Hoppa till huvudinnehåll

Kommunarbetsgivarna: Höjda löner inom hälsovården höjer kostnaderna med flera miljarder

Sairaanhoitaja käytävällä, Uusi lastensairaala, Helsinki, 8.7.2019.
Istället för att höja lönerna kunde man anställa nya arbetstagare, tycker Kommunarbetsgivarna. Sairaanhoitaja käytävällä, Uusi lastensairaala, Helsinki, 8.7.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare,närvårdare,närvårdare (grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen)

Löneförhöjningar på 1,8 procent per år för personalen inom social- och hälsovården skulle enligt Kommunarbetsgivarna kosta kommunerna åtta miljarder euro om tio år. Det här är en större siffra än vad facket tidigare har uppgett.

Tidigare har vårdfacken Tehy och Super uppskattat att det skulle handla om en kostnadsökning på 100 miljoner per år.

För tillfället ligger de årliga personalkostnaderna inom den kommunala social- och hälsovårdsbranschen på 7,6 miljarder. Enligt Kommunarbetsgivarnas uträkningar skulle en årlig löneförhöjning på 1,8 procent om tio år innebära en kostnadsökning på cirka 20 procent.

Kommunarbetsgivarnas uträkningar baserar sig på de nuvarande arbetskraftskostnaderna där man tagit hänsyn till de procentuella ökningar på lönerna som förekommer längs med åren.

Förslag: anställ nya arbetstagare istället

Kommunarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att kommunerna i stället för att höja lönerna i stället kunde använda pengarna till att anställa flera vårdare.

För summan skulle kommunerna till exempel ha möjlighet att anställa 16 000 nya sjukskötare.

- Det är absolut nödvändigt att fortsätta med liknande arbetsavtal som vi har nu eftersom de förbättrar sysselsättningen, konkurrenskraften och den offentliga ekonomin. Kommunerna har inte överlopps pengar att bara dela ut, säger Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen.

De extra arbetstimmarna ska fortsätta

De extra 24 arbetstimmarna som skrevs in i konkurrenskraftsavtalet är inom kommunsektorn inskrivna i helhetsavtalen och fortsätter att gälla tillsvidare.

Kommunarbetsgivarnas arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen har som målsättning att de extra arbetstimmarna inte tas bort från avtalen i vårens artalsförhandlingar.

Då det kommer till den nedskurna semesterpengen för den offenliga sektorn handlade det däremot om en tidsbunden överenskommelse som löper ut i september.

De kommunalt anställa ska alltså få hela semesterpengen utbetalad nästa sommar.

Tehy och Super har redan svarat på Kommunarbetsgivarnas utspel

Sjukvårdarfacket Tehy och närvårdarfacket Super har inte låtit Kommunarbetsgivarnas utspel gå obemärkt förbi. De kom genast med svar på tal.

Vårdarfacken kräver att staten ska reservera pengar i budgetberedningen för ett löneprogram för den kvinnodominerade vårdbranschen.

Enligt vårdarfacken ska kommunerna betala ungefär 80 miljoner euro per år för löneprogrammet. Summan skulle ingå i kommunernas statsandelar eftersom kommunerna enligt Tehy och Super inte har de pengar som krävs.

Enligt facket skulle en förhöjning av vårdarlönerna motverka vårdarbristen.

Facket påpekar också att de högre vårdarlönerna i grannländerna gör att flera vårdare väljer att hellre jobba i Norge eller Sverige.

Enligt vårdarfacken har Tyskland nyligen fattat beslut att höja vårdarlönerna med åtta procent för att höja branschens attraktionskraft.

Vårdarfacken håller fortfarande fast vid sin uträkning att en höjning av vårdarlönerna med 1,8 procent skulle ha en bruttokostnad på någonting mellan 100 och 150 miljoner euro per år.

Artikeln har kompletterats med fackföreningarnas svar kl 14.15.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes