Hoppa till huvudinnehåll

Både näringslivet och facket eniga – företag borde satsa mer på artificiell intelligens och hundratusentals måste vidareutbildas: "Ju snabbare, desto bättre"

Artificiell intelligens, illustration.
Artificiell intelligens kan ge Finland en konkurrensfördel på den globala marknaden, och underlätta många finländares vardag genom att göra oss "smartare". Artificiell intelligens, illustration. artificiell intelligens

Finlands näringsliv EK säger att finländska företag modigt måste börja experimentera med AI-teknik för att inte hamna på efterkälken. Tjänstemannacentralen STTK håller med. Samtidigt förutspår en framtidsforskare att AI kommer att vara livsviktig för oss alla i framtiden.

Artificiell intelligens har hajpats under de senaste åren och har inte alltid levt upp till förväntningarna, men samtidigt har tekniken också börjat användas framgångsrikt på flera håll i Finland.

Det här har skett till exempel hos företag som hanterar stora mängder data.

Med artificiell intelligens, eller AI som det förkortat brukar kallas, menar man alltså att maskiner kan utföra uppgifter på sätt som vi människor upplever som "smarta".

Var finns AI?

AI har redan länge använts inom industrin, för att avancerade apparater ska kunna utföra sina uppgifter automatiskt. I dagens läge finns AI inom många företag och myndigheter, men också i hemmen.

Flera moderna webbtjänster och datasystem vi surfar på i vårt dagliga liv bygger på former av artificiell intelligens. Både sociala medier och webbutiker har en hel del AI-system som ger skräddarsydda rekommendationer.

AI används också för att hjälpa läkare att vårda patienter inom sjukvården och för att göra lantbruket effektivare.

Tekniken tillämpas för att rekrytera anställda, för att göra upp arbetspasslistor, för att undervisa och för att hjälpa chefer att fatta bra beslut. Det finns också många fler exempel.

– De företag som först börjar använda artificiell intelligens är de som kommer att dra den största nyttan, så ju snabbare desto bättre, säger Mikko Vieltojärvi som är sakkunnig på Finlands näringsliv EK.

Han tillägger att det kan också kan gå fel om man hör till pionjärerna men det är en risk som alltså kan löna sig.

Vieltojärvi säger samtidigt att den offentliga sektorn kan behöva gå långsammare fram, för att det kan vara svårt att berättiga dyra AI-tester som kan gå fel, och till exempel leda till felaktiga myndighetsbeslut.

En vanlig tillämpning av artificiell intelligens är maskininlärning, där man tränar ett datorprogram att lösa en uppgift genom att mata det med en stor mängd exempel.

I praktiken handlar det om program som försöker efterlikna mänsk­ligt beteende och tänkande.

Konsekvenser för arbetstagarna

Antti Palola, ordförande på tjänstemannacentralen STTK säger att närmare en miljon finländare i arbetslivet borde vidareutbildas inom de närmaste 10 åren, för att hänga med i utvecklingen.

Det är också något som den förra regeringen påpekade i fjol, på basis av en rapport av konsultföretaget McKinsey.

– Jag tror att de här unga som utbildar sig nu får en bra grundutbildning, och att de kommer att rätt så bra, men mest orolig är jag över dem som redan nu är i arbetslivet, säger Palola.

Antti Palola, ordförande på STTK
Tjänstemannafackets ordförande Antti Palola. Antti Palola, ordförande på STTK Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,sttk

Om man också tar i betraktande AI-teknologins indirekta effekter så är det troligen cirka 10 procent av arbetstagarna i Finland, eller cirka 230 000 arbetstagare, som varje år behöver vidareutbildas för att hänga med i utvecklingen.

Palola säger att det är en stor utmaning att fördjupa så här många människors kompetens och kunskap.

– Men det är ju klart att var och en måste inse att de behöver nya kunskaper i arbetslivet - en del kanske mera, en del kanske mindre. Men den här AI och moderna teknologin kommer till var och ens arbete.

Ansvaret för vidareutbildningen ligger både på arbetstagaren själv och på arbetsgivaren. Med hjälp av mer kunskap blir man också mer relevant på arbetsmarknaden och kan klara sig bättre till exempel i samarbetsförhandlingar.

AI-tekniken väntas samtidigt hålla Finland mer konkurrenskraftigt, och också skapa många nya jobb – troligen fler nya jobb än de som försvinner.

Samtidigt är Palola skeptisk till att använda AI alltför brett, och utan tillräcklig övervakning.

– Jag brukar säga att artificiell intelligens är en väldigt bra dräng, men en väldigt dålig husbonde.

Han syftar alltså på att AI-tekniken kan användas till mycket, men att man ska se upp hur man använder den för att det finns faror med den när den kan komma till egna slutsatser utan att berätta hur.

Framtidsforskare för fram "stödintelligens"

Osmo Kuusi som är docent i framtidsforskning och innovationsforskning förutspår att vi alla kommer att behöva något han kallar för stödintelligens för att klara oss i samhället – senast om 20 år.

Kuusi har också varit en långvarig rådgivare vid riksdagens framtidsutskott, i cirka tio år.

Inom de närmaste åren kommer det ändå främst att finnas många olika, men begränsade, sätt att använda AI på.

– Det kan till exempel handla om att samla ihop en hel del datamaterial och sedan dra slutsatser på basis av det, berättar Kuusi.

Han nämner Migrationsverket som ett exempel. De har prövat att använda AI-teknik när de hanterar uppgifter om invandrare som vill ha uppehållstillstånd.

– Ett uppenbart användningsområde är att samla ihop information om den asylsökande, och sedan låta AI-systemet dra en slutsats kring om personen borde få uppehållstillstånd eller inte.

Porträtt på framtidsforskaren och docenten Osmo Kuusi
Framtidsforskaren Osmo Kuusi. Porträtt på framtidsforskaren och docenten Osmo Kuusi Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Osmo Kuusi

Ett annat exempel är att ett AI-system i realtid kan analysera data om en patient på ett sjukhus, och larma om den ser något i hälsotillståndet som innebär att en läkare borde ingripa.

Kuusi tror ändå att en människa i de flesta fall kommer att se till att det som datorn föreslår verkar vettigt.

– Därför har jag försökt introducera ett begrepp som jag kallar för stödintelligens, som innebär att den artificiella intelligensen samarbetar med en människa, säger han.

Inhemsk AI-utveckling

Han tillägger att vi i Finland borde satsa på att utveckla sådan här AI-teknik som gör det lätt för oss människor att till exempel samtala med artificiell intelligens på våra nationalspråk finska och svenska.

Han hoppas att regeringen ska satsa på att finansiera det här på lång sikt. Det är nämligen i högsta grad ett långsiktigt arbete, och ingenting man kan åstadkomma snabbt.

– Målet är att man ska kunna föra avancerade diskussioner med AI-systemet, till exempel skulle man kunna framföra att man inte är nöjd med dess slutsatser i en viss fråga, och kunna be det berätta hur det har kommit fram till dem, säger Kuusi.

Han tillägger att varje finländare i framtiden borde kunna få en egen sådan här stödintelligens, som skulle kunna göra en massa olika saker för oss.

Men vägen fram till det här är alltså lång. I dagens läge är det svårt för AI-system att resonera och kunna berätta hur de har kommit fram till ett visst resultat, och det är svårt för dem att förstå vad en person verkligen menar.

Illustration på en person som samarbetar med en dator.
Illustration på en person som samarbetar med en dator. Bild: Yle/Asmo Raimoaho artificiell intelligens

Man kan nog i viss mån samtala med AI-system såsom Amazons Alexa, Googles assistent och Apples Siri, men de kan inte resonera och svara särskilt väl, särskilt inte om man har en mer ovanlig eller mer avancerad fråga.

– De svarar lite hur som helst, och enligt vad de har programmerats att svara. Ofta är det också helt irrelevanta svar, säger han.

Men varför skulle man alltså behöva utveckla stödintelligens i Finland? Och varför skulle vi finländare behöva använda oss av sådan här teknik?

– Jag är övertygad om att det kommer att bli nödvändigt i den allt mer komplexa värld vi lever i, säger Kuusi.

Han förutspår att det redan om 20 år kommer att bli svårt för var och en att klara sig annars, om man inte har en egen artificiell intelligens att falla tillbaka på.

Ett annat problem Kuusi ser med nuvarande AI-system är att de oftast är gjorda av kommersiella företag.

– Kan man verkligen lita på att den fungerar för dig och tänker på ditt bästa, funderar han.

Han tillägger att stödintelligensen inte borde ha någon kommersiell baktanke, om att till exempel sälja produkter eller sälja ens privata data.

Systemet borde alltså respektera användarens privatliv. Enligt Kuusi skulle det vara bättre om en pålitlig aktör, eller användarna själva, hade kontroll över sina stödintelligenser.

Vilken den här pålitliga aktören skulle kunna vara tar han inte ställning till. Han konstaterar ändå att det kan finnas risker med att låta staten få den här informationen; särskilt i länder som är diktaturer, eftersom det skulle ge staten massvis med information om medborgarna; information som kan missbrukas.

Några exempel

Två grupper som i ett första skede kunde få stödintelligens skulle enligt Kuusi kunna vara ungdomar som är på väg att flytta till en ny ort för att studera, och familjer som genomgår en skilsmässa.

– De kunde få hjälp med hur det ska klara av sin nya livssituation, till exempel kunde de som varit med om en skilsmässa få veta hur de kunde hantera förhållandet till sina barn, och så vidare, säger Kuusi.

Han tillägger att också personer som nyss pensionerat sig också ha stor nytta av ett sådant här system.

– AI-systemet måste kunna förebygga problem, och det måste därför börja användas i ett tidigt skede under livet, till exempel innan man eventuellt får sämre minne, förutspår han.

Mikko Vieltojärvi, som alltså är sakkunnig på Finlands näringsliv EK, gillar Kuusis idé om stödintelligens och håller med om att AI-utveckling behövs i Finland. Men han säger samtidigt att vi också borde köpa in AI-lösningar från utlandet.

– Om vi tror att vi kan konkurrera med Kina och USA om vem som forskar mer i AI, så tror vi fel. Det handlar om global verksamhet, och vi måste dra nytta av det som görs på annat håll, alltså det som man har uppfunnit i andra länder, kommenterar Vieltojärvi.

Han tillägger att det dessutom skulle behövas globala spelregler för hur man ska tillämpa AI-tekniken. Mycket är ännu oklart på det här området samtidigt som den tekniska utvecklingen hela tiden går stadigt framåt.

Internationella AI-experters rekommendationer för Finland

1. Vi måste hålla kvar personer med AI-kompetens. Det pågår en hård global tävlan om begåvade arbetstagare. Europa och Finland har inte reagerat tillräckligt på det här.

2. Satsningar på AI för affärsverksamhet mellan företag (B2B). Finland har en en hel del industri som inte säljer produkter och tjänster till konsumenter utan endast till andra företag. De kan dra stor nytta av nya och kommande AI-lösningar.

3. Respekt för demokrati och frihet. Finland och Europa måste hitta sätt att respektera västerländska principer om frihet och demokrati, i kombination med AI. Tekniken borde ses som ett sätt att förnya samhället, öka medborgarnas delaktighet i beslutsfattandet och demokratiska processer.

4. AI är mer än bara teknik. Det är viktigt att inse att tekniken bara är ett sätt att förverkliga nya affärsmodeller och bättre offentliga tjänster. Att lösningarna också är acceptabla för användarna är en viktig förutsättning när man börjar använda AI.

5. Fri rörlighet av data. Den nytta Finland får av AI-tekniken beror till stor del på tillgången på data. När viktiga data kombineras från olika källor så blir resultaten märkbart bättre. Det gäller att underlätta datadelning till exempel mellan företag och offentlig sektor, men också i många andra fall.

Källa: Arbets- och näringsministeriet (statlig rapport om AI, publicerad 14.3.2019)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes