Hoppa till huvudinnehåll

Nokia granskade över 100 000 anställdas löner – 90 procent av dem som hade för låga löner var kvinnor

Anneli Karlstedt
Ojämlika löner ärvs ofta från tidigare arbetsplatser, säger Anneli Karlstedt, chef för mångfald och inkludering. Nu inför Nokia nya metoder för att ojämlika löner inte ska uppstå. Anneli Karlstedt Nokia Abp

Nokia bestämde sig för att jämna ut alla ogrundade löneskillnader och granskade systematiskt alla anställdas löner. Ojämlika löner går ofta i arv från tidigare arbetsplatser, säger Anneli Karlstedt, Nokias chef för mångfald och inkludering.

I början av året bestämde Nokias vd Rajeev Suri att diversitet ska prioriteras i företagets verksamhet, och till det hörde att se över och jämna ut alla ogrundade löneskillnader. Ett utomstående konsultbolag gick igenom Nokias 103 000 anställdas löner i de 128 länder där företaget har verksamhet.

– Vi såg över allas löner, mäns och kvinnors, och vi såg inte speciellt på kvinnors löneskillnader. Resultatet var att vi hittade löneskillnader och de korrigerades. Men över 90 procent av löneskillnaderna fanns i kvinnornas löner, berättar Anneli Karlstedt, Nokias chef för mångfald och inkludering.

kone karaportti
Globalt är endast 22 procent av Nokias anställda kvinnor, ändå fanns 90 procent av de ojämlika lönerna hos kvinnor. kone karaportti Bild: Jouni Immonen / Yle

Granskningen gjordes med ett globalt perspektiv och Karlstedt kan inte säga hur löneskillnaderna såg ut just för Finlands del. Hon vill inte heller ge några exakta siffror för hur många som fick högre lön efter granskningen, men säger att det ändå var fråga om rätt så många.

För att komma åt de ogrundade löneskillnaderna användes olika kriterier. Nokia jämförde bland annat anställda som gjorde samma slags jobb, hade samma slags utbildning och jobbade på samma ort.

Den löneskillnad som inte kunde förklaras med de här kriterierna ansågs vara ogrundad och skillnaden rättades till från och med juli i år.

Låga löner går i arv från tidigare arbetsplatser

Det finns flera orsaker till att löneskillnader uppstår inom ett företag och Anneli Karlstedt nämner speciellt två: arv och flytt mellan länder.

– Då man anställer nya så frågar man ofta vad den tidigare lönen har varit och så erbjuder man en löneökning. Men om personen har haft för låg lön redan på förra arbetsplatsen, så ärvs den vidare till nästa, säger Karlstedt.

Och för den som har haft hög lön så ärvs också den höga lönen vidare till nästa arbetsplats. På så sätt fortsätter lönerna att vara ojämlika.

Lönediskriminering är förbjudet i lagen, men ändå är det få företag och organisationer som tar itu med ogrundade löneskillnader lika systematiskt som Nokia gjorde

För Nokia har löneojämlikhet också uppstått då anställda har flyttat mellan olika länder och lönen inte har följt med det nya landets lönenivå.

– För att undvika ojämlika löner i framtiden har vi för avsikt att vid arbetsintervjuer inte längre fråga om löneanspråk, utan att erbjuda lön enligt arbetsuppgift, säger Karlstedt.

För Nokia har löneprojektet inneburit extra kostnader, eftersom de som hade för låga löner nu har fått högre löner. Men enligt Anneli Karlstedt så har löneprojektet också gett ett stort mervärde, som är svårt att mäta i pengar.

– De flesta arbetstagare är stolta över att jobba för ett företag som bryr sig om sin värdegrund också i praktiken, säger Karlstedt.

Regeringen vill inte kopiera Islands lag om lika löner

Lönediskriminering är förbjudet i lagen, men ändå är det få företag och organisationer som tar itu med ogrundade löneskillnader lika systematiskt som Nokia gjorde.

Regeringen hoppas kunna rätta till det här problemet i det nya likalönsprogrammet, som just nu förbereds i samarbete med arbetsmarknadsparterna.

– Det står i regeringsprogrammet att det nya likalönsprogrammet ska vara ambitiösare och ha större effekter än det tidigare programmet, så det är vårt mål, säger Tanja Auvinen, direktör för jämställdhetsenheten vid Social- och hälsovårdsministeriet, och med som expert i gruppen.

Hur det här ska lyckas i praktiken är ändå ännu oklart. Men det handlar bland annat om tydliga regler för hur man bedömer olika arbetsuppgifters kravnivå.

Facket vill ha större lönetransparens, till exempel så att det blir lättare för förtroendemännen att jämföra löner. Arbetsgivarsidan har däremot varit mera tveksam till lönetransparensen.

På Island infördes lag om lika lön i början av förra året och där krävs bland annat att arbetsplatserna ska nå upp till särskilda certifieringskrav. Även om facket har visat intresse för den isländska modellen, så är den inte aktuell för Finlands del, säger Auvinen.

– Vi har inte planer på att följa Islands modell. Varje land måste bygga upp sitt eget system, och det är lite svårt att kopiera dem.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes