Hoppa till huvudinnehåll

Det känns bra, säger Otto Donner som knep första pris i Solveig von Schoultz-tävlingen

Otto Donner utanför Svenska Teatern i Helsingfors
Otto Donner tilldelas första pris i Solveig von Schoultz-tävlingen år 2019. Otto Donner utanför Svenska Teatern i Helsingfors Bild: Yle/Marit Lindqvist

Av 71 bidrag vaskade juryn för Solveig von Schoultz-tävlingen fram tre pristagare och två bidrag tilldelas hedersomnämnande. Första pris tillfaller Otto Donner från Helsingfors.

- Det känns bra, konstaterar Otto Donner ödmjukt där vi sitter bakom hyllorna i en bokhandel i centrala Helsingfors.

En dag hoppas Otto kunna se en bok i nyhetshyllan som bär hans namn:

- Visst skulle det vara trevligt. Jag har en hel del halvfärdiga texter i en mapp på datorn. Tack vare detta erkännande ska jag försöka skriva dem färdiga. Men jag vill inte begränsa mig i framtiden, utan syssla med många olika kreativa saker.

Till vardags jobbar Otto som grafisk designer och skrivandet har alltid varit ett andningshål för honom, något som han gör för sin egen skull.

Han beslutade sig för att delta i Solveig von Schoultz-tävlingen för att tvingas jobba mot en deadline och skriva klart en text.

Om att vilja göra det förbjudna

För sex år sedan tilldelades Otto Donner tredje pris i Arvid Mörne-tävlingen för en scifi-dystopi om ett framtida Finland där hatet mot främlingar och avvikare gestaltas via androidens utanförskap.

I år knep Otto första pris i Solveig von Schoultz-tävlingen med novellen ”Kattögon”, som tävlingsjuryn beskriver som ”en kuslig skildring av konfrontationen mellan en tioåring, som är ensam hemma, och familjens katt.

Ett konsekvent drivet barnperspektiv och en utmejslad undertext fångar sinnligheten i att bryta mot regler – som att klippa sönder mammas broderi – och översköljas av skam.”

I novellen går Klara runt i det tomma, tysta hemmet och drömmer om att göra föbjudna saker, hon fingrar på små prydnadsföremål i hyllan, ”de som hon inte fick röra för de kunde gå sönder” - allt medan katten vakar över minsta lilla steg.

- Jag har en stark känsla av hur det var att vara ensam hemma som barn. Och som liten kan man ibland ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet. I min text försökte jag komma åt känslan av att vara ensam på en plats där man vanligtvis är tillsammans med andra som säger vad man får göra och inte får göra, konstaterar Otto.

Apropå animositeten mellan Klara och katten säger Otto att det ju händer att folk inte tycker om familjens husdjur, att man upplever att djuret/katten inte står en nära utan känns främmande, ja, ibland direkt obehaglig och kuslig.

Stor variation i bidragen

Sammanlagt 71 bidrag skickades in till årets upplaga av Solveig von Schoultz-tävlingen som arrangeras av Svenska folkskolans vänner.

I år gällde tävlingen noveller, och tävlingsjuryns ordförande Mia Österlund konstaterar att variationen var stor och att det som sticker ut i år är viljan att perspektivera, att gå in i en specifik karaktärs blick på världen.

- I de mest komplexa och berörande bidragen glöder det av perspektiv som skär mot varandra, skapar dissonanser och motstånd i texten.

Andra pris tillfaller Cecilia Langels (Vasa) ”för en drömsk och oborstad novell om erotik och åldrande, vänskap och utlevelse på andra sidan de glassiga och tillrättalagda farleder som mainstreamsamhället erbjuder. Novellen ”Natten” tillåter sina karaktärer att vara både råa och problematiska, roliga, druckna och ömsinta.”

Tredje pris går till Marika Aminoff-Sundell (Esbo) för novellen ”The Golden Child”, en text som "på ett märgfullt sätt blottar de känslomässiga sprickor som ofta finns på gränsen mellan barndom och vuxenliv. Vi vet kanske inte alltid vart vi är på väg, men vi vet hur vi ska ta oss dit."

I år valde man också att dela ut två hedersomnämnanden till Eva Höglund (Åbo) för berättelsen ”Number One”, som enligt juryn ”är en finstämd skildring av det känsliga barnets desperata försök att fly från utsatthet och förtryck. Dofter, stulna penaler och rubinringar kan då bli element i en verklighet som åtminstone känns uthärdlig”, och och Christa Nordlund-Hiltunen (Åbo) för novellen ”En kyss ifrån” där juryn anser att ”berättarperspektivet kastar ett fint sidoljus över sina karaktärer i denna lågmält intensiva skildring av vänskap och förlorad kärlek. Det osagda och frånvarande får lika mycket plats som det explicita och uppenbart smärtsamma.”

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje