Hoppa till huvudinnehåll

Jägare är inte nöjda med vargvalpar på Kimitoön: "Men lite ironiskt kanske man kan säga att de är kolleger"

Andreas Ölander framför en ladugård.
Andreas Ölander tycker att man ska skjuta de vitsvanshjortar man kan för att begränsa beståndet. Andreas Ölander framför en ladugård. Bild: Amanda Vikman/Yle person,andreas ölander

Våren 2017 flyttade två vargar in på Kimitoön från Renkoreviret som finns mellan Forssa och Tavastehus. Genom DNA-analyser har man konstaterat att det rör sig om ett syskonpar och i augusti i år kom det in flera observationer av valpar - flocken växer.

- Inte blev jag direkt glad. Jag hade hoppats att paret hade vandrat vidare, men jag anade att det inte kommer att hända så länge här finns så gott om mat, säger jägaren Andreas Ölander som bor i Västanfjärd.

Han är markägarrepresentant i Kimitoöns jaktvårdsförening och styrelsemedlem för Kimito-Västanfjärd jaktförening. Kimito-Västanfjärd jaktförening innehar 6600 hektar jaktmarker och grundades på 1930-talet, därmed är den äldst på Kimitoön.

- Vi har märkt att hjortarna börjat gruppera sig på grund av vargarna. Förr var djuren mer jämnt utspridda över ön, men nu har de trängts ut mot stränderna och söker skydd från vargen vid bebyggelse. Värst har man kanske fått det ute på Hitis-Rosala, säger Ölander.

Två vargvalpar busar.
Två vargvalpar busar. Bild: Edwin Butter Fotografie varg,vargvalp

Liksom på många andra håll i landet försöker jaktföreningarna på Kimitoön febrilt minska mängden vitsvanshjortar. För tredje året i rad har det beviljats rekordmånga jaktlicenser för hjort på Kimitoön, i år blev det 1110 stycken.

Att man nu skulle börja jaga med hänsyn till vargen, och med flit skjuta färre hjortar än tillåtet låter ologiskt för Andreas Ölander.

- Personligen skulle jag inte vilja uppmana någon att spara hjortar för att vargen ska ha föda. Det är som att säga åt fiskaren att lämna fisk i havet så att skarven och sälen ska ha mat, säger han.

Men kan man se vargen som en kollega, då hjorten är ett populärt bytesdjur för den?

- Lite ironiskt så kunde man säga så, hittills har den egentligen bara gjort nytta. Jag tror att det sedan är på älgstammen vi kommer att se de första tecknen på hur viltet påverkas, säger Ölander.

Flocken växer - men inte i oändlighet

Kimitoöns rovdjurskontaktperson Mikael Sundberg håller med om att jaktviltet har rört på sig. I en tidigare intervju med Yle sa han att jägarna borde fundera på att lämna en del hjortar som föda åt vargarna, i fall hjortbeståndet ser ut att ha minskat.

- Annars finns risken att vargen ser sig om efter föda bland tamboskapen och faran för jakthundarna ökar, säger Sundberg.

Enligt helt färska DNA-analyser fick syskonparet på Kimitoön två valpar redan förra året. Därmed ökar sannolikheten att även årets kull på fem valpar har samma syskonpar till föräldrar.

En liten älgfigur i trä står på ett bord.
En liten älgfigur i trä står på ett bord. Bild: Amanda Vikman/Yle jakt,älg,jakttrofé

Förmodligen kommer vargvalpar att bli ett återkommande fenomen på Kimitoön.

- Det vi har fått in via viltkameror tyder på att åtminstone en av fjolårets ungvargar är kvar så det rör sig minst tre vuxna och fem valpar på ön just nu. Men senast under vintern kommer en del av ungarna att vandra vidare så flocken ökar inte så mycket som man kanske tror, säger han.

Teoretiskt finns det en möjlighet att det kommit in en ny varg till reviret, men det ser Sundberg som ganska osannolikt.

- I vinter när det blir snö på marken klarnar läget. Kanske lyckas vi genom nya DNA-analyser fastställa släktskapet mellan vargarna och få klart för oss i fall det kommit in någon ny individ, säger Sundholm.

Artikeln uppdaterades den 2.9.2019 kl 11.49: Andreas Ölander är styrelsemedlem, kassör och sekreterare i Kimito-Västanfjärd jaktförening, inte verksamhetsledare som det stod tidigare. Han är även styrelsemedlem och markägarrepresentant i Kimitoöns jaktvårdsförening vilket lagts till i artikeln.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland