skinnari: "Frihandelsavtalet Mercosur ett verktyg för att sätta press på Brasilien om skogsbränderna"

Två brandmän går i brinnande regnskog i Amazonas.
Brandmän i Porto Velho kämpar med att släcka bränderna som rasar i Amazonas regnskog. Två brandmän går i brinnande regnskog i Amazonas. Bild: EPA-EFE/Porto Velho Firefighters Brasilien,Amazonas,Regnskog,skogsbränder,Skogsbrand,brandmän,brandredskap

Skogsbränderna i Amazonas som upprör en hel värld rasar vidare med oförminskad styrka. Forskarvärlden väckte uppror för ungefär en vecka sedan - och nu har också politikerna vaknat.

Utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) bekräftar för Svenska Yle att frihandelsavtalet Mercosur mellan Brasilien och EU kommer att användas som ett verktyg för att sätta press på Brasilien.

Ett samförstånd om frihandelsavtalet har nåtts, men det kan ta mellan sex månader och ett år att få det ratificerat. Här kan EU sätta press på Brasilien.

- Finland betonar vikten av internationella avtal. Brasilien har undertecknat Parisavtalet från 2015 och är en viktig part i det. Brasilien har försvagat sin klimatpolitik, vilket strider mot Parisavtalet, säger Skinnari.

Ville Skinnari.
Ville Skinnari anser att Mercosur-avtalet kan användas för att sätta press på Brasilien. Ville Skinnari. Bild: Lehtikuva Ville Skinnari,internationell handel,utrikeshandelsminister

Målet med Parisavtalet är att jordens medeltemperatur får stiga högst 2 grader och att parterna lovar vidta åtgärder för att uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader.

Dessutom har Brasilien undertecknat en rad andra miljöskydds- och biodiversitetsavtal, som till exempel konventionen om biodiversitet från 1992 och Ramsar- konventionen om våtmarker redan 1993.

Europaparlamentariker alerta

Europaparlamentariker Ville Niinistö har länge följt med utvecklingen i Amazonas och är mycket oroad. Han hör till dem som redan tidigare har sagt till den finska regeringen att Mercosur bör stoppas, om inte Brasilien upphör med det han kallar brottet mot klimatet.

- Det internationella samfundet bör hota med sanktioner. Vi måste stoppa frihandelsavtalet och bryta samarbetet, till och med finansiering för olika åtgärder. Helt enkelt stoppa pengaflödet till Brasilien. Om Brasilien börjar lösa saken kan EU skicka hjälp, säger Niinistö.

Vi måste stoppa frihandelsavtalet och bryta samarbetet, till och med finansiering för olika åtgärder. Helt enkelt stoppa pengaflödet till Brasilien― Ville Niinistö, Europaparlamentariker

Både Irland och Frankrike har redan gått ut med att de vill blockera Mercosur-avtalet om inte Brasilien slutar skövla skog.

Den franska presidenten Emmanuel Macron kallar bränderna en internationell kris.

Också i Finland har flera politiker uttryckt oro över situationen. Till exempel Centerunga kräver ett stopp för Mercosur- förhandlingarna och att man ska sluta äta brasilianskt nötkött.

Yttre press det enda som biter på Brasilien

Brasilienexperten Mikael Wigell vid Utrikespolitiska institutet håller med om att det behövs yttre press för att uppnå en förändring.

- Handelskontraktet mellan EU och Mercosur skulle vara ett sätt för EU att sätta press på den brasilianska regeringen, om man kopplar in Amazonas i ratificeringen för EU:s del, säger Wigell.

Man kan också ta upp frågan i G20, G7 och FN, för att ytterligare sätta press på den brasilianska regeringen. Tyskland har redan meddelat att bränderna kommer att diskuteras på veckoslutets G7-möte.

- Bolsonaro har tidigare haft en arrogant attityd, men yttre press påverkar nog landet, för det finns andra inom regeringen som tycker att landets rykte har betydelse, säger Wigell.

Strängt taget har det inte skett så mycket ändringar i miljölagstiftningen under hans tid, men bränderna nu sker för att man i Brasilien antar att man inte blir straffad för det― Mikael Wigell, Utrikespolitiska institutet

Brasiliens president Jair Bolsonaro, också känd som Tropikernas Trump, har suttit vid makten ett knappt år och har tre år kvar på posten.

- Strängt taget har det inte skett så mycket ändringar i miljölagstiftningen under hans tid, men bränderna nu sker för att man i Brasilien antar att man inte blir straffad för det, förklarar Wigell.

Mikael Wigell, äldre forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
Mikael Wigell tror att man kan påverka Brasilien genom yttre press. Mikael Wigell, äldre forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors. Bild: Yle Utrikespolitiska Institutet,mikael wigell

I princip vore det alltså rätt enkelt för Bolsonaro att tydligt ta ställning mot skövlingen av skogen, för då kunde man börja få bukt med problemet.

Men i så fall skulle presidenten behöva backa och det är osannolikt.

Bolsonaro har ett ganska brett stöd, och ett mycket starkt stöd bland de vita männen i den övre medelklassen. Det är hans kärnväljare och stödtrupper som hugger ner regnskogen och bränner upp den för att få betesmark för biffkorna och sojaodling.

- Ingenting förändras utan press utifrån. Inifrån kan man inte sätta press, för de som är emot detta är emot allt som Bolsonaro gör och han behöver inte bry sig om dem. Men Brasilien ville få till stånd handelsavtalet med EU, gick med på flera av EU:s krav, så det är en möjlighet, analyserar Wigell.

Skogen brinner på grund av västvärldens konsumtion

Skogsbränderna är hopkopplade med vårt eget konsumtionsbeteende. En stor del av det brasilianska
köttet och sojan exporteras till Europa, Asien och USA.

Konsumtionsbojkotter har inte tidigare bitit så bra. Men eftersom ett av de stora målen för Brasilien är att få ekonomin på fötter genom handel, skulle en ordentlig bojkott säkert påverka Brasilien, säger Wigell.

Varför är regnskogen i Amazonas unik?

I Amazonas - området kring Amazonfloden - finns planetens största tropiska regnskog.

    Brasilien är världens största exportör av nötkött

  • Brasilien är världens största exportör av nötkött. Det stora behovet av betesmark och odlingsmark (soja) innebär att regnskogen kontinuerligt huggs ner.
  • Både legal och illegal avverkning samt bränder leder till att regnskogen i Amazonas håller på att omvandlas till en savann ("cerrado")
  • Boskap i Brasilien
    Kor som betar, Brasilien Boskap i Brasilien Bild: All Over Press / MatthiasxGraben Amazonas,Brasilien,kor,Boskap,nötkreatur

    Planetens lungor håller på att förstöras

  • De viktigaste kolsänkorna och det största syreproducerande skogsområdet i världen ("planetens lungor") finns i Amazonas. Regnskogen har stor betydelse för minskade utsläpp av växthusgaser.
  • Då ett område förlorar sin regnskog försvinner områdets förmåga att absorbera koldioxid betydligt vilket påverkar resten av planeten.
  • Amazonas nära kritisk punkt: Röjd skog har ytterst små eller inga möjligheter att återväxa

  • Experter befarar att Amazonas är nära den punkt där skogen inte längre klarar av att förnya sig även om all avverkning skulle upphöra.
  • Den unika regnskogen i Amazonas producerar en stor del av sitt eget regn via ett eget kretslopp. Också hela jordklotets kretslopp av vatten påverkas av det som sker i Amazonas.
  • Röjd skog har ytterst små eller inga möjligheter att återväxa. Med förlorad skog försvinner den vattenavdunstning som förut skett främst genom trädens blad. Luften tillförs mindre fukt och nederbörden minskar vilket anses vara ett allvarligt hot.
  • Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien
    Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien Regnskog,Amazonas,Brasilien

    Kunnig urbefolkning pressas undan och den ekologiska balansen rubbas

  • Den ursprungliga indianbefolkningen har utvecklat ekologiskt uthålliga försörjningsformer, har haft ingående kunskap om markbeskaffenhet och växtlighet och har idkat småskaligt svedjebruk. Växtföljen har gett kontinuerlig avkastning, marken har skyddats mot erosion och skogen har haft en återväxt.
  • Småningom har stora delar av Amazonas röjts och öppnats för omvärlden. Stora vägar har dragits genom Amazonas och skogen minskar oavbrutet i omfattning.
  • Under de senaste decennierna har Brasilien arbetat med stora utvecklings- och kolonisationsprojekt - med bristande hänsyn till både ekologiska sammanhang och existenshotade amazonindianer. Det här har stött på mycket stark internationell kritik.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes