Hoppa till huvudinnehåll

Kultur från nordamerikansk ursprungsbefolkning i Borgå: Första gången en hel totempåle skulpteras i Finland

Man täljer en totempåle.
Man täljer en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,andersböle

Konstnären Edward E. Bryant från tsimshianfolket i Kanada har formgivit den 7,6 meter höga totempålen som reses på lördagen i Andersböle i Borgå.

När jag promenerar ner till platsen där totempålens täljs förväntar jag mig en ljudmiljö av olika manuella och elektriska verktyg som sågar, hackar och slipar.

Men det är väldigt tyst. Skådespelaren och regissören Panu Tuomikko går genom vargens och bäverns tänder som en tandhygienist med en smal pryl. Det lossnar små flagor och mellanrummen mellan tänderna blir allt tydligare.

Man täljer en totempåle.
Panu Tuomikko bearbetar vargen med smala prylar, Man täljer en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,varg,panu tuomikko
Man täljer en totempåle.
Man täljer en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,varg,panu tuomikko

Det är första gången en konstnär som hör till den nordamerikanska ursprungsbefolkningen skulpterar en hel totempåle i Finland.

Totempålen reses på lördagen på Riku Hämäläinens tomt. Den riktas mot infarten och ska hälsa gäster välkomna när de anländer till tomten i Andersböle i Borgå.

Riku Hämäläinen är Suomen intiaaniyhdistys – Finlands indianförenings ordförande. Totempålen är föreningens projekt.

- Det här är ett kulturprojekt. Mig veterligen har man inte skulpterat en hel totempåle i Finland förut. Jag har känt konstnären i nästan tjugo år och under de senaste två-tre åren har vi planerat att tälja en riktig totempåle eftersom det inte ens finns en sådan i våra museisamlingar, alltså en sådan om skulle ha skulpterats av indianer, men nu blir en klar, säger Hämäläinen.

Hämäläinen har lagt ett bakplåtspapper över en fågelnäbb och skissar ena sida med en svart tusch. Skissar görs för att få båda sidor symmetriska.

Pappret prasslar i vinden och konturerna av en munöppning träder fram.

Man skissar figur på totempåle.
Riku Hämäläinen skissar spillkråkans näbb på totempålen. Man skissar figur på totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,andersböle

Det är nu fråga om finslipning eftersom totempålen ska resas om ett par dagar. Vi befinner oss i Andersböle av praktiska orsaker.

- Skogsägaren som är min granne gav oss en tillräckligt stor gran. Och vi ryms att tälja på min gård. Det är ingen lätt sak att flytta på en 7,5 meters stock så det här var mest praktiskt, säger Hämäläinen.

Till vardags är Hämäläinen docent vid Helsingfors universitet där han forskar i de nordamerikanska ursprungsfolkens kulturer och traditioner.

- Till det hela hör mitt eget lilla forskningsprojekt. Min avsikt är att dokumentera hela processen och skriva en artikel eller publicera i någon annan form. Men vi samlar informationen så att den kan behandlas på ett vetenskapligt sätt i framtiden.

Man täljer en totempåle.
Man täljer en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,betongkonstruktioner,andersböle

Riku Hämäläinen och Panu Tuomikko är inte ensamma med att skulptera en hel totempåle. Arbetet leds av konstnären Edward E. Bryant.

Bryant hör till tsimshianfolket vars hemvist ligger i British Columbia i nordvästra Kanada.

Han är född i byn Lax Kw’alaams och arbetat med traditionellt hantverk hela sitt liv.

Man i Tsimshianfolkets dräkt.
Edward Bryant i sin klandräkt. Man i Tsimshianfolkets dräkt. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,björnar,andersböle

Bryant är nu bosatt i Österrike med sin familj och har samarbetat kring träsmide med ett flertal europeiska museer. Senast Bryant besökte Finland var 2002. Han deltog då i Designmuseets utställning om träsmide.

I Bryants hantverk och konst återspeglars klanen Ganhadas och stammen Gitandos formspråk och symbolik. Totempålar är bara en liten del av Bryants konstnärliga repertoar.

Ed Bryant heter Hagwil-Gáax på sm’algyax och betyder den långsamma korpen. Men med tanke på att totempålen ska resas om ett par dagar så har varken Bryant eller någon annan av deltagarna i workshoppen legat på latsidan.

Man i tsimshianfolkets dräkt.
. Man i tsimshianfolkets dräkt. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,björnar,andersböle

Totempålen görs som ett grupparbete

Totempålen görs som en workshop, annars skulle projektet inte kunna slutföras inom två och en halv vecka.

Bryant har fungerat som lärare och guide. Han har gett råd om verktyg, träarbete och figurerna och berättar avslappnat om sin egen kultur.

Prylar på ett arbetsbord.
Verktygen är av schweiziskt ursprung. Prylar på ett arbetsbord. Bild: Yle / Leo Gammals Borgå,verktyg,träarbeten,andersböle

Totempålar i nordvästra Kanada görs traditionellt av röd ceder. Hur bra passar då en gran för det här ändamålet?

- Vi har nog pratat om det. När skogsägaren föreslog det här trädet frågade jag omedelbart Ed om en finsk gran duger. Han sa att den fungerar utmärkt för en totempåle. Traditionellt görs totempålar av röd ceder som är större, men de är också barrträd.

Den gav sitt liv för att andas in alla djur som den har på sig nu. Det är huvudsaken.― Edward E. Bryant

Edward Bryant är nöjd över valet av träd och glad över att få arbeta med en gran som är mellan 74 och 78 år gammal.

- Det är ett bra träd med en god energi i sig så all vätska rann ut utan problem. Den gav sitt liv för att andas in alla djur som den har på sig nu. Det är huvudsaken.

- Det var en fin utmaning att arbeta med gran igen. Gran är ett förlåtande mjukt träslag. Det är enkelt att jobba med, men den innehåller en del kåda som fastnar överallt och klibbar, men kådan doftar gott och är hälsosam för människan.

Djuren förenar länderna och historien

Totempålens figurer har specifika betydelser, men de här djuren valdes eftersom de förekommer både i Finland och på den kanadensiska västkusten.

- På bottnen har vi en björn som är ett vanligt djur i Finland, mer i norr än i söder. Det andra är en korp. En dag när vi byggde arbetsplatsen för att göra totempålen flög en korp förbi några gånger så den fick komma med, berättar Bryant.

Björnfigur på totempåle.
Björnen stöttar hela pålen.. Björnfigur på totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,björnar,andersböle

- Jag har dessutom forskat i de nordamerikanska indianernas björnritualer och djuret har alltid haft stor betydelse för mig. Därför finns den längst ner och stöttar hela pålen, säger Hämäläinen.

Bryant gläds över att höra att grannkommunens symbol är en varg och att de inte jagas och döda på samma sätt här som i Turtle Island, dvs Nordamerika.

- Nästa djur är en bäver. Bävern var nästintill utrotad här så de fick importeras från Kanada så nu har ni flyktingbävrar här. Laxen är typisk här för ni finländare tycker om lax. Högst upp finns en spillkråka. Den besökte stocken och sökte efter larver eller baggar att äta under barken. Jag såg samma spillkråka här en morgon så därför passar den bra, säger Bryant.

Vargfigur på totempåle.
Vargen är ett respekterat djur. Vargfigur på totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,betongkonstruktioner,varg,andersböle

Vissa detaljer ska målas i svart och rött, de traditionella färgerna för nordvästra Kanada.

Den får också en mörkare brun nyans med en skyddande träolja så att den påminner om ceder. På så sätt skyddas den bättre för väder och vind. Oljan bromsar också upp åldrandet och förruttnelsen.

Pålen gjord som ett grupparbete

Edward Bryant säger att han inte har en egen stil eller ett så kallat varumärke genom vilket man direkt känner igen hans hantverk. Formspråket ändras på basis av beställningen och materialet.

- Formgivningen är min, men skulpteringen är gjord av ett flertal personer som varit här. De har förbrukat sin energi här, några har mediterat över sitt arbete och sin roll. Medan jag har täljt för mig själv har jag också fått idéer från de andra. Du får titta på min hemsida så ser du bäst och kan identifiera min stil, säger Bryant.

Laxfigur på en totempåle.
Laxen. Laxfigur på en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,betongkonstruktioner,lax,andersböle
Närbild av laxfigur på en totempåle.
Detaljstudie av laxens stjärt. Närbild av laxfigur på en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,betongkonstruktioner,lax,andersböle

Totempålar har traditionellt haft olika betydelser. De har bland annat gjorts för att hedra en släkt, klan eller en viktig person, till exempel vid dennes död.

Figurer som täljs in i stammen knyter på något sätt an till personen, släkten eller klanen.

- Traditionellt har de nordamerikanska ursprungsfolken inte haft ett skriftspråk. Olika målade eller skulpterade konstföremål har fungerat som medel att minnas händelser och historien, säger Hämäläinen.

Personens eller klanens historia och de tillhörande djurfigurerna täljdes i en viss ordning, så att de som förstod budskapet kunde också minnas vad pålen berättade.

Totempålen är inte en religiös symbol

Enligt Hämäläinen har totempålarna inte varit religiösa föremål per se, utan haft en social innebörd och betydelse. I den meningen påminner de om de nordiska midsommar- eller majstängerna.

- Att göra en påle och resa den har varit en viktig social prestation och en fråga om status. Klanen eller släkten fick en orsak att smälla med hängslena när de lyckats resa ytterligare en totempåle. Till traditionen hör en offerfest, potlatch där man bjöd gästerna på mat och dryck och överräckte gåvor.

Man i Tsimshianfolkets dräkt.
Edward E. Bryant. Man i Tsimshianfolkets dräkt. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,björnar,andersböle

Totempålen är också en stor prestation för föreningen Suomen intiaaniyhdistys - Finlands indianförening.

- Vi samarbetar med många aktörer och får mycket gjort tillsammans. Vi sökte finansiering under de två senaste åren. Tack Borgå stad för kulturbidraget och Finland-Amerika föreningen i Kouvola som bidrog med merparten av pengarna.

Föreningens definition av begreppet indian omfattar alla folkslag inom den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, inhemska amerikaner, inuiter och aleuter.

Klanflagga med tsimshianfigur.
Tsimshianflagga vajar i vinden. Klanflagga med tsimshianfigur. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,flagga,Klan,andersböle

Föreningens syfte är att göra ursprungsbefolkningarnas historia och situation känd i Finland. Den grundades 1997 och är inne på sitt 42:a verksamhetsår.

Föreningen har sina rötter i den verksamhet Borgåbon Klas "Örnöga" Gustafsson idkade under sin livstid. Mohikanstigen i Haiko är uppkallad efter honom.

Alla har inte gjort totempålar

Nöjesindustrin har gett en bild av att alla indianer hade totempålar, bland annat de belgiska serieskaparna Morris och Goscinny genom cowboyen Lucky Luke.

Figur av en bäver på en totempåle.
Bävern var utrotningshotad på 1930-talet. Figur av en bäver på en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,bävrar,andersböle

En delorsak med projektet i Andersböle och ett centralt mål för föreningen är att korrigera dylika felaktiga uppfattningar om ursprungsbefolkningar.

Totempålar har dessutom inte gjorts av alla nordamerikanska indianer.

- Totempålar har inte gjorts någon annanstans än på västkusten, längs den smala kustlinjen mellan Kalifornien och Alaska. Man pratar om den nordvästra kustens indiankultur. Och inte ens där har alla folk gjort egna totempålar. Men totempålar är de här folkens mest kända hantverksform, betonar Riku Hämäläinen.

Figur av en korp på en totempåle.
Korpen har en intensiv blick. Figur av en korp på en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,korp,andersböle
Figur av en korp på en totempåle.
Figur av en korp på en totempåle. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,betongkonstruktioner,korp,andersböle

Lördagen den 31.8 reses totempålen med hjälp av ett urval gäster. För det stora konstföremålet har man gjutit en grund av betong med ett stöd som ska hålla pålen på plats.

Pålen sätts fast med gångjärn för att kunna lösgöras och transporteras ifall det ordnas utställningar eller evenemang där det är motiverat att visa upp den.

Gjuten betonggrund med signatur.
Betonggrunden med Edward Bryants signatur. Gjuten betonggrund med signatur. Bild: Yle / Leo Gammals Totempåle,indianer,Borgå,Kanadas ursprungsbefolkning,ursprungsbefolkning,Kanada,Tsimshian,betongkonstruktioner,andersböle

På söndagen får föreningen besök av en lakotaindian som utför en ceremoni i en så kallad sweat lodge eller inipi.

Då reses ett tält i vilket man utför en helig, renande ritual som till sin form har vissa likheter med vår finska traditionella bastutradition.

Totempålen är dessvärre inte tillgänglig för allmänheten och kan heller inte ses från Kungsvägen som är närmaste landsväg. Men den som vill besöka Riku Hämäläinen kan ta kontakt och meddela sitt intresse.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland