Hoppa till huvudinnehåll

Dags att förkorta sommarlovet? Enligt svensk rapport skulle barnens framtida inkomst gynnas av längre terminer

Milton Sandström, Elsa Amper, Eva Grönlund och Ida Classon.
Kottby-eleverna Milton Sandström, Elsa Amper, Eva Grönlund och Ida Classon gillar det tio veckor långa sommarlovet. Milton Sandström, Elsa Amper, Eva Grönlund och Ida Classon. Bild: Yle/Sonja Fredriksson skolelever

Det har redan en längre tid diskuterats om läroplikten borde förlängas i Finland. Det som däremot inte har diskuterats lika mycket är om man istället borde förlänga terminerna. Enligt en svensk undersökning skulle längre terminer gynna både barnens inlärning och framtida inkomst.

Det tio veckor långa sommarlovet har blivit en självklarhet för oss finländare. Sommarlovets längd varierar ändå i hög grad på olika håll i Europa.

Kortast är sommarlovet i bland annat Tyskland, Danmark och Wales där sommarpausen är sex veckor lång. Elever i Lettland, Turkiet och Italien får däremot njuta av sommaren i hela tretton veckor.

Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, tycker att vårt system med tio veckors sommarlov inte fungerar särskilt bra ur ett familjeperspektiv.

- Barnen kan lämnas allt för mycket ensamma, dygnsrytmen förskjuts, och föräldrar kan tvingas ta semester efter varandra, vilket betyder att familjen inte har semester tillsammans, säger Kalland.

Kalland kunde tänka sig att våra tio veckor skulle förkortas en aning.

- Åtta veckor skulle kanske kunna vara en möjlighet.

Professor Mirjam Kalland
Mirjam Kalland är professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Professor Mirjam Kalland Bild: Sofie Gammals/Yle Mirjam Kalland,professorer,småbarnsfostran

Enligt en svensk undersökning kunde längre terminer förbättra barnens inlärningsprocess och leda till avsevärt bättre förutsättningar vad gäller inkomst och pension i jämförelse med ett extra skolår.

Det här framkommer ur studien "The Long-Term Effects of Long Terms Compulsory Schooling Reforms in Sweden", som det svenska institutet för näringsliv har beställt. Svenska Blekinge Läns tidning tog upp ämnet till debatt häromdagen.

Också barnens kognitiva utveckling skulle gynnas av mera undervisningstid i tidig ålder.

Mera hobbyverksamhet under förlängda terminer

Enligt Kalland är studien inte relevant och man inte kan dra slutsatser utifrån den.

Istället för att förlänga den obligatoriska terminen säger Kalland att man kunde använda en längre termin till att utnyttja skolbyggnaden och hjälpa barnen att växa som människa.

- Ett alternativ skulle vara att utveckla ordentlig fritidsverksamhet, så att skolan erbjöd barnen mera rörelse och motion, kreativa ämnen, musik och lunch, säger Kalland.

Kalland kan inte rakt säga om längre terminer kunde förbättra elevernas inlärningsprocess, men säger att det inte är längden på undervisningen som är avgörande.

- Det är mer kvaliteten på undervisningen än kvantiteten som påverkar, men det är klart att det behövs en viss kvantitet för att man ska ha tid att inhämta den kunskap som man behöver, säger Kalland.

Enligt studien leder längre terminer till bättre kunskaper, vilket leder till mera högavlönade jobb och det i sin tur leder till högre pensioner i slutändan― Cecilia Åkerlund-Biström, chefsaktuarie vid pensionsbolaget Elo

Cecilia Åkerlund-Biström, chefsaktuarie vid pensionsbolaget Elo, förklarar att kedjan från längre terminer till högre pensioner är lång.

- Enligt studien leder längre terminer till bättre kunskaper, vilket leder till mera högavlönade jobb och det i sin tur leder till högre pensioner i slutändan, förklarar Åkerlund-Biström.

- På basis av studien kan man inte säga att det är endast de längre terminerna som ledde till högre pension, eftersom många andra faktorer också kan ha inverkat.

Studien baserar sig på information från 30- och 40-talets folkskolor i Sverige. Terminerna förlängdes då från 34,5-36,5 veckor till 39.

Åkerlund-Biström påpekar att de undersökta skolornas geografiska läge också kan ha haft en inverkan på studiens resultat.

- Hur reformen infördes i de olika skolorna och om de var likvärdiga skolor påverkar resultatet. Om man jämförde skolor i städer och på landsbygden så får man lite olika befolkning. På landsbygden är det naturligt att man söker sig till jobb inom jordbruket.

Åkerlund-Biström tycker att man borde utföra studier som tittar på dagens samhälle för att kunna dra slutsatser om förlängda terminer.

- På basis av den här studien skulle jag inte ändra på sommarlovet, säger Åkerlund-Biström.

I och med att jobben blir allt mer kunskapskrävande tycker Åkerlund-Biström ändå att en modern undersökning kunde vara relevant.

Kvinna i röd blus pekar på fönster.
Cecilia Åkerlund-Biström är chefsaktuarie vid pensionsbolaget Elo. Kvinna i röd blus pekar på fönster. Bild: Nicole Hjelt / Yle kvinna,fönster,Sjundeå,Pekar,Cecilia Åkerlund-Biström

Marie Lehtonen, platschef och klasslärare i Kottby lågstadieskola, förespråkar vårt system med tio veckors sommarlov.

- Barnen hinner vila upp sig och uppleva en hel del, säger Lehtonen och syftar på att eleverna får vara med sina vänner och familj, delta i läger och vara ute i naturen.

Lehtonen köper på basis av den här undersökningen inte att barnens inlärningsprocess förbättras av längre terminer.

- Det behöver bevisas mera än en enskild undersökning som har gjorts, säger Lehtonen.

Veterligen har ingen motsvarande undersökning gjorts i Finland.

Det är mer kvaliteten på undervisningen än kvantiteten som påverkar― Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet

Tanken med att förlänga läroplikten har varit att hjälpa ungdomar som ramlar ut ur systemet. Flera studier visar att ju längre man utbildar sig desto bättre förutsättningar har man för en högre inkomst i allmänhet. Med en längre läroplikt vill man hjälpa och stöda unga att fortsätta till andra stadiet.

Kalland tror att längre terminer eventuellt kunde ha samma effekt, men endast om den förlänga tiden skulle användas till att öka skoltrivseln.

- Vad man än gör ska det göras utifrån barnets bästa, säger Kalland.

Källor: https://eacea.ec.europa.eu/national-policies/eurydice/sites/eurydice/files/school_calendar_2018_19_final_report_0.pdf

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle