Hoppa till huvudinnehåll

Miljökrav på färjetrafiken tvingar operatörer till nytänk

Ombord på Elektra.
Hybridfärjan Elektra. Ombord på Elektra.

Rederiernas uppgift är att betjäna samhället, därför kan de sällan minska sina koldioxidutsläpp genom att sluta köra.

I stället måste de ge service med en mindre mängd utsläpp.

- EU och Finland kräver att vi under en femårsperiod ska minska våra utsläpp med två procent per år. Det här kommer att gå i trappsteg. Vi har själva sänkt koldioxidutsläppen med 2,7 procent det senaste året, säger Mats Rosin som är vd för rederiet Finferries.

Att Finferries har lyckats få ner sina utsläpp beror främst på två större satsningar.

2018 invigde Finferries den första eldrivna vajerfärjan i Finland vid Högsar i Nagu och 2017 togs den stora laddhybridfärjan Elektra i bruk vid färjpasset Pargas-Nagu.

Båda färjorna går i huvudsak med el.

En annan satsning som har minskat utsläppen är så kallad ecodriving.

- I stället för att köra snabbt och bromsa kör man på ett mer ekonomiskt sätt. Det är samma som när man kör bil – det går åt mindre bränsle om man kör mjukare och lugnare, säger Rosin.

Mats Rosin står framför en gul vägg med företagets logotyp på.
Finferries vd Mats Rosin. Mats Rosin står framför en gul vägg med företagets logotyp på. Bild: Yle/Marie Söderman verkställande direktör,finferries

Alla trodde inte på eldrift

Innan Elektra började trafikera hördes en hel del skeptiska röster.

Vissa misstänkte att den eldrivna jätten skulle bli både långsam och sen. Men så blev det inte.

- Färjan får tala för sig själv. Hon hålls i tidtabell och kör snabbare nu då personalen är intrimmad. Ur mitt perspektiv går det fantastiskt bra och det är främst tack vare befälhavarna och övrig personal, säger Rosin.

Landsvägsfärjan Elektra
Elektra laddas bland annat via stora torn vid färjfästet. Landsvägsfärjan Elektra Bild: Yle/Nina Bergman Finlands Färjetrafik,vägfärja,Elektra,landsvägsfärja pargas-nagu

Den som åker med Elektra märker att dieselmotorerna är igång ibland, varför?

- Enligt ett visst schema måste vi ibland starta dieselmotorerna för att kontrollera att de fungerar i en nödsituation eller om det inte finns el i nätet. Dieseloljan är en väldigt liten procentuell andel av energiåtgången.

Utmaningar med ny teknik

Mindre utsläpp blev det också vid Högsarfärjan i Nagu då den i september 2018 blev Finlands första eldrivna vajerfärja.

- Vi sätter in ny teknologi på gamla färjor så att vi inte behöver skrota dem. Det är också miljötänk, säger Rosin.

Men ny teknik betyder nya utmaningar.

Eftersom Högsarfärjan tar sig framåt längs vajern med hjälp av eldrivna draghjul på sidan i stället för med dieseldrivna propellrar, ligger vajern nu närmare havsytan.

Det betyder att båtförare inte får passera för nära färjan med risk för att fastna i vajern.

eldriven vajerfärja
Elkabel på Högsarfärjan. eldriven vajerfärja Bild: Yle / Peter Karlberg Högsar

- Tillsammans med Närings-, trafik- och miljöcentralen försöker vi utveckla någon form av system där man mer uppmärksamgör båtförare på det här, säger Rosin.

Just nu är färjan på varv för att finslipa vissa tekniska lösningar.

I dag finns varningsskyltar som visar riktningen för båtförare, men mer skyltning kommer att behövas i farleden.

- Det har inte varit något problem i Sverige så jag ser inte varför vi inte kunde göra samma i Finland. Märkningen i farled är en myndighetsfråga och de bestämmer hur det ska se ut, säger Rosin.

El även på vintern

I år hoppas Finferries kunna använda eldrift på Högsarpasset också när det är riktigt kallt.

- Med hjälp av luftslangar på bottnen kommer isen att hållas borta och då går det åt mindre energi. Det gör att färjan kan drivas med el också på vintern.

Just nu pågår upphandlingen för färjetrafiken för åren 2023-2030.

I den ingår skärpta utsläppskrav som att färjpasset mellan Nagu och Korpo också ska utrustas med en hybridfärja.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland