Hoppa till huvudinnehåll

"Det är free fall som gäller" för torsken - miljöorganisationer kräver att EU följer vetenskapliga rekommendationer för fiske

Fiskaren Mikael Lindholm med laxar i sin båt.
Fiskaren Mikael Lindholm fiskar lax i Lovisa. Fiskaren Mikael Lindholm med laxar i sin båt. Bild: Victoria Wirén/Yle fiskare,fiske

Många fiskarter är i kris och klimatförändringen förvärrar läget, säger specialsakkunniga Tapani Veistola vid Finlands naturskyddsförbund. Fiskaren Mikael Lindholm anser ändå att laxkvoten kunde höjas med 10-15 procent.

Att sluta med överfiske före år 2020 beror avgörande på vilka beslut som fattas medan Finland är ordförande för EU och Baltfish, ett regionalt EU-organ som ansvarar för fiskefrågor i Östersjön.

Flera miljöorganisationer kräver att kommissionen och medlemsländerna snabbt skrider till verket för att lösa problemen i Östersjön.

EU-kommissionens förslag till fiskekvoter i Östersjön är i huvudsak förenliga med vetenskapliga rekommendationer, uppskattar miljöorganisationerna Finlands naturskyddsförbund, Coalition Clean Baltic och Fisheries Secretariat.

Coalition Clean Baltic är en oberoende organisation som arbetar för att skydda Östersjön och Fisheries Secretariat arbetar för ett hållbart fiske världen över.

Organisationer ifrågasätter kvoter

Organisationerna ifrågasätter kvoterna för lax och strömming i de västliga områdena. Kvoterna följer inte vetenskapliga rekommendationer anser de.

- Enligt de vetenskapliga rekommendationerna borde kvoten för kommersiellt fiske av lax i Östersjön och Bottniska viken vara 58 900. Kommissionens förslag på 86 575 laxar följer inte det här, säger Tapani Veistola på Naturskyddsförbundet.

Fiskare av annan åsikt

Fiskaren Mikael Lindholm som fiskar lax i Lovisa anser att kvoten för lax kunde ha höjts med 10-15 procent.

Fiskaren Mikael Lindholm ombord på sin båt
Fiskaren Mikael Lindholm Fiskaren Mikael Lindholm ombord på sin båt Bild: Victoria Wirén fiskare,Lovisa

Han anser att det har funnits gott om lax i sommar.

- Utplanteringen av lax har gett goda resultat, plus att de har satt mera yngel än tidigare. De kommande åren kommer vi att ha ännu mera lax än vi hade i somras, säger Lindholm.

I somras fiskade han mindre än han hade kunnat för att ännu ha lite kvar av sin kvot på hösten.

- Jag skulle ha kunnat fiska några hundra laxar mera, säger Lindholm.

Fiskaren Mikael Lindholm mäter en lax
Varje lax mäts och märks. Fiskaren Mikael Lindholm mäter en lax Bild: Victoria Wirén/ Yle fiskare,lax,mikael lindholm

Västlig strömming borde inte alls fiskas

Fiskeriexperten vid Coalition Clean Baltic Nils Höglund konstaterar att de vetenskapliga rekommendationerna för strömmingen i de västliga områdena redan för andra året i rad är att inte alls fiska den.

Kommissionen beaktade inte det här i sitt förslag i fjol och medlemsländerna förvärrade situationen genom att höja kvoterna ännu mera.

- Det är ingen överraskning att stammen inte har vuxit. Tyvärr följer kommissionens förslag inte heller nu de vetenskapliga rekommendationerna. Vi kräver att de ansvariga ministrarna stöder de vetenskapliga rekommendationerna, säger Höglund.

Han konstaterar att kommissionens förslag till fiskekvoter för nästa år är bra.

- Många delar av kvoterna är exakt som både vi och forskarna har föreslagit. Medlemsländerna kan inte skylla ifrån sig nu.

Höglund säger att det inte finns några goda nyheter i Östersjön. Fiskbestånden är allvarligt pressade. Också kvotförslagen visar att det är reduktion på alla bestånd i Östersjön.

Nils Höglund är sakkunnig i fiske. Han arbetar för Coalition Clean Baltic-nätverket.
Nils Höglund oroar sig över torsken Nils Höglund är sakkunnig i fiske. Han arbetar för Coalition Clean Baltic-nätverket. Bild: Yle/Ville Tapio fiske,torsk,Europeiska kommissionen,fiskekvoter,östersjön

Han konstaterar att torskens situation är dramatisk.

- Det är "free fall" som gäller, beståndet är i fritt fall och det har kollapsat.

Kommissionen beslöt att vidta nödåtgärder i juli, och det har aldrig hänt tidigare. Det betyder att man stoppar allt aktivt fiske. Beståndet är "ofiskbart" som det ser ut nu.

Höglund bedömer att man trots kommissionens beslut att inte fiska alls ändå inte kommer att få beståndet att återhämta sig på många år.

Vad innebär det här på lång sikt för Östersjön?

- Vi vet inte. Vi har aldrig varit i den här situationen förut. Med torsken förlorar vi toppredatorn, den som styrt och balanserat ekosystemet. Sillbeståndet har hela tiden betats av av torsken som nu är borta. Vi är på okända vatten nu.

För Finland är strömming och lax viktiga, vad kan du säga om dem?

- Strömmingsbestånden är inte helt i balans, men det finns fortfarande strömming i vattnet. Men de visar upp problem med reproduktion, strömmingarna är mindre och smalare.

Laxens situation inger allehanda bekymmer.

- För laxen har vi oroande signaler, vi hör om lax i finska och svenska älvar som är sjuka. De dör och når aldrig lekplatserna. Vi vet inte riktigt varför.

Höglund nämner också M74, en sjukdom som funnits tidigare i Östersjön och som nu ökar igen. Det finns orsak att vara mycket mer försiktig gällande fisket än vad kommissionens förslag är.

Busar och primusar runt Östersjön i fiskefrågor? Vem är vem visavi länderna runt Östersjön?

- Hela klassen är dålig, kan man väl säga generellt, säger Höglund.

Ofta skyller man på EU-kommissionen, men nu kan man inte göra det. Han anser att länderna runt Östersjön nu måste visa ledarskap nu och prioritera ett hållbart fiske.

- Vi har haft en oroväckande trend i söder, med Danmark, Tyskland och Polen. De driver på alldeles för höga kvoter. Det är svårt att säga att någon är god, och en annan dålig. Sverige och Finland har som mål att ha ett hållbart fiske. Det gäller att följa den vetenskapliga rådgivningen.

Vad väntar ni er av Finland som ordförandeland?

- Att Finland ska hålla fast vid målet att år 2020 uppnå hållbart fiske. Vi hoppas Finland försvarar det här tillsammans med EU-kommissionen. Vi hoppas också att Finland orkar driva på att sänka laxkvoten ytterligare och fortsätter att försvara den vetenskapliga rådgivningen.

Hur stort problem är tjuvfisket i Östersjön?

- Visst är det stort. Vi uppskattar att 20 000 - 30 000 laxar "försvinner" via tjuvfiske. Det är ett enormt problem när vi har en total kvot på 60 000 ton som vi föreslår. 30 000 olagligt fiskade laxar, det är ju hälften. Kommissionen försöker ta itu med frågan men vi vet inte hur det kommer att utfalla.

- Man måste kunna se skillnaden på en havsöring och en lax, vilket inte polackerna verkar göra....

Östliga torsken är i kris

För torskens del på de östliga områdena är rekommendationen klar: Stammen är i kris, säger sakkunniga från Fisheries Secretarian Lindsay Keenan.

- Det är bra att kommissionen föreslår att man slutar fiska den östliga torsken, säger Keenan.

- Vi stöder också att torsken fridlyses under fortplantningstiden. Det är ett viktigt led i att återställa torskstammarna i Östersjön.

Bifångster av torsk inger ändå oro eftersom det inte finns några siffror på hur stora de är. Bifångst är fisk som fångas oavsiktligt, det vill säga som av misstag hamnar i fiskeredskapen.

Bättre fångstredskap

Organisationerna kräver att fiskarna tar i bruk fiskeredskap som minskar bifångsterna. Sådana finns redan.

För arter på öppet hav, som strömming och vassbuk har kommissionen i sitt förslag inte tagit i beaktande de vetenskapliga rekommendationerna att en del av dem borde sparas för att bli föda för den krympande torskstammen.

Det borde beaktas för att på lång sikt återställa den krympande torskstammen.

Graf över förändringarna i kvoter 2019-2020
Graf över förändringarna i kvoter 2019-2020 Grafik

Tjuvfisket centralt gällande lax, Finlands älvar i nyckelposition

Sakkunnig Glenn Douglas vid de europeiska sportfiskarnas intresseorganisation European Anglers Alliance betonar att tjuvfisket är avgörande för laxfiskets framtid.

- Vi måste få bukt med olagliga fisket. Polackerna fångar lax och kallar den havsöring, och så kan de kringgå kvoterna. Det finns nya regler men de kräver uppföljning och kontroll.

Mer än 50 procent av laxen i Östersjön härstammar från Torne älv.

Glenn Douglas är verksam i Luleå som sakkunnig vid European Anglers Alliance.
Glenn Douglas betonar de finska älvarnas betydelse för laxen Glenn Douglas är verksam i Luleå som sakkunnig vid European Anglers Alliance. Bild: Yle/Ville Tapio fiske,sportfiske,intressebevakare ,sportfiskare

- De finska älvarna är enormt viktiga med tanke på östersjölaxens framtid, betonar Douglas.

Han är bekymrad över de många rapporterna om att laxen är sjuk och inte mår bra.

- Om vi ser en sjuk lax, rapportera om den, det räcker inte med sociala medier. Vi behöver få en bättre bild av vilka vattendrag som påverkas.

Douglas betonar att det finns vattendrag också på den svenska sidan som påverkas av sjukdomar sedan många år tillbaka.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes