Hoppa till huvudinnehåll

Effektiv jakt krymper minkstammen – nya fällor prövas på Mickelsörarna

Minkar är ett stort problem i den österbottniska skärgården eftersom de äter upp sjöfåglars ägg och ungar. Genom automatiserade fällor hoppas man nu råda bot på problemet. Än har man dock inte lyckats få de nya fällorna att fungera.

Det är en torsdag i augusti och solen lyser från klarblå himmel. Maria Norrgård och Heidi Pada-Kullas med hunden Shira är på minkjakt på Mickelsörarna.

På Mickelsörarna har man skjutit ett femtontal minkar redan i sommar. Tack vare effektiv jakt minskar stammen.

– Det är intressant. Det är spännande men också långtråkigt, säger Maria Norrgård, jaktchef för Mickelsörarnas jaktklubb.

Maria Norrgård är Mickelsörarnas jaktklubbs jaktchef.
Maria Norrgård. Maria Norrgård är Mickelsörarnas jaktklubbs jaktchef. Bild: Yle/Anna Ruda Mickelsörarna,Mickelsörarnas jaktklubb

De är inte på minkjakt för skojs skull. Det handlar om minkar som antingen rymt eller blivit utsläppta från pälsfarmer. De minkarna hör inte hemma i den finländska naturen.

Norrgård och hennes kompanjon är inte ensamma på Mickelsörarna den här dagen. De har sällskap av personer med anknytning till projektet Famna som vill se hur de nya automatiserade fällorna för att fånga mink fungerar.

Projektet Famna

  • Famna är ett gränsöverskridande projekt mellan Finland, Sverige och Norge.
  • Verkar inom ramen för Botnia Atlantica-projektet.
  • Målet är att etablera ett storskaligt permanent och effektivt förvaltningssystem för amerikansk mink i de mest utsatta delarna av Botnia Atlantica-området.
  • Olika aktörer i de tre länderna driver projektet. I Finland finansieras projektet av Forststyrelsen, Österbottens förbund och Kvarkenrådet.
  • I Finland utförs det rent praktiska arbetet av två engagerade jaktföreningar, Mickelsörarna och Bergö. Det är lokala jägare med lokala kunskaper som sätter ut fällorna och kollar dem.
  • Projektet är tre år, om drygt ett år är projekttiden slut.

Här kan du läsa mer om projektet.

Bytesstatistiken för Mickelsörarnas jaktklubb visar att jakt med hund och skjutvapen fortfarande är det effektivaste sättet att minska antalet minkar.

Maria Norrgård berättar att de oftast jagar mink med hund. Det går till så att de åker ut med båt, låter hunden gå i land på en ö och om hunden hittar en mink markerar den genom att skälla.

– Sedan när den hittar något träder vi in med lövblåsare och vapen, säger Norrgård.

Lövblåsaren används för att få fram minken från sitt gömställe.

Hur brukar det gå när ni kommer så långt att ni tar fram lövblåsaren?

– Det brukar gå så att till 50-60 procent av fallen tar hunden minken själv och i andra fall får vi den skjuten. I värsta fall smiter den och får en ny chans, säger Norrgård.

Hunden Shira jagar mink på Mickelsörarna i Vörå.
Hunden Shira jagar mink på Mickelsörarna i Vörå. Hunden Shira jagar mink på Mickelsörarna i Vörå. Bild: Yle/Anna Ruda Mickelsörarna,minkjakt

Minken är ett hot mot markhäckande fåglar

Projektkoordinator Peter Nordin på projektet Famna säger att minken är införd i Finland av människan och att den finländska naturen inte är utvecklad för att hantera den fara som minken medför.

Nordin räknar upp flera arter som minken är ett stort hot mot. Det rör sig bland annat om markhäckande fåglar, sjöfåglar, kustfåglar och fisk.

– Den är ett väldigt effektivt rovdjur som påverkar småviltsstammarna, säger Nordin.

Peter Norlin är projektkoordinator för Famna projektet som tagit fram de nya fällorna.
Peter Nordin. Peter Norlin är projektkoordinator för Famna projektet som tagit fram de nya fällorna. Bild: Yle/Anna Ruda Mickelsörarna,Peter Norlin

Märker man att de här djuren som du nämner blivit färre som en följd av minken?

– Ja, det märks väldigt tydligt på till exempel kustfågelkolonier. Minken kommer in under ruvningsperioden eller när fågelungarna är små och kan rensa i princip hela öar.

Automatiska fällor ska lyckas bättre på sikt

Jakten med fällor kompletterar den traditionella jakten med hund och vapen. Genom Botnia Atlantica-projektet Famna testas nu en ny sorts automatiserad fälla på Mickelsörarna i Vörå och på Bergö i Malax.

Modellen till den nya fällan har man hämtat från Nya Zeeland där man har problem med blandat hermeliner och råttor.

– De automatiska fällorna kommer kanske att vara lite mindre effektiva än en traditionell slagfälla. Men de kommer att kunna lyckas bättre på sikt i och med att de kräver mycket mindre tillsyn, säger Nordin.

Den automatiserade fällan fungerar så att minken lockas till fällan av en doft eller ett bete. När minken klättrar in i fällan och trycker nosen mot en liten avtryckare skjuts en vass bult ut med hjälp av tryckluft och träffar djuret i huvudet varpå djuret dör och ramlar ur fällan.

Efter att djuret dött och fallit ur fällan laddar fällan om sig själv och är redo för nästa djur. De djur som dör och ramlar ur fällan tas om hand av naturen, av asätare och liknande.

Tryckluften i en patron räcker till att fånga upp till 18 djur utan att fällan behöver tillsyn i mellan.

Den nya automatiska minkfällan.
Den automatiserade fällan. Den nya automatiska minkfällan. Bild: Yle/Anna Ruda Fälla,minkfälla

– De automatiska fällorna kommer kanske att vara lite mindre effektiva än en traditionell slagfälla. Men de kommer att kunna lyckas bättre på sikt i och med att de kräver mycket mindre tillsyn, säger Nordin.

– En slagfälla som en mink går in i är obrukbar tills man laddar om den, så den kräver regelbunden tillsyn.

De nya fällorna fungerar inte än

Det går dock inte som på Strömsö när man inom projektet försöker minska minkstammen i skärgården för att kunna ge en ärlig chans åt de djur som hör hemma i den finländska naturen. De automatiska fällorna har hittills inte lyckats fånga en enda mink, inte på Mickelsörarna och Bergö i varje fall.

– Det verkar inte gå så väldigt bra, än så länge. Vi ser att det kommer minkar till fällorna. Vi ser att de är intresserade av doftmedlet men inte tillräckligt för att sticka in huvudet och verkligen åka dit. Vi jobbar på utvecklandet av lockmedel, betet i fällan så att säga, säger Nordin.

Projektet Famna sträcker sig över tre länder, Finland, Norge och Sverige. Nordin berättar att projektkollegorna i Norge tycks ha lyckats lite bättre med de nya fällorna.

– De använder minkens revirmarkeringsdoft, sekret från analkörtlar. Det luktar väldigt starkt och det får minken att tro att någon annan är i dens revir, den vill undersöka saken och sticker in nosen i fällan, säger Nordin.

Vad använder ni för doftmedel?

– Vi använder minkdoft, vi prövar mat i form av ägg, vi har prövat fiskolja och vi har prövat lite andra medel. Men minkdoft är väl det som vi hoppas på mest.


Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten