Hoppa till huvudinnehåll

Amazonas roll som kolsänka kommer inte att återställas – 5 orsaker till att hela världen är i fara på grund av skogsbränderna

Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien
Regnskogen i Amazonas är viktig för hela världen. Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien Regnskog,Amazonas,Brasilien

Det finns många goda skäl att vara orolig gör Amazonas rergnskogar.

Amazonas har kallats “världens lungor”, och inte för intet. Följderna av den eventuella förlusten av Amazonas regnskogar, en av världens viktigaste kolsänkor som också står för en betydande del av världens fotosyntes och biodiversitet, skulle snart göra sig påminda över hela världen.

Yle frågade tre finska forskare med specialkunskap om Amazonas varför regnskogarnas öde berör oss alla.

1. Amazonas lagrar oerhörda mängder kol

Amazonas regnskog är så enorm att det är mer eller mindre omöjligt att få en realistisk bild av dess storlek härifrån Finlands horisont.

Skogarna täcker ett område stort som västra Europa.

Flyger du över Amazonas med jetplan, från Peru till den brasilianska Atlantkusten, så tar resan flera timmar, säger Ilari Sääksjärvi, professor vid Åbo universitets enhet för biodiversitet.

Ilari Sääksjärvi i Botaniska trädgården i Runsala.
Ilari Sääksjärvi Ilari Sääksjärvi i Botaniska trädgården i Runsala. Bild: Yle / Annika Holmbom botaniska trädgårdar,Botanical Garden of Turku University,ilari sääksjärvi

Sääksjärvi har gjort inalles trettio resor till Amazonas och räknas som en av Finlands främsta experter på området. Så här sammanfattar han skogarnas betydelse:

Ett ofattbart stort kolförråd och ett av jordens artrikaste områden.
Och det är uttryckligen kolutsläppen som är det mest akuta problemet med Amazonas skenande skogsbränder.

När kolet övergår från skogen till atmosfären så stannar det där i tiotals år, minst. Så säger forskningsprofessorn Hannele Korhonen vid Meteorologiska institutet, som analyserar olika former av klimatinverkan.

Och just nu är det kritiskt med tanke på klimatet att vi gör allt vi kan för att begränsa mängden koldioxid i atmosfären.

Termen “världens lungor” är för övrigt inte till alla delar helt korrekt.

Det stämmer att regnskogen i Amazonas utgör en väldig del av jordens biologiska maskineri som producerar syre genom fotosyntes. Men forskarna påpekar att Amazonas skogar producerar syre, de förbrukar inte syre så som lungorna.

Det har nämnts att Amazonas regnskog skulle producera 20 procent av atmosfärens syre. Korhonen anser att den siffran bör tas med en viss nypa salt, även om syreproduktionen i området onekligen är betydande.

Syret är hur som helst av en sekundär betydelse i klimathelheten, säger forskarna.

Skogarna har en större inverkan på världens kolbalans än på det atmosfäriska syret, säger Markku Kanninen, professor i tropisk skogsskötsel vid Helsingfors universitet.

2. Regnskogen kommer inte tillbaka då den en gång går förlorad

Hämtar sig regnskogen från skogsbränder, och i så fall hur fort?

Om regnskogen brinner av naturliga orsaker, då skulle den växa tillbaka med tiden. Men när bränderna är förknippade med intensiv mänsklig aktivitet, som att röja skogen till åkrar eller betesmark, då kommer skogen inte tillbaka, säger Kanninen.

Mark som har konverterats från regnskog till lantbrukets behov har sämre näringshalt och växtligheten den uppehåller är klart fattigare än i skogen. Därmed binder den klart mindre kol.

De områden där skogen tillåts växa tillbaka, tar det hur som helst årtionden innan den är återställd.

Kampen mot klimatförändringen är så pass akut att vi inte har tid att vänta på att regnskogen hämtar sig. Det är inte heller överhuvudtaget möjligt att kompensera skadorna genom att plantera ny skog, säger Kanninen.

Ilari Sääksjärvi säger att faran för att regnskogen förvandlas till savannliknande terräng, är överhängande.

Att bränna eller röja skogen har en stark inverkan på jordmånen i området, på dess näringshalt och flora av mikrober. En regnskog uppstår genom en långvarig process, och att lyckas återskapa den processen och därmed också skogen, är mycket osannolikt, menar Kanninen.

3. Det är människan som ligger bakom förstörelsen

Markku Kanninen påpekar att det är viktigt att understryka att förstörelsen i Amazonas helt och hållet beror på människan.

Det här händer inte av Guds vilja eller som en följd av någon sorts naturfenomen, som blixtnedslag, vilka kan ligga bakom en skogsbrand i Sibirien, till exempel.

Det här har en direkt koppling till mänsklig aktivitet, och vad som händer beror på besluten som vi människor fattar, säger Kanninen.

Det här betyder enligt Kanninen att människan också kan påverka läget till det bättre.

Mellan åren 2004 och 2014 lyckades Brasilien minska på skogsskövlingen i Amazonas med hela 70 procent. Nu går utvecklingen åt motsatt håll, i rasande takt.

Människan har alltid utnyttjat regnskogen. Men just nu utnyttjar vi den mer och i en snabbare takt än någonsin tidigare, säger Ilari Sääksjärvi.

Kan människan då åstadkomma oåterkallelig skada på Amazonas regnskog? Kan skogsbränderna spridas i den mån att de får klimatkrisen att spinna utom all mänsklig kontroll, en gång för alla?

Henkilökuva
Hannele Korhonen Henkilökuva Bild: Mikko Koski / Yle Meteorologiska institutet

Det här är inte sannolikt, säger Hannele Korhonen vid Meteorologiska institutet. Men bevarandet av regnskogen är en viktig del av klimathelheten som borde fås under kontroll så fort som möjligt.

Låt oss säga såhär, att det är av yttersta vikt att begränsa mängden koldioxid i atmosfären. Med tanke på det spelar Amazonas en väldigt stor roll, säger Korhonen.

4. Amazonas artrikedom är mänsklighetens livförsäkring

Ilari Sääksjärvi har upptäckt hundratals hittills okända arter i Amazonas regnskogar. Och då är han bara en enskild finländsk regnskogsforskare.

Amazonas katalog av arter är så omfattande att den garanterar livets fortbestånd i världen bättre än något annat område på jorden.
När du tar en skogspromenad i Finland ser du kanske tio olika trädslag på en och samma hektar. I Amazonas kan det förekomma trehundra trädslag på samma areal.
Och i ett enda träd i Amazonas kan det leva lika många arter av myror som det finns i hela Finland, jämför Sääksjärvi.

Kort sagt, Amazonas är världens livförsäkring. Ju mer skog och ju fler arter det finns där, desto bättre kan naturen klara av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald.

Man tänker sig gärna att vi vet en hel del om Amazonas vid det här laget.
Tvärtom, vi känner Amazonas dåligt. Och i takt med att skogen försvinner förlorar vi ständigt arter som vi inte ens har upptäckt ännu. De kunde ha utgjort grunden för nya mediciner eller källor till näring, säger Sääksjärvi, och fortsätter:
När en viss art utplånas får vi aldrig någonsin den tillbaka. Det här gör att förstörelsen av regnskogen är ytterst skrämmande.

5. Amazonas är en bricka i ett smutsigt politiskt spel

Amazonas är en spelbricka i ett smutsigt och förvirrande politiskt spel.

Skogsbränderna har skenat utom kontroll under de sex månader som har förflutit av Brasiliens högerextrema president Jair Bolsonaros ämbetsperiod.

Bolsonaro underblåser attityden som bygger på att omvärlden inte ska komma och säga åt Brasilien vad landet får eller inte får göra med sina egna regnskogar. Bolsonaro vill utöka landets lantbruksproduktion och tycks vara beredd att offra regnskogarna bland annat för att mätta de kinesiska konsumenternas hunger efter nötkött.

Länder som Norge och Tyskland har redan skurit av sitt stöd till den brasilianska statens Amazonfond, eftersom de anser att landets ledning inte ens försöker få skogsbränderna under kontroll.
Bolsonaro har huvudsakligen svarat på omvärldens oro med diverse förolämpningar.

Det som händer i Amazonas är hårresande, och president Bolsonaros attityd gör läget ytterst skrämmande. Situationen är extremt allvarlig, och jag hoppas att Finland så mycket som möjligt utnyttjar sin roll som EU-ordförande för att få till stånd en förändring, säger Ilari Sääksjärvi.

Markku Kanninen
Markku Kanninen Markku Kanninen Bild: Jyrki Ojala / Yle professorer

Markku Kanninen säger att skogsskövlingen har gått upp i varv som genom ett trollslag sedan presidentvalet i Brasilien.

En positiv utveckling har bytts ut till en negativ sådan, och med ens är det tillåtet att göra nästan vad som helst med regnskogen.

Brasiliens historia visar att god förvaltning och politisk vilja kan vända på trenden och minska på skogsskövlingen. En regering som förhåller sig nonchalant till miljön och naturresurserna ökar däremot på skövlingen, påpekar Kanninen.

Samtidigt som EU-ländernas krav på snabba åtgärder växer sig starkare, påpekar Hannele Korhonen att krisen i Amazonas inte får stjäla all uppmärksamhet från övriga klimatåtgärder.
Nu när kol frigörs från Amazonas i betydande mängder, behöver vi desto mer åtgärder på andra håll.

Detta är en svensk version av Janne Toivonens artikel Amazonin hiilivarasto ei palaudu palojen jälkeen entiselleen – tässä viisi syytä, miksi sademetsän tuhot uhkaavat koko maailmaa på yle.fi

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap