Hoppa till huvudinnehåll

Vilka är alternativen till en liten etta? Här är tre sätt att bo i stan

Tölö sporthall och brevidliggande byggnader
Var ska man bo när man studerar i Helsingfors? Reporter Alexander Beijar tar reda på. Tölö sporthall och brevidliggande byggnader Bild: Yle/Touko Yrttimaa sporthall

I och med att hösten knackar på dörren kommer också skolstarten för både yngre och äldre. För många innebär det att det är dags att söka sig ett eget hem i huvudstadsregionen. Men hur kan man bo?

Alla som någon gång sökt en enrummare i centrum av Helsingfors vet att det varken handlar om billiga eller hemskt lyxiga lägenheter som erbjuds. Men vad finns det egentligen för andra lösningar än en etta?

En ung man med rött hår och vit skjorta.
Reporter Alexander Beijar söker bostad i Helsingforsregionen. En ung man med rött hår och vit skjorta. reporter,journalister,alexander beijar

Jag själv söker också en ny lägenhet, och tänkte därför passa på att bekanta mig med olika sätt att bo på om man studerar eller jobbar i Helsingfors.

Om man stör sig på sin rumskompis kan man låsa dörren

Först ut är Lucas Hasselblatt, som inom kort ska flytta in i en så kallad kompislägenhet i Majstranden.

– Det är en trerummare på 54,5 kvadrat, och särskilt eftersom vi inte flyttat in helt och hållet ännu så känns det rätt så stort, säger Hasselblatt då han visar runt mig i den rätt så tomma lägenheten.

Hasselblatt själv studerar vid Helsingfors universitets centrumkampus, och hans rumskompis Nikke studerar i Vik, så Majstranden kändes som en passlig kompromiss.

– Det är liksom lika långt till båda studieplatserna, säger Hasselblatt och skrattar.

Med en billig hyra känns det värt att pendla

Näst på tur står Alex Brunberg, som studerar i Helsingfors och pendlar från Borgå varje dag. Han tycker ändå att det är en fungerande lösning.

– Det tar inte mer än en timme i vardera riktning, under den tiden hinner jag bra läsa på tent eller skriva essäer, förklarar Brunberg.

Jag som själv har pendlat i tre år under gymnasiet mellan Borgå och Helsingfors känner att här ligger en hund begraven, och en stund senare medger Brunberg sanningen.

– Ja, oftast sover jag nog på bussen.

Kompromisser och respekt

Sist ut på min rundtur besöker jag Elvira Backlund och Emilie Jäntti, som bor i ett kollektiv tillsammans med sin tredje kompis Onni. De har kommit överens om några gemensamma regler för att få samboendet att fungera.

– Främst handlar det om att förstå att man inte en vardag kan komma hem och skråla låtar du hört på klubben ifall de andra ska stiga upp tidigt nästa dag, förklarar Jäntti och får medhåll av Backlund.

– Och om dörren är stängd, så då stör man inte den som sitter på andra sidan, fortsätter Backlund med.

Det handlar i princip om bondförnuft, inget svårare än det.

Några andra alternativ?

Ja, jag har inte vare sig en eller två andra kompisar som söker någon att bo med för tillfället, så att bo med en rumskompis eller i ett kollektiv är nästan uteslutet.

Och det här att pendla har jag ju testat på, men vet inte om jag är så hemskt sugen på att flytta så pass långt från skola och jobb.

Sen är det inte en omöjlighet att flytta hem till föräldrarna, då får man automatiskt hjälp med en del av basservicen.

Och dessutom har jag läst att det finns äldreboende som erbjuder en billig hyra i utbyte mot några timmar frivilligarbete i veckan.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen