Hoppa till huvudinnehåll

”Folk kör lite hur som helst på sjön” - frivilliga båtkörkort kunde vara ett alternativ för att förbättra säkerheten

En motorbåt kör i en farled. I bakgrunden skymtar land.
Kan ett körkort för båtförare minska på olyckorna? Åsikterna går isär. En motorbåt kör i en farled. I bakgrunden skymtar land. Bild: Yle/ Nora Engström båtar,båtfolk

Införs ett båtkörkort i Finland behövs det lockande morötter, inte tvång. Lagförändringar som träder i kraft i i nästa år som gäller ansvarsfördelningen ombord på båten kan också leda till bättre sjövett.

Båtkörkortets vara eller icke vara är en diskussion som även i år seglade upp till diskussion efter den tragiska olyckan på Erstan, där två personer dog i en kollision mellan två båtar.

Andreas Hindrén, styrelseordförande för Ekenäs sjöräddare, är försiktigt positiv till ett båtkörkort. Men då ska det vara frivilligt, anser han.

Sjöräddare Andreas Hindrén fotograferad utanför Yle Västnylands redaktion.
Andreas Hindrén tycker båtkörkort är en svår fråga. För vilka båtar skulle ens kortet beröra undrar han. Sjöräddare Andreas Hindrén fotograferad utanför Yle Västnylands redaktion. Bild: Yle / Sebastian Dahlström sjöräddning,Raseborg,andreas hindrén

Ett frivilligt båtkörkort som ger båtägaren rabatt på till exempel försäkringen kunde få folk att lättare skaffa ett båtkörkort, menar Hindrén.

Dessutom slipper man övervakningen om båtkörkortet är frivilligt.

Hindrén upplever att det är en stor rikedom att få röra sig till havs och därför är han lite återhållsam till begränsningar.

Andreas Hindrén och Mikael Bäckman från Ekenäs Sjöräddningssällskap
Information är en viktig del i att förbättra sjösäkerheten och det är också en del av sjöräddarnas verksamhet säger Andreas Hindrén, till vänster. Med på bilden är också Mikael Bäckman. Andreas Hindrén och Mikael Bäckman från Ekenäs Sjöräddningssällskap mikael bäckman

Han tycker också det är svårt att i dagsläget ta ställning till ett båtkörkort när man inte vet vad en sådan reform skulle innebära.

En fråga är hurdana båtar ett båtkörkort skulle beröra. Det som i dag klassas som fritidsbåtar är allt från små roddbåtar med aktersnurra till muskelbåtar och större kryssare. Och så finns det vattenskotrar.

- Vattenskotrar är ganska små men vi pratar om ganska höga hastigheter, påpekar sjöräddare Hindrén.

Alla vet inte var i farleden man ska köra

Båtföretagaren Göran Wikström tycker tanken om ett frivilligt körkort för båtförare är intressant. Han har i sitt jobb kört båt i Ekenäs skärgård i nästan 30 år och på fritiden mycket längre än så.

Han lyfter fram den utbredda okunskapen som finns bland båtförare.

På landsvägen måste man alltid köra på rätt sida men på sjön kör man lite hur som helst― Göran Wikström, en av de som ringde in och sade sin åsikt om båtkörkort i radioprogrammet Förmiddagen i Nyland

En del pratar om ”käppar på sjön” i stället för sjömärken. Inte vet de heller på vilken sida av sjömärket de ska köra utan de kör lite hur som helst, säger Wikström.

- På landsvägen måste man alltid köra på rätt sida men på sjön kör man lite hur som helst. I ett smalt sund kan det hända ett en båt kommer i hög hastighet på fel sida, då är det svårt att väja.

Göran Wikström från Skåldö.
Göran Wikström tycker förslaget om båtkörkort är värd att undersökas närmare. Göran Wikström från Skåldö. Bild: Yle/Malin Valtonen wikström göran

Wikström förespråkar också någon slags morot för dem som skaffar sig ett frivilligt båtkörkort. Besiktar man båten i dag så får man ju en rabatt på försäkringen, påpekar han.

Ta förarintyg och du kan behärska din båt

Kenneth Danielsson i Karis vill gå steget längre än frivilligt båtkörkort och förespråkar förarintyg för skeppare med båtar som går snabbare än 15-20 knop.

Med ett sådant intyg i bagaget vet man hur man ska behärska de snabba båtarna.

- Själv gick jag en sådan kurs trots att jag har jobbat på sjön, berättar han.

Danielsson har jobbat som matros på passagerarfartyg mellan Finland och Sverige och har bland annat stått som utkik på bryggan.

Viking Line Katajanokan terminaalissa.
Fritidsbåtar kör ibland rätt så nära stora kryssningsfartyg, säger Kenneth Danielsson som jobbat som matros. Viking Line Katajanokan terminaalissa. Bild: Mårten Lampén / Yle Viking Line,rederier,Östersjön,kryssningar,kryssningsfartyg,bilfärja

I sitt jobb lade han märke till hur fritidsbåtarna körde ganska nära fartyget trots att fritidsbåtar alltid måste väja för stora fartyg, så som Sverigefärjorna.

- Det är många som tycker om att leka i de där svallvågorna och sedan kan det gå som det går för vissa.

Det ökande antalet båtar skapar problem

Bino Häggström i Ekenäs anser att den allt större båtparken har påverkat säkerheten på sjön.

Skärgårdsfarlederna har ändå inte blivit bredare trots att allt fler båtar kör omkring i skärgården än vad det gjorde på 1950-talet, då Häggström själv var ute ensam med en mindre segelbåt för första gången.

Vattenskotrarna gör nästan 50 knop och inte hinner man navigera där utan man kör som på en motorväg― Bino Häggström, som ringde in och sade sin åsikt om båtkörkort i radioprogrammet Förmiddagen i Nyland

Han drar paralleller mellan båtförare och bilister, största delen vet hur man ska bete sig i trafiken.

- Den absoluta majoriteten kan sköta sig, och så är det en liten procent som struntar i regler och dylikt.

Häggström lyfter också fram att båtarna går allt snabbare i dag och det leder till slarv med navigationen. Han tar vattenskotrar som ett exempel.

- Vattenskotrarna gör nästan 50 knop och inte hinner man navigera där utan man kör som på en motorväg, säger han och tillägger att samma problem gäller även med andra båtar.

Vattenskoter
Vattenskotrarna är mindre i storlek än vanliga motorbåtar men ändå snabba. Vattenskoter Bild: Yle/Toffe Westerlund Raseborg,vattenscooter

Båtförsäljaren Peter Fagerström i Ekenäs konstaterar att allt känns mycket snabbare till sjöss än på land. Man bör också komma ihåg att man inte kan bromsa och stanna en båt så där bara.

De flesta av hans kunder är vana båtförare. Men ifall han utifrån diskussion märker att kunden inte är det så brukar han lära kunden både hur båten fungerar och lite om sjövett.

- Man märker om det behöver gås igenom.

Fagerström tycker att båtkörkort inte nödvändigtvis är en dålig idé men vägen mot att införa sådana är lång.

Premarin Oy Ab
Båtkörkort kunde erbjudas i samband med båtköp, tycker båtförsäljaren Peter Fagerström. Premarin Oy Ab Bild: Yle/Minna Almark premarin oy ab

- Det krävs att man funderar igenom det ordentligt innan man genomför sådana här nya lagar.

För Fagerström som båthandlare skulle det ändå kännas ganska naturligt att kunna erbjuda båtkörkortet som en tilläggstjänst till sina kunder, i samband med att någon köper sin första båt.

Han tror ett körkort för båtförare skulle vara en bra sak på sikt, även om det skulle påverka hans försäljning.

- Jag tror att båtförarna skulle dra sig från att köpa båt men i längden skulle det vara en bra sak, säger Fagerström som med sin egen båt brukar köra mest 20-25 knop.

Körkort för båtförare förändrar inte attityder

Men alla är inte av den åsikten att ett båtkörkort förbättrar säkerheten på sjöar och hav. Ralf Sundberg, chefredaktör för båttidningen Frisk bris, är en av dem som anser att ett körkort inte ändrar på folks attityder och uppförande till sjöss.

Han jämför situationen med trafiken på land, där körkort är ett måste. Inte har körkort förhindrat olyckor där heller, påpekar han.

Chefredaktör Ralf Sundberg tror inte på båtkörkortets effekter.
Ralf Sundberg tror inte på körkort för båtförare. Chefredaktör Ralf Sundberg tror inte på båtkörkortets effekter. segling,båtkörkort

Han tror att en kommande lagförändring kan påverka en del båtförares beteenden. I nästa år blir reglerna tydligare gällande vem som är skeppare ombord. Då är det på hens ansvar att passagerarna har flytvästarna på, att båten är sjöduglig och att navigationen sköts rätt.

- Det kan fungera som en väckarklocka för en del, säger Sundberg och konstaterar att i sjötrafiken finns det ingen som har rättigheter, utan alla har skyldigheter.

Sjövett kunde läras ut i skolan

Ralf Sundberg föreslår att sjövett kunde bli en obligatorisk del av grundskolan, i alla fall i de skolor som finns i kustområden och i skärgården.

- I samband med simundervisningen kunde man plocka in lite sjövett och sjövägsregler och på det sättet börja bygga på attityderna.

Det räcker inte att stirra på en bildskärm där man ser hur båten rör sig i farleden. Man måste också se sig omkring― Ralf Sundberg, chefredaktör för tidningen Frisk bris

Som komplement finns olika navigationsutbildningar. Sundberg rekommenderar också att man går med i någon förening. Det är bra att höra till ett sammanhang, tycker han.

Han betonar också vikten av att rotera på huvudet när man navigerar.

- Det räcker inte att stirra på en bildskärm där man ser hur båten rör sig i farleden. Man måste också se sig omkring.

En bild på instrumentbrädan i ett sjöräddningsfartyg. På en skärm ser man en karta.
Båtförare kan inte förlita sig helt på navigationsverktyg, anser Ralf Sundberg och Andreas Hindrén. En bild på instrumentbrädan i ett sjöräddningsfartyg. På en skärm ser man en karta. Bild: Yle/ Anna Aaltonen sjöräddningsfartyg,Navigator,sjöräddning,sjökort

Sjöräddaren Hindrén håller med. Han säger att navigationsverktyg är bra att ha men att det är ett komplement.

Det är också viktigt att man kan använda till exempel båtens radar. När dimman kommer är det för sent att kolla upp det, påpekar han.

- Jag har träffat på några som använder bara telefonen eller pekplattan för att navigera. Sedan finns det de som njuter av att segla lite lugnare och som kollar sjökortet.

Artikeln baserar sig på tre intervjuer gjorda av Gunilla Ginström. Göran Wikström, Bino Häggström och Kenneth Danielsson ringde in och sade sin åsikt om båtkörkort i förmiddagen i Nyland på onsdagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland