Hoppa till huvudinnehåll

Ben Furman utmanade tidigt den traditionella psykoterapin: ”En olycklig barndom behöver inte leda till ett olyckligt liv”

Ben Furman tillsammans med Ira Hammermann sitter i en grå soffa och tittar in i kameran.
Psykiatern Ben Furman är gäst i En önskan. På bilden tillsammans med programledaren Ira Hammermann. Ben Furman tillsammans med Ira Hammermann sitter i en grå soffa och tittar in i kameran. Bild: Parad Media Yle Fem,Ben Furman,ira hammermann

Psykiatern och författaren Ben Furman har alltid ifrågasatt konventioner. Detta gjorde han redan under religionstimmarna i skolan och samma kritiska förhållningssätt har följt honom genom studierna och vidare under hans långa karriär som psykiater. Det var sannolikt denna drift som gjorde honom till en av pionjärerna inom korttidsterapi och familjeterapi och till vår främsta förespråkare för så kallad positiv psykologi.

- När jag studerade psykoterapi vara man helt övertygad om att en viss sorts bakgrund automatiskt leder till en viss sorts framtid. Det var fråga om ett deterministiskt synsätt, där man drog likhetstecken mellan olycklig barndom och olyckligt vuxenliv. Detta var något jag inte alls gillade, berättar Furman.

Även om synen på terapi utvecklats upplever Ben Furman fortsättningsvis att den traditionella psykoterapin är för orsaksorienterad.

- Jag tycker att fokus ofta riktas åt fel håll. Istället för att bara söka orsaker till problemen borde man sätta ännu mer fokus på att lösa dem.

Idag har vi något som kallas för positiv psykologi. Denna riktning inom modern psykologi kom som en motreaktion mot den rådande fokuseringen på individens fel och störningar.

Ben Furman jobbar själv helst med styrkor och resurser och med en tydlig riktning framåt.

- Tillsammans med klienten kartlägger vi vilka resurser och vilka nätverk personen har och därefter sätter vi tydliga mål. Vi brukar tala om att vi skapar ett projekt tillsammans, konstaterar Furman.

”Också det hemska kan bli en styrka”

Han poängterar ständigt vikten av att man försöker betrakta sin bakgrund som en resurs oberoende av om den varit lycklig eller olycklig.

- Klart att man inte ska blunda för det hemska man varit med om, men jag tror det är viktigt att man kommer ihåg att också det hemska har lärt en något som kan bli en styrka istället för en börda. Det att du genomgått något hemskt i din barndom kan faktiskt göra dig till en ännu starkare människa än om du haft en väldigt trygg barndom, förklarar Furman.

- Många människor har haft svåra, traumatiska barndomsupplevelser och har trots det lyckats i livet.

Svartvit bild av Ben Furman som ligger på en motorcykel.
Ben Furman har alltid varit en rebell inom psykiatrin. Svartvit bild av Ben Furman som ligger på en motorcykel. Bild: Privat Yle Fem,Ben Furman,en önskan

”Vissa är bättre på att titta bakåt på ett konstruktivt sätt”

Det har visat sig att en del människor är betydligt duktigare på att blicka bakåt på ett konstruktivt sätt än andra.

- I Sverige talade man länge om, så kallade, maskrosbarn, alltså om personer som kom från jättetrasiga förhållanden, men som trots det blommade upp som en maskros ur asfalt.

- Idag talar vi istället om personers resiliens, alltså om förmågan att anpassa sig och förändras istället för att knäckas.

- Resiliensen är en viktig del av den nya positiva psykologin. Den beskriver en form av inre styrka. På finska har vi faktiskt redan länge haft ett ord för just detta och det är ”sisu”, vilket ligger väldigt nära psykologins resiliens, säger Ben med ett brett léende.

”Vi är alldeles för fokuserade på individen”

Ben Furman har även varit en föregångare när det gällt att utmana den individorienterade synen inom såväl psykologin som psykiatrin.

- Vi diagnostiserar alltid individer. Individen är sjuk och individen erbjuds terapi och individen får medicin.

Ben vill själv hellre jobba med kollektiv och nätverk och det var sannolikt därför han attraherades av familjeterapin i ett väldigt tidigt skede.

Det är ju inte alltid som det sjuka är koncentrerat till en individ, utan det kan finnas i strukturer och i interaktionen mellan individer. Och oberoende av hurudana problemen är så kräver ett tillfrisknande massor med stöd från omgivningen.

- Jag inleder nästan alltid mina terapier med att kartlägga klientens nätverk. Vem finns i deras omkrets som kan stöda dem i tillfriskningsprocessen och vid behov tar jag med stödpersonerna i processen, förklarar Furman.

Ben Furman står med en blå skjorta vid ett fönster där ljuset strömmar in.
Ben Furman anser att att det lönar sig att också betrakta trauman som en resurs. Ben Furman står med en blå skjorta vid ett fönster där ljuset strömmar in. Bild: Parad Media Yle Fem,Ben Furman,8880 0175 441

”Ingen vill aga sitt barn”

Enligt Ben Furman är det inte helt enkelt att driva så kallad social psykoterapi.

- Jag stöter hela tiden på rent byrokratiska hinder när jag försöker jobba socialt. Hur faktuerar man en grupp människor och hur diagnostiserar en grupp. Allt från formulär till fakturor och ersättningar utgår helt och hållet från individen.

Ben Fuman är idag en anlitad föreläsare. Han föreläser om sina tankar och metoder speciellt när det gäller att jobba med barn och unga.

Kina, USA, Azerbadjan och Iran är återkommande mål för hans resor. Han konstaterar att det finns stora kulturella skillnader länderna emellan.

- När jag förklarar hur vi jobbar med barn för till exempel holländare och danskar så köper de mina tankar kring ett lekfullt och upplyftande förhållningssätt där man fokuserar på de positiva exemplen, medan det i länder som Kina och Iran uppfattas som mer främmande.

I länder som Kina och Iran lever människorna i en sträng kultur som baserar sig på ständig tillrättavisning, bestraffning och aga.

- Faktum är att ytterst få föräldrar vill aga sina barn. Också i de stränga kulturerna brukar föräldrarna bli ivriga när de inser att det finns andra mer konstruktiva metoder att ta till, konstarerar Furman.

Text: Parad Media / Henrik Lindberg

En önskan - säsong 2

En önskan är samtalsprogrammet där programledaren Ira Hammermann träffar profilstarka personer som alla gjort en synlig och framgångsrik karriär inom bland annat kulturen, politiken, vetenskapen och idrotten. Serien sänds söndagkvällar i Yle Fem kl. 20.00 och avsnitten publiceras på Yle Arenan samma dag redan kl. 00.01. Gäster i säsong två är:

04.08.2019 Asko Sarkola
11.08.2019 Lilli Paasikivi
18.08.2019 Harry "Hjallis" Harkimo
25.08.2019 Sonja Kailassaari
01.09.2019 Ben Furman
08.09.2019 Raakel Lignell
15.09.2019 Caj Bremer
22.09.2019 Tanja Poutiainen
29.09.2019 Janina Fry
06.10.2019 Kari Lumikero

Arenan hittar du också alla avsnitt från säsong 1.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje