Hoppa till huvudinnehåll

"Bara en tidsfråga innan det skulle brinna" – granne till avstjälpningsplatsen kritiserar hur Jakobstad skött soptippen

Släckningsarbete på avstjälpningsplatsen. I förgrunden en brandbil mot en lilaskimrande himmel.
Släckningsarbete på avstjälpningsplatsen. I förgrunden en brandbil mot en lilaskimrande himmel. Bild: Yle/Kalle Niskala Jakobstad,brandrök

Fyrverkerier och däckkross är ingen lyckad kombination säger Mikael Asplund som bor i Peders nära avstjälpningsplatsen. – Det var bara fråga om vilken dag det skulle börja brinna, säger han.

Från stadens sida försvarar man valet av dräneringsmaterial.

Mikael Asplund i Peders i Jakobstad bor ungefär en halv kilometer från avstjälpningsplatsen. Han kände röklukten från branden redan på söndag kväll.

– På kvällen vid klockan elva kände vi av lukten. Men då var rökbildningen inte så stor, säger Asplund.

Asplund begav sig till avstjälpningsplatsen och han säger att det såg ut som en vanlig brand, men större i omfattning.

Smällare varje år

Mikael Asplund var inte alls förvånad över att det brann på avstjälpningsplatsen. Varje år åker ungdomar ut till den så kallade Roskisbacken för att smälla bomber och raketer.

– Det var absolut inte första gången, det är samma sak varje år på villaavslutningen, säger Asplund.

Asplund är förvånad över att man faktiskt valt att frakta tonvis med krossade bildäck till avstjälpningsplatsen som dräneringsmaterial.

– Det är många med mig som sagt att en vacker dag kommer det att börja brinna, och den dagen var i går, säger Asplund.

Mikael Asplund säger att invånarna i Peders känt av röklukten med att den inte ändå varit så besvärlig att man behövt lämna sina bostäder.

– Vi hade vinden på vår sida, säger Asplund.

Anton Kuhlberg driver Kuhlbergs byggservice på andra sidan omfartsvägen från avstjälpningsplatsen. Det är bara ett par hundra meter mellan industrilokalerna och Roskisbacken.

– Det var lite rökigt när jag kom på jobb klockan sju, men inte så farligt, säger Anton Kuhlberg.

Brandkåren hade rullat ut slangar för att koppla upp sig till vattenledningen i industrilokalen bredvid. Därför hade man lagt ut ramper så att bilisterna inte skulle köra över slangarna.

– Jag hamnade att köra på ramper för att komma fram, men det var ingen fara. Vi är inte så känsliga här, säger Anton Kuhlberg.

Hela Finlands begagnade däck

Att det blev just krossade bildäck som används som dräneringsmaterial har skapat diskussion. Stadsfullmäktige i Jakobstads godkände i maj 2017 en kostnad på 2,3 miljoner euro för avstjälpningsplatsen.

Entreprenaden vanns sedan av företaget Lassila och Tikanoja.

Tanken var då att använda en gummimatta som dräneringslager. Men NTM-centralen gav Lassila och Tikanoja lov att byta ut mattan mot däckkross.

Mängden däck som ligger på avstjälpningsplatsen motsvarar Finlands hela mängd av begagnade bildäck under ett år, 54 000 ton gummidäcksbitar eller 1000 billass.

En av dem som inte alls var nöjd med den här utvecklingen är Simon Holmstedt (SDP).

– Politikerna har inte fått ta ställning till ändringen i planerna, jag tror knappast man skulle ha godkänt gamla bildäck och de miljöproblem de eventuellt kan föra med sig i framtiden. Vems är ansvaret då, säger Simon Holmstedt (SDP).

"Materialet har ingen betydelse"

Det har alltså tidigare varit diskussioner om materialet är det rätta.

Stadsingenjör Harri Kotimäki i Jakobstad säger att det i det här fallet inte hade någon betydelse vilket material som finns på soptippen.

– Det har ingen betydelse här. Jag ser inget fel på materialet eftersom det inte antände sig själv utan någon gjorde det med avsikt, siktade raketer mot området, säger Kotimäki.

Men då däck brinner blir det ändå stor rökutveckling men du menar att det inte är någon skillnad?

– Det är material man har tillstånd för.

Enligt Kotimäki var det egentligen inte soptippen som brann, utan en lagerhög vid ena ändan av avstjälpningsplatsen.

– Det var byggmaterial som väntade på att spridas ut.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten