Hoppa till huvudinnehåll

En kärleksförklaring till de utrotningshotade byarna är Tryckis gåva till Raseborg som fyller 10 år

En tavla där det står Tryckeriteatern intill ett svart draperi.
Tryckeriteatern inhyses av VNUR och teaterlinjen vid VNF. En tavla där det står Tryckeriteatern intill ett svart draperi. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,teaterkonst,föreställningar (kulturella alster),Tryckeriteatern,västnyländska ungdomsringen

Samarbete, program över språk- och kommungränserna, kurser och en nyskriven pjäs - det är vad Västnyländska Ungdomsringen valt att satsa på under hösten på Tryckeriteatern i Karis.

I dagarna kommer spelårets program att dimpa ner i postlådorna i såväl Ingå som Hangö, och fjolårets produktion Mannerheim - mannen och myten ska bege sig ut på turné i Sjundeå och Åbo.

Västnyländska Ungdomsringen

VNUR grundades 1917 och är en regional organisation för svenskspråkiga ungdoms-, hembygds- och kulturorganisationer i Västnyland.

Verksamhetsområdet täcker Raseborg, Hangö, Ingå, Sjundeå och Lojo.

Ungdomsringens medlemsföreningar upprätthåller flera föreningshus, festlokaler och kulturhärdar.

Källa: VNUR

- Vi har försökt göra en programhelhet så att det finns något för alla åldrar. Den är ganska brokig så vi hoppas nå ut till en bredare publik, berättar styrelseordförande Henrik Wickström, kanske mera känd i sitt uppdrag som lokalpolitiker för SFP i Ingå.

En ung man med mörkt hår ler mot kameran.
Henrik Wickström från VNUR säger att man i år riktar sig till en vidare publik. En ung man med mörkt hår ler mot kameran. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,teaterkonst,föreställningar (kulturella alster),Tryckeriteatern,henrik wickström

I samband med den lokala dansskolan Hurja Piruettis uppträdanden har det blivit tydligt att det även finns en marknad för Tryckeriteatern hos den finska publiken.

Därför har VNUR valt att erbjuda finsk barnteater i höst med en föreställning av Mamma Mu och Kråkan på finska.

- Det är absolut en målgrupp som vi vill satsa på i framtiden, konstaterar Wickström om de finskspråkiga besökarna.

Nytt för i år är också Konfetti, en teaterskola för barn, och en kurs i ståuppkomik som förverkligas i samarbete med Medborgarinstitutet.

Kursen i ståuppkomik leds av komikern Alfred Backa och utmynnar i en kväll i "open mic"-anda ledd av Anders Helenius.

En fartfylld revy med allvarligt tema

Årets storsatsning är ändå den nyskrivna pjäsen Med risk för RASeborg som regisseras av Erik “Miki” Pöysti och har premiär den 6 november.

Trots att den behandlar en hel del tunga teman så som klimatkrisen och bysamhällenas vissnad så är det ändå frågan om en revyaktig komedi.

Boxby har en central roll i pjäsen som utspelar sig i tre olika tidsplan - tidigt nittiotal, nutid och framtid.

- Jag försöker fånga de väldigt olika målsättningarna vi har gällande vad vi vill med staden, och också våra rädslor vart utvecklingen går, beskriver Pöysti.

Evig sommar i Box

Pöysti förklarar att han har en förkärlek för byarna och bykulturen.

- Jag har alltid tyckt så mycket om byarnas olika karaktär och egenheter. Det är kanske en romantisk syn, men jag tycker om lokalrevyerna som har en stark byanda, som jag tror är väldigt viktigt för ett levande samhälle, förklarar han.

- När man skadskjuter byarna med att till exempel lägga ner skolor är det väldigt svårt för dem att bibehålla sin karaktär. Sedan behövs det bara lite blågröna alger så vill inte sommargästerna heller komma.

Kärleken för byar verkar han dela med pjäsens huvudkaraktär som vill återskapa sitt barndoms Box genom att se till att där råder evig sommar.

- Han utgår ifrån Box då där fanns tre banker. Nu finns där inte ens längre någon lågstadieskola eller butik som är öppen året om.

Det sker på bekostnad av Svartå och Bromarv som i sin tur får evig vinter.

- Där ylar vargarna och schakalerna, beskriver Pöysti.

Man med ljust hår och glasögon talar mot kameran.
Miki Pöysti vurmar för bykulturen. Man med ljust hår och glasögon talar mot kameran. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,teaterkonst,föreställningar (kulturella alster),Tryckeriteatern,erik miki pöysti

Om det hela klingar bekant kan det bero på att Pöysti regisserade en annan pjäs om staden för några år sedan på Kulturhus Karelia.

Raseborgs ruiner, skriven av Jonas Sundström, fokuserade till skillnad från Risk för RASeborg på det ultralokala.

- Då tittade vi på Ekenäs. Nu tittar vi mera på hela Raseborg och sammanslagningen av väldigt olika byar, säger Pöysti.

Tillbaka på Tryckeriteatern

Med risk för RASeborg är skriven av Jesper Karlsson och Lasse Garoff.

Pöysti har samarbetat med duon tidigare i samband med Hangö teaterträff.

Alla tre har också starka kopplingar till Tryckeriteatern, Tryckis i folkmun, och Pöysti är glad över att vara tillbaka efter en paus på 18 år.

- De nätverk som skapas här dör aldrig ut, det är alldeles fantastiskt att vara tillbaka.

För musiken står Teddy Granroth. Det är den legendariska Frank Sinatra som fungerat som inspirationskälla.

- Det ska vara storslaget - tänk er New York, New York, men med Raseborg, säger Pöysti och syftar på Sinatras odödliga hyllning till det stora äpplet.

Snart flyttar VNUR ut

På tal om ett lokalsamhälle i förändring så är det värt att nämna att också VNUR:s dagar på Tryckeriteatern är räknade.

Om 2-3 år räknar man med att det nya kulturhuset som ska byggas där Fokushuset står ska vara klart. Då bär flyttlasset över dit.

På frågan hur stor del Tryckeriteatern utgör av VNUR:s identitet svarar ordföranden Henrik Wickström att det nog finns en hel del känsla och historia kopplat till huset.

- Vi försöker ändå från VNUR:s sida blicka framåt och tänka att vi vill vara aktiva här också långt in i framtiden. Då är det viktigt att ha lokaler som är ändamålsenliga och som kan erbjuda den senaste tekniken, konstaterar han.

Pöysti: "Man kan fråga sig vad det kostar att hålla i ett flott kulturhus"

Pöysti förhåller sig mera skeptiskt och säger att han är fundersam över kostnaderna i längden för ett splitternytt kulturhus.

- Det som är gemensamt för Tryckeriteatern och Kulturhuset Karelia är att driftskostnaderna är löjligt låga. Man kan fråga sig vad det kostar att hålla i ett flott kulturhus.

Byggnad i tegel med skylt där det står Tryckeriteatern.
Tryckeriteatern som ägs av Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar kommer att säljas. Byggnad i tegel med skylt där det står Tryckeriteatern. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,teaterkonst,föreställningar (kulturella alster),Tryckeriteatern,västnyländska ungdomsringen

- Jag vet inte om det är genomtänkt. Om det är det och det finns finansiering är det bara att köra, men det är en viktig fråga.

Kulturhuset Karelia i Ekenäs och Tryckeriteatern inleder de facto ett samarbete i år i form av talangtävlingen Grand Beat.

Husen ska inte heller uppfattas som några konkurrenter utan snarare komplement till varandra, menar både Pöysti och Wickström.

- Jag har på sätt och vis startat båda och det har aldrig funnits någon motsättning, den finns inte. Fienden är att folk sitter hemma och ser på tv eller Netflix. Om vi får folk att gå ut och delta i kulturlivet och kanske på en öl efteråt så främjar vi dessutom restauranglivet i staden, förklarar Pöysti.

Wickström är inne på samma linje.

- Samarbete gynnar alla, och framförallt publiken. Grand Beat är ett jättebra exempel på att vi tillsammans kan skapa något som gynnar båda husen.

Störtdyk i teaterlivet med barnpjäs

VNUR delar Tryckeriteatern med Västnylands folkhögskolas teaterlinje. Trots pressens närvaro jobbar linjeledare Tom “Wasker” Lindblom och studerandena vant vidare inne på scenen efter en snabb presentation.

Man sitter på knä och pekar armarna åt vardera hållet.
Tom "Wasker" Lindblom leder teaterlinjen på VNF. Man sitter på knä och pekar armarna åt vardera hållet. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,teaterkonst,föreställningar (kulturella alster),Tryckeriteatern,wasker lindblom

Med tanke på höstens späckade program finns det inte heller någon tid att spilla.

Ett koncept som folkhögskolan redan haft i flera år är att studerandena själva sätter upp en pjäs som sedan turnerar i skolor, förskolor och ibland även på daghem.

- De ska få uppleva att själva helt och hållet bygga upp en barnpjäs. De turnerar sedan med den och ska lära sig ta emot publik, beskriver Lindblom.

Processen börjar med improvisation och lek.

- Vi brukar ha en färdig beställare som gör att det finns lite ramar, berättar Lindblom.

Nytt för i år är att teaterlinjen kommer att ha ett tätt samarbete med danslinjen.

- I dag på eftermiddagen har vi till exempel en gemensam workshop, och barnteaterproduktionen blir ett litet experiment där vi ser vad samarbetet blir.

Hela teaterlivet på en gång

Projektet är en verklig intensivkurs i teaterbranschen och allt vad den innebär.

- Det är hela teaterlivet, precis alla element. Kraven är stora men det brukar alltid gå bra, konstaterar Lindblom.

Det är tredje dagen i skolan för höstens nya studerande. En av dem är Oscar Söderström som redan hunnit samla på sig en del erfarenhet från det lokala teaterlivet.

Två ungdomar sitter på läktare.
Oscar Söderström ser fram emot att lära sig nya saker. Två ungdomar sitter på läktare. Bild: Nicole Hjelt / Yle Karis,teaterkonst,föreställningar (kulturella alster),Tryckeriteatern,Oscar Söderström

- Jag har spelat ett år på Raseborgs sommarteater, och så har jag varit med i en revy i Hangö, i Prästkullarevyn och i Pinocchio i Tenala, berättar Söderström som hoppas lära sig nya saker och få nya vänner under sitt år på teaterlinjen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland