Hoppa till huvudinnehåll

"Förbjud autonoma vapensystem" - fredsorganisationer vill sätta press på Finland då EU:s försvars- och utrikesministrar samlas här

Fredsorganisationer diskuterar vapenexport i europasalen i Hfrs 27.8.2019
Fredsaktivister samlades i Helsingfors nyligen. På bilden ser vi (från vänster) Jeff Halper (ICAHD), Syksy Räsänen (ICAHD Finland), Kari Paasonen (Safer Globe), Laëtitia Sédou (ENAAT), Frank Johansson (Amnesty), Teemu Matinpuro (Fredskämparna). Fredsorganisationer diskuterar vapenexport i europasalen i Hfrs 27.8.2019 Bild: Yle/ Susanna Sjöstedt vapenexport,vapenindustri,vapen (tekniskt objekt),fredsorganisationer

Helsingfors är skådeplats för de inofficiella möten som EU:s försvars- och utrikesministrar håller här som bäst. En rad fredsorganisationer passar därför på att ta upp brännande frågor som autonoma vapen och AI, EU:s nya försvarsfond och Finlands vapenexport.

Försvarsministrarna avslutar sitt två dagar långa möte idag, medan utrikesministermötena hålls under torsdag och fredag. På ministrarnas mötesagenda finns till exempel frågan om artificiell intelligens och nya vapen, klimatförändringen, säkerheten till havs och hybridhot.

Laëtitia Sédou, koordinator för det europeiska nätverket mot vapenhandel ENAAT, European Network Against Arms Trade, har en klar hälsning till EU-ordförandelandet Finland.

- Vi är bekymrade över EU:s kommande försvarsfond. Det talas inte tillräckligt mycket om den och därför vill vi att Finland i egenskap av EU-ordförandeland öppnar diskussionen, säger Sédou.

13 miljarder euro till den nya försvarsfonden

Det finns en bred konsensus bland EU-länderna om att det behövs en ny försvarsfond. De allmänna riktlinjerna har godkänts, men de sista omröstningarna borde ske under det finska ordförandeskapet.

Den europeiska försvarsfonden ska få 13 miljarder euro under åren 2021- 2027. Fonden ska bland annat finansiera forskning och vapenteknologi och stöda utvecklingen av olika prototyper och försvarsindustrin.

Summan är högre än EU:s humanitära bistånd på 11 miljarder euro, påpekar Sédou. Varifrån pengarna ska tas och i vilka proportioner är inte klarlagt.

Försvarsfonden ska i synnerhet uppmuntra mindre företag till samarbetsprojekt och innovationer kring försvarsteknologi och utrustning, uppger EU-kommissionen.

Vilka sorters vapen som konkret nu kan utvecklas bekymrar fredsorganisationerna. Det är också oklart om samarbetet bara ska gälla företag i EU:s medlemsländer och hur man ska göra med Norge och Storbritannien eller med icke-europeiska företag.

Laetitia Sedou, ENAAT
Laëtitia Sédou är koordinator för ENAAT. EU:s nya försvarsfond är ett hot mot värlsfreden, säger hon. Laetitia Sedou, ENAAT Bild: Yle/ Susanna Sjöstedt vapen (tekniskt objekt),vapenindustri,EU-ordförandeskapet

Förbud mot autonoma vapensystem?

Fokus på ny teknologi innebär till exempel att frågan om autonoma vapen, det som på engelska kallas killer robots, på svenska mördarrobotar, ofelbart kommer upp till diskussion.

- Vi vill att det skrivs in att man inte får utveckla autonoma vapensystem, säger Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius.

Allt som inte explicit förbjuds kan nämligen potentiellt få finansiering. Autonoma vapensystem är system som med hjälp av artificiell intelligens kan fatta egna beslut om vilka mål som ska attackeras.

Amerikansk MQ-1 Predator-drönare över Afghanistan. Bilden tagen 2008.
Amerikansk MQ-1 Predator-drönare över Afghanistan. Bilden tagen 2008. Amerikansk MQ-1 Predator-drönare över Afghanistan. Bilden tagen 2008. Bild: EPA/LT. COL. LESLIE PRATT drönare (obemannad luftfarkost),amerikansk drönare

Det kan handla om vilket vapen som helst, som fungerar självständigt och tar till dödligt våld. Beslutet styrs inte av en människa utan av en maskin. Ett förstadium till det här har man sett till exempel i Afghanistan, där hela bröllopssällskap har skjutits ner av drönare.

- Då har det ändå suttit en människa på andra sidan jorden som har tolkat satellitbilder av folkhopar och misstagit bröllopsfesten för terrorband, säger Lodenius.

Autonoma vapensystem skulle förändra krigföringen i grunden. Dels kan länder vara frestade att använda dem eftersom man inte behöver offra egna medborgare om man skickar ut robotar, dels är det svårt att ställa en robot till svars för till exempel civila offer.

Till exempel USA, Storbritannien, Ryssland, Israel, Sydkorea och Kina utvecklar offensiva autonoma vapensystem. EU:s försvarsministrar diskuterade på onsdagen uttryckligen ny teknologi och artificiell intelligens och hur det kan utnyttjas för EU:s försvar.

Europa rustar upp

100 miljoner euro har redan använts för att finansiera programmet eurodrone, som handlar om drönare. Rent praktiskt ska man också börja underlätta truppförflyttningar och transport av försvarsmateriel inom EU.

Enligt EU-kommissionen satsar hela EU i nuläget 227 miljarder euro, eller 1,34 % av BNP, på försvaret årligen. EU-kommissionen jämför siffrorna med USA, som lägger ner mer än det dubbla.

Den nya fonden och dess satsningar kommer att öka tävlan inom vapenindustrin och vapenexporten. Bland de tio länder som EU mest exporterar vapen till återfinns bland annat Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Egypten och Qatar, vilket inte är helt oproblematiskt ur ett människorättsperspektiv.

Också Finland har erfarenhet av att vapen som har exporterats till Saudiarabien plötsligt har dykt upp i det blodiga inbördeskriget i Jemen.

Skärmdump från video som visar bestyckade finsktillverkade trupptransportfordon i Jemen. Fordonen av typen Patria AMV är bestyckade med ryska vapen och enligt uppgift filmade i augusti 2018 på väg för att delta i striderna om hamnstaden Hodeidah.
Också Finland exporterar vapen till överraskande många länder. Bilden är en skärmdump från en video som visar bestyckade finsktillverkade trupptransportfordon i Jemen. Pansarfordonen av typen Patria AMV är bestyckade med ryska vapen och enligt uppgift filmade i augusti 2018 på väg för att delta i striderna om hamnstaden Hodeidah. Skärmdump från video som visar bestyckade finsktillverkade trupptransportfordon i Jemen. Fordonen av typen Patria AMV är bestyckade med ryska vapen och enligt uppgift filmade i augusti 2018 på väg för att delta i striderna om hamnstaden Hodeidah. pansarfordon,Pasi,vapenexport

Ett av problemen med den nya försvarsfonden är att det saknas en mekanism för etisk utvärdering. Projekt kan inte stoppas i efterhand och till exempel EU-parlamentet kommer inte att ha något att säga till om, säger Sédou.

- Det finns en känsla av att Europa förbereder sig för krig. Det pågår ett paradigmskifte som vi inte är medvetna om, säger Sédou.

Finsk vapenexport till överraskande många länder

Finland exporterar vapen till överraskande många länder, framgår det av den oberoende tankesmedjan Safer Globes databas.

2017 exporterade Finland vapen till sammanlagt 77 olika länder, till ett värde av drygt 180 miljoner euro. Mest vapen såldes till Polen, närmare bestämt olika fordon av Patria.

Men också till Turkiet har Finland sålt en mängd olika slags vapenprodukter för över 13 miljoner euro. Frågan är om Finland kan fortsätta sälja vapen till Turkiet, med tanke på människorättsläget i landet.

Syksy Räsänen, ICAHD Finland
Sysky Räsänen från ICAHD Finland är upprörd över att Finland fortsätter exportera vapen till Turkiet. Syksy Räsänen, ICAHD Finland Bild: Yle/ Susanna Sjöstedt vapenexport,vapenindustri,vapen (tekniskt objekt),fredsorganisationer

Finland beslöt i fjol att inte bevilja nya tillstånd för vapenexport till Saudiarabien, då det kom fram att fordon som hade sålts till landet användes i inbördeskriget i Jemen.

Otydligt vem som bestämmer om Finlands vapenexport

Gällande finländsk vapenexport slår regeringsprogrammet fast att "Finland följer internationella avtal och förbindelser samt nationell lagstiftning vid exporten av försvarsmateriel".

Det betyder att Finland bör följa bland annat det internationella vapenhandelsavtalet ATT som reglerar vapenhandeln.

Men det grötar lätt ihop sig. Det är försvarsministeriet som bereder vapenhandelsärendena och samlar in utlåtanden från bland annat utrikesministeriet. Även om UM inte skulle förorda en affär, vilket till exempel skedde med vapenhandeln till Saudiarabien, kan försvarsministeriet gå vidare med affären i alla fall.

- Utrikesministeriet borde bära ansvaret ända till slut, vart vi för vapen ska ses som utrikespolitik, säger Lodenius.

Forskare Kari Paasonen från Safer Globe fäster uppmärksamhet vid att det också exporteras en stor mängd civila vapen som är avsedda för jakt och sportskytte.

- Då det gäller de civila vapnen är det ännu svårare att veta vart de hamnar. Det är ändå mycket möjligt att till exempel patroner kommer i militärt bruk, säger Paasonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes