Hoppa till huvudinnehåll

Världsunikt koncept - Matias Scheinin kör forskningsbåt som tickar in uppgifter var femte sekund: Vill förstå hur övergödda vatten och klimatkrisen hänger ihop

Man står och pekar på en pekplatta på en brygga.
Marinbiologen Matias Scheinin forskar i kustvattnets kvalitet utanför Hangö och Raseborg. Han åker ut med sin forskningsbåt och samlar data om hur kustvattnet mår. Man står och pekar på en pekplatta på en brygga. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Hangö,Tvärminne,marinbiologi,Tvärminne zoologiska station,matias scheinin

Påskyndas klimatförändringen av övergödningen i Östersjön? Den här frågan försöker forskarna vid Tvärminne zoologiska station i Hangö besvara.

Havsmanualens andra del ska berätta för oss hur kustvattnet mår längs med den västnyländska kusten.

Det har gått några år sedan Havsmanualens första del publicerades.

Den innehåller en utförlig kartläggning över de grunda vattenområdena i Raseborg.

Men framförallt är första delen en handbok med konkreta råd för hur man ska hålla strandvatten och landområden kring stränderna i gott skick eller förbättra deras tillstånd.

Nu fortsätter forskningsarbetet förutom i Raseborg, också i Hangö.

- Havsmanualen handlade om att beskriva det vi har i våra kustvatten, medan tvåan handlar om hur våra kustvatten mår och varifrån problemen härstammar, berättar Matias Scheinin som är projektledare för Havsmanualen 2.

Med en välutvecklad metodik undersöker Scheinin indikatorer på övergödning i vattnet. Det gör han till exempel genom att mäta halten av klorofyll-a eller löst, organiskt material i vattnet.

Kartbild med färgade områden som är gula, röda och blåa.
Kartan visar hur förekomsten av blågrönalger varierar i området under en tidpunkt då förekomsten i allmänhet var låg. På kartan syns även mätningsbåtens körrutt. Kartbild med färgade områden som är gula, röda och blåa. Bild: Pro Litore rf Västnyland,Hangö,Tvärminne,marinbiologi,Tvärminne zoologiska station,kartor,havsområden,vattendrag

Manualens syfte är att kartlägga var det finns problem i vattenmiljön och sedan hitta rätt åtgärder och rikta dem mot de ställen där de gör störst nytta både för vattenmiljön och klimatet.

Vad är Havsmanualen 2?

Havsmanualen 2 är ett projekt för att kartlägga vattenmiljöerna och deras egenskaper i kustvattnet kring Hangö och Raseborg.

Projektets uppgift är att förbättra kustvattnets ekologiska tillstånd. Det här ska ske med hjälp av detaljerade utredningar över hur övergödningen i kustvattnen varierar i förhållande till miljöns naturliga egenskaper såsom djup, salthalt och temperatur.

Havsmanualen 2 fokuserar på näringsbelastningens inverkan på vattenmiljön och klimatet. Datamaterialet innehåller detaljerad data över bland annat övergödningsgrad, syrebalans och kolbindningsförmåga.

Det insamlade materialet kan användas direkt av myndigheter i miljöplanering och -övervakning. Meningen är att hjälpa rikta de rätta åtgärderna mot de problem som datan kastar ljus över.

Kostnaderna för projektet är 200 000 euro.

Projektet finansieras av Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse och förvaltas av Hangö stads miljövårdsavdelning.

Det är viktigt att ta i beaktande miljöns naturliga egenskaper: temperaturväxlingar, hur mycket vattnet blandas om och hur snabbt det sker.

- Allt det här gör det möjligt för oss att resonera oss till var problemen ligger.

Från och med islossningen har Scheinin åkt omkring med sin forskningsbåt i Hangö och Raseborg med två veckors mellanrum. Båtens automatiska mätsystem mäter ett tjugotal olika variabler.

Man som står i en båt, lutar sig med armarna mot vindrutan.
Man som står i en båt, lutar sig med armarna mot vindrutan. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Hangö,Tvärminne,marinbiologi,Tvärminne zoologiska station,matias scheinin

- Sensorerna registrerar uppgifter om vattnet med fem sekunders mellanrum, vilket betyder avstånd från tio till femtio meter. Vi försöker täcka så gott som hela kusten i Hangö och Raseborg.

Såvitt Scheinin vet är konceptet unikt i världen.

Dragsvikens växtlighet inget att oroa sig för

Yle Västnyland skrev förra veckan om läget i Dragsviksfjärden där vattenväxtligheten enligt stugägare är rikligare än någonsin.

Scheinin menar att det läge som råder i Dragsviken i sig inte nödvändigtvis behöver betyda att vattnet blivit mera övergött, men att det ändå är känt att vattnet de facto är näringsrikt.

- Alla vet att vattnet är övergött just i Dragsviksområdet. Jag tycker myndigheterna har fullständig koll på läget där. Som forskare tycker jag inte heller det finns någonting akut att oroa sig.

Det har alltså mera att göra med regionala än lokala miljöfenomen― Matias Scheinin, marinbiolog

Scheinin menar att massförekomsten av axslinga och knoppslinga i Dragsviken är en del av ett naturligt händelseförlopp.

- Det är klart att människan har sin inverkan men det kanske inte har hänt någonting just nu utan snarare längre bak i tiden. Det är mycket möjligt att den lokala miljön har blivit fördelaktigare för axslingan utan några som helst förändringar i närsaltstillförseln, säger Scheinin.

Växterna fungerar som en del av det lokala ekosystemet, men påverkar även delar av miljöns rekreationsvärde.

- Det är förstås även för mig störande när jag kör omkring med båten och har propellern full med växter.

Riklig växtlighet kan tyda på välmående vatten

- Ibland kan täta bestånd av vegetation på vissa ställen tyda på förbättrad vattenkvalitet. På ställen som i Dragsviken kan vattenvegetationen helt och hållet försvinna om det är riktigt eländigt.

För att med säkerhet kunna säga vad massförekomsten av axslinga i Dragsviken beror på, skulle det behövas objektiva mätningar på miljöns tillstånd som kan jämföras i både tid och rum, säger Scheinin.

- Det är precis det här som projektet Havsmanualen 2 strävar efter, säger Scheinin.

Mätinstrument i en forskningsbåt för undersökningen av havsvattenkvalitet.
Mätinstrument i en forskningsbåt för undersökningen av havsvattenkvalitet. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Hangö,Tvärminne,marinbiologi,Tvärminne zoologiska station

När det gäller Dragsviken har forskarna flera hundra mätpunkter som ger uppgifter med tre veckors mellanrum.

- Med hjälp av den här informationen borde man kunna rikta de mest ändamålsenliga åtgärderna dit de har störst nytta för vattenmiljöns och klimatets välmående.

Dragviksområdet är inte det enda vattenområdet där axslingan och knoppslingan trivs i år.

- Det som jag nu ser med blotta ögat från båten är att det tycks vara ett bra år för dessa arter. Det har alltså mera att göra med regionala än lokala miljöfenomen.

Reder ut hur vattenmiljön fungerar ur ett klimatperspektiv

Enligt i princip alla prognoser kommer nederbörden att öka och temperaturerna att stiga, vilket kommer att öka närsaltstillförseln till havet, säger Scheinin.

- Det finns ett samband mellan övergödning och klimatförändring.

Men Havsmanualen 2 utgår från ett motsatt perspektiv: Vad innebär övergödning ur ett klimatperspektiv?

Vatten omringat av vass. På ytan flyter sjögräs.
Vattenväxtlighet i närheten av Tvärminne zoologiska station i Hangö. Vatten omringat av vass. På ytan flyter sjögräs. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Hangö,Tvärminne,marinbiologi,Tvärminne zoologiska station

Enligt Scheinin kan övergödningen innebära både positiva och negativa effekter för klimatet.

- Vilka är de omständigheter där övergödningen bidrar positivt eller negativt till klimatförändringen? Vattenmiljön kan agera både som en kolkälla och som en kolsänka.

För kommuner och myndigheter betyder det här i bästa fall att vi genom att hindra övergödning också kan bidra till att minska de negativa klimateffekterna, säger Scheinin.

- Man kan ta tillvara näringen så att vattnet mår bättre. Om man gör det på de rätta ställena skulle också klimatet gynnas. Det är en win-win-win-situation.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland