Hoppa till huvudinnehåll

27-åriga Jarno Saarinen kämpade för bättre säkerhet på tävlingsbanorna, tills banans stålräcke tog hans liv – 40 år senare blir den stora drömmen sann

Jarno Saarinen med motorcykelhjälm på huvudet pratar med sin hustru Soili Saarinen med långt blont hår.
Jarno och Soili Saarinen på 1970-talet. Jarno Saarinen med motorcykelhjälm på huvudet pratar med sin hustru Soili Saarinen med långt blont hår. Bild: Jan Burgers/Funfar Oy Jarno Saarinen,Soili Karme

Nu görs en internationell tv-serie om motorcykellegenden Jarno Saarinens liv.

Bredvid banan i Itis står en äldre dam som tydligt är berörd av roadracingmotorcyklarna som susar förbi. Hon har en skjorta med en bild av Jarno “Paroni” Saarinen, Finlands enda världsmästare i roadracing.

Kvinnan är Soili Karme, Jarno Saarinens änka, som har kommit för att följa med testkörningarna på Kymi Ring.

- Det här en väldigt stor sak. Jag är så glad över att vi i Finland fått en så här säker bana, med en säkerhetszon. Jarno skulle ha njutit av det här och varit stolt över det. Det är jag nu, 40 år senare, säger Karme.

Soili Karme på en motorsportarena med en t-skjorta med Jarno Saarinen.
Soili Karme vid Kymi Ring Soili Karme på en motorsportarena med en t-skjorta med Jarno Saarinen. Bild: Kari Saastamoinen/Yle Soili Karme,Jarno Saarinen

Åbobon Jarno Saarinen dog våren 1973 i en VM-deltävling i klassen 250 cc på Monzabanan i Italien. Han kolliderade med en annan förare, som tappat kontrollen över sin motorcykel på grund av olja på banan. Bägge förarna dog. Saarinen blev träffad av flera andra förare. Sammanlagt var tolv motorcyklar inblandade i kraschen.

Man visste redan innan loppet om att det fanns olja på banan, men loppet kördes igång trots förarnas protester. Efter olyckan arrangerades Italiens Grand Prix under de tio följande åren inte längre på Monza.

Saarinen själv ansågs vara en rationell och noggrann förare, som inte lekte med sin eller andras säkerhet. Enligt Soili Karme vägrade Saarinen exempelvis att delta i de klassiska landsvägsloppen på Isle of Man, där det nästan årligen inträffade dödsfall.

- Han deltog aldrig i dem, för år 1970 hade sex förare dött där. Han kände till kantstenarna och murarna, den dåliga asfalten och alla risker de medförde, säger Karme.

Arbetet var inte klart

Karme berättar att Saarinen under sin tid hörde till en sammanslutning som arbetade för förarnas säkerhet. Man ville bland annat få bort gamla landsvägs- och stadsbanor liksom stålräcken. Dessutom krävde de säkerhetszoner kring banorna. I Monza träffades Saarinen av en motorcykel som åkte in i räcket och studsade ut tillbaka på banan.

- Om banräcket inte hade funnits och där istället hade funnits en säkerhetszon skulle kanske inget av det där ha hänt. Jarnos arbete var halvfärdigt, säger Karme.

Jarno Saarinen kör, 1972.
Jarno Saarinen tävlar i Eifelrennen 1972. Jarno Saarinen kör, 1972. Bild: imago / Werek / All Over Press Jarno Saarinen

Efter 1990-talet har säkerheten på banorna blivit bättre, då strikta föreskrifter kräver att det finns avåkningszoner och sandfållor.

- MotoGP-banor är extremt säkra idag. Det är verkligen sällsynt att någon skadas i en olycka på grund av banan. Den största risken är att någon faller och någon annan kör på, säger Tapio Nevala, styrelseordförande i Finlands Motorförbund.

Men det finns fortfarande banor med stålräcken. Enligt Nevala finns de ändå så långt borta från banorna att de inte utgör någon fara.

- Deras uppgift är närmast att förhindra en motorcykel som kommer i hög fart att åka långt ut från banan. Och om någon faller, så styrs föraren av räcket längs banan, förklarar Nevala.

Säkerheten på motorcykeltävlingar blev på nytt ett hett samtalsämne efter att en schweizisk förare i somras dog i en tävling i Superbike-klassen i Imatra. Han krockade med en lyktstolpe, men enligt undersökningskommissionen berodde olyckan på ett misstag från förarens sida.

En pionjär inom knäskrapstekniken

Soili Karme turnerade med sin man ända från början av karriären till det tragiska slutet.

Vid VM-tävlingen i Imatra 1972 blev Jarno Saarinen den första finländska världsmästaren i klassen 250 cc. Han uppnådde internationell kultstatus genom att besegra Giacomo Agostini, som hade behärskat sporten till dess.

Jarno Saarinen, Giacomo Agostini och Hideo Kanaya på prispallen, Nürburgring 1973.
Jarno Saarinen, Giacomo Agostini och Hideo Kanaya. Jarno Saarinen, Giacomo Agostini och Hideo Kanaya på prispallen, Nürburgring 1973. Bild: imago / Werek / All Over Press Jarno Saarinen,Giacomo Agostini,Hideo Kanaya

- Det var en stor grej. Folk kom för att se hur Jarno kunde klara av Agostini. I det loppet vann han världsmästerskapet, minns Soili Karme.

Saarinen utvecklade också en helt ny körstil, knäskrapstekniken. Tack vare den valdes han 2009 in i MotoGP Hall of Fame. Han lutade motorcykeln så att knät nästan rörde vid marken.

- Han flyttade ena skinkan bort från motorcykelsadeln. I Keimola till exempel fanns det svaga kurvor, där man måste luta motorcykeln djupt, säger Karme.

TV-serien kommer snart

Nu håller historien om Saarinen på att bli en internationell tv-serie, där Soili Karme också är inblandad. Huvudpersonerna i den sexdelade dramaserien är Jarno och Soili Saarinen, och genom dem upplever man 1970-talets roadracingcirkus.

- Finland har en otroligt fin och ärorik motorsporthistoria, vilket många inte längre känner till. Vi följer med finländska ögon med hur det var att åka runt på tävlingar i Europa, säger den ena av seriens författare, Sami Keski-Vähälä från produktionsbolaget Funfar.

Statyn av Jarno Saarinen.
Jarno Saarinen-statyn i Åbo. Statyn av Jarno Saarinen. Bild: Yle / Lina Frisk Jarno Saarinen staty

Enligt producenterna började man planera serien för två år sedan. Nu arbetar man med serien i samarbete med Yle, och den filmas i olika delar av Europa. Serien finansieras också av Finlands filmstiftelse och man strävar att få en global distribution. Den andra manusförfattaren är italienaren Valerio D'Annunzio.

- Många känner till Jarnos fantastiska historia. Han var en motorsportlegend inte bara i Finland, och det handlar inte bara om motorcyklar utan om den stora berättelsen, säger producenten Timo Vierimaa.

Tävling mot stora stall

Handlingen sker förutom i Finland också i Italien och i Centraleuropa. Tillsammans med paret Saarinen träffar man i serien finländska, italienska och brittiska motorcykelförare och deras familjer.

Enligt Soili Karme fanns det på 70-talet ännu ingen sådan glamour runt motorsporten som i dag.

- På den tiden åkte vi runt i världen med väldigt lite pengar. Livet var knappt, men nog fanns det lite glamour med. Till exempel Agostini, som alla kvinnor gillade, skrattar Karme.

Jarno Saarinen och frun Soili, 1973.
Jarno Saarinen med hustrun Soili. Jarno Saarinen och frun Soili, 1973. Bild: All Over Press Jarno Saarinen,Soili Karme

Jarno Saarinen var en skicklig mekaniker som under början av sin karriär själv byggde och underhöll sin motorcykel. Tävlingskumpanerna har berättat hur han samlade däck och kedjor som andra redan kasserat, eftersom det var ont om pengar för en som inte hörde till något stall.

Produktionsbolaget förklarar att Soili Karme varit nyckeln till att hitta och prata med rätt personer.

- Vi skulle inte ha kunnat göra serien så trovärdig på egen hand. Det som var viktigt på den tiden var att paret i princip kunde tävla mot de stora stallen och dessutom vinna, säger Keski-Vähälä.

Nostalgi på Kymi Ring

Testkörningarna på Kymi Ring har väckt gamla minnen till liv hos Soili Karme. Dagens motorcyklar är väldigt annorlunda jämfört med för 40 år sedan, men visst har hon lyckats höra ett välbekant ljud.

- I går startades den gamla Benelli Replica som Jarno körde. Det kändes vemodigt. Det ljudet hämtade så mycket nostalgi med sig, så många minnen, säger Karme.

Enligt Karme hade Jarno Saarinen planerat att de efter karriären skulle starta en motorcykelbutik.

- Själv tror jag att han kunde ha blivit chef för något stall och hjälpt till, för som bilingenjör hade han alla tekniska färdigheter.

TV-serien om paret Saarinen kommer att visas 2021-2022.

Läs mera:

Jarno Saarinen var större än livet – tills han slets ifrån det

Finlands första världsmästare inom motorsport kom aldrig ut ur Curva Grande i Monza den 20 maj 1973. Han var 27 år, snygg, karismatisk, älskad av alla och snabbare än någon. Åbokillen med det avväpnande småleendet och den fantastiska framtiden som aldrig blev av går inte att glömma. Vad hände egentligen den ödesdigra majsöndagen?

Artikeln baserar sig på 27-vuotias Jarno Saarinen taisteli moottoriratojen turvallisuuden eteen, kunnes radan teräskaide vei hengen – 40 vuoden kuluttua suuri unelma toteutui skriven av Satu Krautsuk.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland