Hoppa till huvudinnehåll

HS: Bakslag för Vesterbackas tunnelprojekt - geologiska avvikelser på bottnen av Finska viken kan skapa utmaningar

Ett tvärsnitt på Helsingfors-Tallinn-tunneln.
Ett tvärsnitt på tunnelplanen. Här syns även de planerade konstgjorda öarna vid Sankbådan (Uppoluoto) och Revalsten. Ett tvärsnitt på Helsingfors-Tallinn-tunneln. Bild: Muotoilutoimisto Kairo Oy Helsingfors–Tallinn-tunneln

Entreprenören Peter Vesterbackas planer på en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn stöter på motgångar, rapporterar Helsingin Sanomat.

Preliminära geologiska undersökningar visar att berggrunden på bottnen av Finska viken på flera ställen är skör, vilket kan leda till betydande utmaningar i byggnadsskedet.

Forskarna har upptäckt en så kallad svaghetszon som kanske löper genom samtliga av tunnelns sträckningsalternativ.

Svaghetszonen i södra delen av Finska viken är speciellt riskfylld på grund av flera geologiska strukturer som eventuellt korsar varandra.

Hittills vet man ytterst lite om zonens bredd, djup och sammansättning. Geologer efterlyser noggrannare undersökningar innan sträckningarna för tunneln fastslås.

- På så sätt kan man utreda vilket som vore det säkraste, vettigaste och mest kostnadseffektiva sträckningsalternativet. Ännu i det här skedet lönar det sig inte att slå fast sträckningen, säger specialsakkunnig Mika Räisänen vid Geologiska forskningscentralen till Helsingin Sanomat.

I de preliminära utredningar som gjorts har man utnyttjat tidigare geologiskt forskningsmaterial från både Finland och Estland samt ekolodning på Finska viken.

Tidigare älvfåror och porös sandsten ytterligare frågetecken

Tunnelprojektet möts också av andra geologiska utmaningar.

I Finska vikens södra del har estniska geologer också hittat tidigare älvfåror fyllda med löst jordmaterial i form av antingen morän, grus eller sand. Fårorna kan dessutom dölja stenblock stora som hus.

Hur långt älvfårorna sträcker sig och hur breda de är vet man ännu inte. Men man antar att också en del av dem krockar med de planerade tunnelsträckningarna.

För att förebygga problem anser Räisänen att en noggrann geologisk kartläggning av dessa fåror vore på sin plats.

En tredje sak för tunnelarbetarna att ta i beaktande är en sorts vattenledande, porös sandsten som förekommer i Tallinntrakten och i havsbottnen.

Det grundvatten som finns i sandstenens håligheter utnyttjas i stor utsträckning inom vattenförsörjningen i Tallinntrakten.

Utmaningen för tunnelarbetarna är att trygga grundvattnets mängd och kvalitet och att överlag konstruera en trygg sträckningsplan för tågtrafiken.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen