Hoppa till huvudinnehåll

Biljettkaos då myndigheterna tar över busstrafiken - högre priser och ingen möjlighet att boka på nätet

Busschaufför sitter i en buss och kör på en väg.
Busschaufför sitter i en buss och kör på en väg. Bild: Yle/Stefan Paavola Buss,busstrafik,busschaufförer,Landsväg

Närings- trafik och miljöcentralen, NTM-centralen, gick i år in för att stöda en nedläggningshotad busslinje på Kimitoön. Men omställningen har inte varit problemfri och orsakar högre priser och huvudbry för kunder.

- Hela systemet är tokigt, på grund av de olika betalningsmaskinerna och hur avtalet är uppgjort. Det finns inte mycket vi från bussbolagets sida kan göra annat än beklaga att kunderna ogillar systemet och föra en dialog med myndigheterna, säger Vainion Liikennes vd Matti Vainio.

Bussbolaget Vainion Liikenne får betalt per körning, oberoende av hur många kunder man plockar upp.

- Det spelar ingen roll om bussen är tom eller full, eller vad det kostar för dem att åka, vi får samma ersättning oberoende på de statsunderstödda linjerna. Själva biljettintäkterna går till myndigheterna, säger Vainio.

Busschaufför (man ser inte ansiktet) ger en biljett till passagerare (som man ser bara handen på).
Busschaufför (man ser inte ansiktet) ger en biljett till passagerare (som man ser bara handen på). Bild: lev dolgachov busschaufförer,buss,Biljett

Det här har lett till att en person som åker till exempel från Dragsfjärd, söder om Kimito centrum, till Helsingfors eller Åbo inte kan köpa en direkt biljett trots att Vainion liikennes egna bussar kör hela vägen.

Sträckan man åker delas i två, dels linjerna som sköts kommersiellt, och dels de statsunderstödda bitarna. Det leder till att högre priser och sämre rabatter. På NTM-centralens sträckor får pensionärer också lägre rabatt än innan.

- Vid vårt bolag är det linjerna från Dalsbruk och Somero som sköts med stöd från NTM-centralen. Det är linjer som gått med förlust så det är bra att ha i åtanke att linjen inte skulle finnas utan statligt understöd, säger Matti Vainio.

Vainion Liikenne har också lagt in nya fordon på linjen eftersom NTM-centralen har krav på fordonens utsläppsnivåer och mängden sittplatser.

- Våra bussar har minst 54 platser vilket är alldeles för mycket för dessa linjer och bussarna kör nästan tomma. Men en mindre och äldre buss skulle förmodligen ändå orsaka större utsläpp. Å andra sidan är mindre bussar smidigare och löper bättre i trafiken, säger Matti Vainio.

Gäller många busslinjer

Vid NTM-centralen är man medveten om biljettproblemen och meddelar att åtminstone de som är berättigade rabatt ska få tillbaka den till samma nivå snart.

- Vår huvudsakliga kundgrupp är ju inte pensionärer, utan vi vill möjliggöra det för pendlare att fortsätta åka mellan orterna, säger Markus Kivelä, projektchef för kollektivtrafiken vid NTM-centralen.

Liknande problem uppstår på nästan alla rutter som stöds av staten. Systemen är komplicerade och alla avtal är anpassade till de specifika rutterna.

Speciellt svårt är det att göra upp ett avtal då både det kommersiella bussbolaget, staten och städer eller kommuner ingår i avtalet, som i fallet på Kimitoön där Salo stad och Kimitoöns kommun också bidrar till busslinjerna.

- Mellan Kimitoön och Åbo samt Kimitoön och Helsingfors har vi i alla fall samma entreprenör som kör både de kommersiella linjerna och de statsunderstödda så vi har förhoppningar om att kunna göra betalsystemen smidigare, säger Kivelä.

Busshållplatsskylt.
Busshållplatsskylt. Bild: Mostphotos buss,Skylt,Hållplats,busshållplatsskylt

När det gäller möjligheten att betala sin biljett på nätet ser Kivelä inte en lösning inom en nära framtid.

- Som det är nu kan vi inte ställa krav på de som sköter biljettförsäljningen på nätet. De som erbjuder tjänsterna utvecklar tekniken hela tiden så förhoppningsvis kan också de statsunderstödda biljetterna säljas via nätet i något skede.

Kivelä vet inte exakt hur mycket priserna ökat, men en vanlig turbiljett mellan Dalsbruk och Åbo kostar 3,3 euro mer med NTM-centralens turer.

- Vi har fått in en hel del respons där folk i allmänhet förundras över varför systemen har ändrats. Vi vill ju naturligtvis inte att tjänsterna blir sämre än förut, tvärtom, säger Kivelä.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland