Hoppa till huvudinnehåll

Det finns ingen svenskspråkig telefonlinje för barn som blivit utsatta för sexuellt våld - psykoterapeut: "Vi har bättre tjänster för vuxna som blir våldtagna än för barn"

Marie Rautava jobbar som programdirektör vid Mannerheims Barnskyddsförbund.
Marie Rautava jobbar som programdirektör vid Mannerheims Barnskyddsförbund. Marie Rautava jobbar som programdirektör vid Mannerheims Barnskyddsförbund. Bild: Susa Junnola/MLL Marie Rautava

Då ett barn har blivit utsatt för sexuellt våld är det viktigt att barnet får tala med någon. Det finns telefonlinjer som man kan ringa och anonymt tala om det som hänt. För svenskspråkiga barn finns den här möjligheten ändå inte.

- Det är redan jobbigt att tala om känsliga ämnen på sitt modersmål och det blir ännu jobbigare om barnet måste tala ett främmande språk, säger Marie Rautava, programdirektör vid Mannerheims Barnskyddsförbund.

För tillfället är svenskspråkiga barn som utsatts för sexuellt våld tvungna att ringa 112 eller Nollinjen, som är avsedd för vuxna.

- Vi har bättre tjänster för vuxna som blir våldtagna än för barn. Hur är det här ens möjligt i Finland? frågar Nina Vaaranen-Valkonen, specialkunnig psykoterapeut vid Rädda barnen.

Alleuropeisk telefonlinje endast på finska i Finland

Mannerheims Barnskyddsförbund upprätthåller den alleuropeiska telefonlinjen 116111 i Finland. Telefonen finns till för barn och ungdomar under 21 år, och man kan ringa linjen i vilket ärende som helst - såväl små som stora ärenden. Samtalet är gratis och man kan vara anonym.

För tillfället kan man ändå bara få hjälp på finska.

- Det har varit en resursfråga. Det krävs svenskspråkiga anställda och frivilligarbetare, utbildning för frivilligarbetarna och marknadsföring på svenska för att telefonlinjen skulle kunna erbjuda hjälp också på svenska, säger Rautava.

Enligt Rautava borde telefonlinjen finnas också på svenska.

- Det är barnets rätt att få hjälp och stöd på sitt eget modersmål, men för tillfället finns den möjligheten inte för svenskspråkiga barn, säger Rautava.

Rautava hoppas att det här förändras inom snar framtid.

- Vi kommer att ansöka om finansiering för att utveckla telefonlinjen så att tjänsten också skulle finnas på svenska, säger Rautava.

Om finansieringen beviljas hoppas Rautava att de kunde erbjuda svenskspråkig service inom ett år.

Folkhälsan med i samarbetet

MLL är inte ensamt om att driva frågan om den alleuropeiska telefonlinjens utveckling, så att den blir både finsk- och svenskspråkig i Finland.

Flera svenskspråkiga barn- och familjeorganisationer, bland dem Folkhälsan, samarbetar med MLL.

- Det här är något som vi gör gemensamt, och då är det förhoppningsvis lättare att få en finansieringsbas för en längre tid, säger Pia Rosengård-Andersson, avdelningschef för Familjer och relationer vid Folkhälsan.

Rosengård-Andersson förklarar att det är viktigt att finansieringen är tillräcklig för att upprätthålla telefonlinjen en längre tid då den grundas.

- Det värsta som kan hända är att ett barn tar mod till sig och ringer, och sedan får man inte servicen, säger Rosengård-Andersson.

Folkhälsan har tidigare haft en telefonlinje för barn och ungdomar, men den lades ner för snart tio år sedan, berättar Rosengård-Andersson.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes