Hoppa till huvudinnehåll

"Konkurrenskraftstimmarna bort och semesterpenningen tillbaka" - löntagarna och facken positivt inställda till den nya regeringen

Två högar med eurosedlar och en rostig sax mellan dem.
Offentliga sektorn skärs det alltid i först när det ska sparas. Två högar med eurosedlar och en rostig sax mellan dem. Bild: Mostphotos pengar,ekonomi

I februari 2017 trädde konkurrenskraftsavtalet inom den offentliga sektorn i kraft. I praktiken betyder det att löntagarna i den offentliga sektorn fick längre arbetsdagar utan någon som helst ersättning.

Förutom de så kallade "kiky-timmarna"- från finskans kilpailukykysopimus skars det också i semesterpenningen i den offentliga sektorn.

Juha Sipiläs regering beslöt helt enkelt att de som tjänar minst i Finland ska få ännu mindre ersättning för sitt arbete.

Nu har Finland en ny regering, ledd av Socialdemokraten Antti Rinne. En stor del av regeringsprogrammet går fortfarande ut på att Finland ska vara ett konkurrenskraftigt land.

Däremot har flera av ministrarna lovat att det ska satsas på vård-branschen och på utbildningen.

Semesterpenningen räcker inte längre till

Eva-Maria Sundström, sjukskötare och fackförbundet Tehys huvudförtroendeman för Västra Nylands sjukvårdsområde säger att både de extra timmarna och den nästan halverade semesterpenningen har märkts i vardagen.

– Nog har man fått fundera om när det kommer till semestern. De saker man tidigare hade råd att ta familjen med på kunde man nu under de senaste tre åren inte göra. Det fanns inte pengar helt enkelt.

Huvudförtroendeman Eva-Maria Sundström säger att samhällsfördraget slår hårt mot vårdpersonalen.
Eva-Maria Sundström är positivt inställd till den nya regeringen Huvudförtroendeman Eva-Maria Sundström säger att samhällsfördraget slår hårt mot vårdpersonalen. Bild: Yle / Christoffer Westerlund västra nylands sjukvårdsområde,sjukskötare,barnmorska

Sundström säger att hon är besviken på den förra regeringen.

– Särskilt vi som bor på en liten ort har det svårare. Bränsleskatten höjs och här finns inga tåg eller bussar. Jag måste ha en bil för att ta mig till jobbet. Sedan skärs det dessutom i min lön.

Man kan varje vecka läsa om teknologiska framsteg i världen. För alla har inte dessa framsteg varit positiva.

– Det är såklart alltid bra med utveckling men det blir hela tiden jobbigare. Idag ska vårdpersonalen vara halvt tekniker för att förstå alla nya datorprogram, alla system och så vidare. Vi måste också hänga med i all vårdutbildning precis som tidigare, vara väldigt insatta i alla läkargrejer och medicinsk terminologi. Kraven för oss blir bara hårdare och hårdare och det reflekteras inte alls i vår ersättning, säger Sundström.

Jämställdhet viktig fråga för den nya regeringen

Sundström är ändå positiv. Den nya regeringen har bland annat lovat bättre jämställdhet.

– Jag hoppas nog mer på den nya regeringen än på den den gamla. Jag hoppas verkligen att vi ska få det bättre. Det är enda sättet att hålla igång branschen i Finland. Vi börjar få en brist på vårdare, en stor faktor är lönen som är så dålig. Då kan man bara göra något uppifrån så att inte hela branschen klappar ihop.

Det är inte bara vårdarna som har varit frustrerade på regeringen som avgick i mars. Facken har också varit oroliga över sina medlemmar.

Janni Järvinen, jurist på fackförbundet Tehy säger att medlemmarna har upplevt de extra arbetstimmarna som jobbiga och belastande.

– Våra medlemmar har upplevt konkurrenskraftsavtalet som tungt, de har redan ett tungt jobb och en ytterligare förlängning av arbetstiden har varit jobbig för många. Sänkningen av semesterpenningen gjordes dessutom bara i den offentliga sektorn. Som tur gjordes den på viss tid vilket betyder att nästa år betalas den ut i fullo igen.

En kvinna står bredvid en Tehy skylt framför ett rött bord
Janni Järvinen, jurist vid Tehy säger att det är slut på gratisarbetet. En kvinna står bredvid en Tehy skylt framför ett rött bord Bild: Tony Pohjolainen Tehy,Janni Järvinen

Enligt Järvinen måste det bli ett slut på gratisarbetet.

– När konkurrenskraftsavtalet gjordes, fanns det skäl att faktiskt spara pengar för att främja Finlands ekonomiska ställning. Nu tre år senare när det går bättre för Finland anser vi inte att det finns någon orsak att våra medlemmar ska utföra något talkoarbete längre.

Också facket är positivt inställd till den nya regeringen.

– Den nya regeringen har lovat göra något för jämställdheten i Finland. I regeringsprogrammet nämns jämställdhet 75 gånger jämfört med Sipiläs program där det bara nämndes fyra eller fem gånger. Regeringen har nu erkänt att problemet existerar och då kan vi äntligen göra något åt det.

Hur bidrar en extra dag för lärare till exportindustrin?

Det är inte bara vårdbranschen som anser att de blir orättvist behandlade. Lärare är också förbannade på den förra regeringen.

– Det märktes direkt när det skars i semesterpenningen. Jag har blivit så van vid att det kommer en extra liten bonus på sommaren och nu var den betydligt mindre, säger Pamela Leka, speciallärare på Granhultsskolan i Grankulla.

En person står framför en whiteboard och bredvid en plansch med alfabetet. och en kalender.
Pamela Leka, speciallärare har märkt av att semesterpenningen har minskat. En person står framför en whiteboard och bredvid en plansch med alfabetet. och en kalender. Bild: Tony Pohjolainen lärare,Pamela Leka

För lärare innebar konkurrenskraftsavtalet i princip 12 extra timmar, hälften av de utsatta 24 timmarna var redan sådan arbetstid som lärare utförde gratis.

– Det känns lite underligt eftersom att vi inte får hålla eleverna längre i skolan utan det är bara för lärarna. Om jag kommer en extra dag på jobb någon lördag är det svårt att förstå hur det bidrar till den finska exportindustrin.

Också inom lärarbranschen finns det olikheter i lönen mellan män och kvinnor.

– Vi har samma grundlön och i min bransch handlar det egentligen om att män kanske dras mer till ämnen som kräver mer övertidstimmar, som till exempel teknisk slöjd eller liknande.

Finlands Svenska Lärarförbund är positivt inställda till den nya regeringen och Rinnes regeringsprogram.

– Det är väldigt mycket som har lovats och vi tänker se till att vi får det som har lovats. Bland annat har den nya regeringen lovat att utbildningssektorn ska få tillbaka de pengar som skars bort, säger Christer Holmlund, ordförande för SFL.

Lönerna måste höjas

En annan viktig sak inför de kommande avtalsförhandlingarna är att lönerna måste höjas.

– När vi talar om löner är det alltid den offentliga sektorn som sackar efter. Man kan aldrig höja deras löner. Om det går dåligt för landet skär man genast i den offentliga sektorn. Sen om det finns en uppsving i ekonomin sackar kommunerna efter, eftersom att de inte har fått in skatter från industrin som det har gått bra för. Det blir en ond cirkel helt enkelt och det måste vi få slut på. Vi måste kunna konkurrera med den privata sidan om vi vill bibehålla Finlands höga nivå när det kommer till utbildning.

Person i blå kpostym står framför ett träd
Christer Holmlund, ordförande för FSL tycker att löneförhandlingarna har blivit en ond cirkel för den offentliga sektorn. Person i blå kpostym står framför ett träd Bild: Tony Pohjolainen Finlands svenska lärarförbund,christer holmlund

Pamela Leka säger att man inte kan annat än hoppas.

– Jag hoppas faktiskt på att lärarnas löner skulle höjas. OAJ har satt som krav att en ny lärare ska ha en grundlön på 3000 euro i månaden, så jag hoppas att det betyder en höjning av våra löner. Jag är ändå kanske mest neutral, jag hoppas innerligt att vi skulle få en löneförhöjning men samtidigt har jag varit med förut då regeringar har lovat ditt och datt.

Sundström säger att folk måste förstå att varken vårdbranschen eller utbildningssektorn finns för att tjäna pengar. Enligt henne är båda väldigt viktiga för välfärdssamhället.

– Vård kostar, mediciner kostar. Allt blir dyrare hela tiden. Vissa cancermediciner kan kosta tusentals euro, vill vi då att bara vissa ska ha möjlighet att få dem? Nä, jag vill åtminstone inte det. Vi betalar skatter i Finland för att de ska gå åt till bland annat vården.

– När vi vårdare får så uselt betalt som vi får i dagens läge leder det till att människor inte stannar i branschen. Vi har massvis med kompetent utbildad vårdpersonal som har bytt bransch för att vi får så dålig lön.

Läs också

politik + politiker + EU-politik + invandrarpolitik + säkerhetspolitik + regeringspolitik + lönepolitik + politiska kriser + budgetpolitik + ekonomisk politik + socialpolitik + stimulanspolitik + migrationspolitik + kommunalpolitiker + politisk historia + politisk aktivitet + alkoholpolitik + pensionspolitik + internationell politik + politiska fångar + politiska utnämningar + politiska ledare + politiska ungdomsorganisationer + Finlands politik