Hoppa till huvudinnehåll

Den rikaste promillen ingår i effektivt lobbynätverk - så här svarar politikerna på trycket från eliten

Pengar.
Enligt boken "Huipputuloiset" kommer 46 procent av styrelseledamöterna i näringslivets intresseorganisationer från den rikaste tusendelen av befolkningen. Pengar. Bild: Creative Commons / martaposemuckel mitt första sommarjobb

I veckans mest uppmärksammade bok kommer det fram att nästan hälften av styrelsemedlemmarna i näringslivets intresseorganisationer kommer från den rikaste tusendelen av befolkningen. Vi frågade hur politikerna svarar på lobbyverksamheten från samhällets rikaste kärna.

Samhällsvetarna Anu Kantola och Hanna Kuusela har publicerat boken Huipputuloiset som är en kvalitativ forskningsrapport med den rikaste tusendelen av befolkningen. Det här är personer som har en årsinkomst på i medeltal 680 000 euro, vilket är 22 gånger högre än medelinkomsten i Finland. En del är miljardärer.

Boken bygger på intervjuer med 90 personer som tillhör den här ekonomiska eliten. De berättar om hur rikedomen syns i deras liv och hur de ser på samhället. Intervjuerna har gjorts anonymt.

I intervjuerna kommer det fram många kritiska synpunkter om den ekonomiska politiken i Finland - skatterna upplevs som för höga, främst då det gäller de större skattesummor som de rikaste betalar, som inkomstskatten, arvsskatten och kapitalskatten.

Forskarna har också gått igenom vem som sitter i styrelserna för näringslivets intresseorganisationer. Till dem hör bland annat EVA/Etla, Finans Finland (tidigare Finansbranschens Centralförbund) och Centralhandelskammaren.

Under de senaste åren har 46 procent, eller nästan hälften av styrelsemedlemmarna kommit från den rikaste promillen av befolkningen.

De här organisationerna hörs ofta i det offentliga samtalet. De hörs i lagberedningen och finansierar allt från forskning till valkampanjer.

Riksdagen försöker ha en balans i vem som hörs i ekonomiska beslut

I riksdagen säger finansutskottets ordförande, socialdemokraten Johannes Koskinen att politikerna måste vara väl medvetna om vem som hörs i lagberedningen.

- Vi som politiker måste vara säkra på att vi lyssnar på alla grenar av samhället: i arbetsmarknadsfrågor att vi lyssnar på arbetstagarna, vanliga människor och arbetsgivarna. Det måste finnas balans i vems ord vi lyssnar på, säger Koskinen.

Rikdsagsledamot Johannes Koskinen (SDP)
- Vi måste vara säkra på att vi hör alla i den ekonomiska debatten, säger Johannes Koskinen, ordförande för finansutskottet. Rikdsagsledamot Johannes Koskinen (SDP) Bild: Yle rikdsagsledamot

Att så få personer innehar makten i näringslivets organisationer - hur reagerar du på det?

- I ett litet land är kretsarna små. Vissa har makt genom olika grenar. I riksdagens utskott lyssnar vi mera på sakkunniga och inte styrelsemedlemmar. Men inofficiella vägar är inte lätta att följa med - att de lobbar via bilaterala kontakter. Man borde ha mera öppenhet kring vad de här mäktiga intresseorganisationerna gör, säger Koskinen.

Lepomäki känner många av de rika - "ingen konflikt"

En av de riksdagsledamöter som har de synligaste kopplingarna till den ekonomiska eliten är Samlingspartiets Elina Lepomäki, som driver en utpräglad högerliberal linje i skattepolitiken.

Hon är styrelseordförande för tankesmedjan Libera, har suttit i flera företagsstyrelser och arbetat inom bankvärlden. Till hennes personliga valfinansiärer hör bland andra finansmannen Björn Wahlroos och Supercells grundare John Nicholas Derome, som hade de högsta inkomsterna i Finland år 2016.

Elina Lepomäkis man Jukka Lepomäki var tidigare direktör för Nordea Markets där han år 2015 lyfte en årslön på 1,8 miljoner euro, enligt Kauppalehtis artikel.

Är du själv en del av den ekonomiska eliten?

- Som politiker i Finland är man en del av eliten. Det gäller alla politiker anser jag.

Upplever du att många av de här rika personerna driver sina intressen via dig?

- Inte så mycket. Förstås pratar jag med många människor hela tiden. Till exempel igår besökte jag ett stödcentrum för drogberoende personer vars liv har gått jättedåligt.

- Jag personligen ser ingen konflikt mellan intressen för grupper som har det sämre och de rika. Därför har vi en socialstat och vi måste alla arbeta så att vi också i framtiden kan finansiera inkomstöverföringarna.

Kansanedustaja Elina Lepomäki, Kansallinen Kokoomus.
Elina Lepomäki säger att riksdagsledamöterna borde lyssna mera på experter och mindre på intresseorganisationer i den ekonomiska politiken. Kansanedustaja Elina Lepomäki, Kansallinen Kokoomus. Bild: Kimmo Brandt / Compic / Eduskunta riksdagsledamöter,Elina Lepomäki

Hur tänker du som medlem av finansutskottet om vilka som hörs i beredningen av skattepolitiska beslut?

- Jag har inte varit på ett enda utskottsmöte, där någon av dessa, av de rikaste personerna, skulle ha varit närvarande. Men jag anser att vi borde lyssna mindre på intressegrupper och mera på akademiker, professorer och personer utomlands som bättre kan belysa våra skattefrågor. Vi måste följa, om inte leda, skattepolitiken internationellt.

Makten inom näringslivets intresseorganisationer är koncentrerad till ett fåtal rika personer. Borde det finnas en bredare bas i de här organisationerna, som har mycket makt?

- Vi har ju frihet i Finland att organisera oss som vi vill. Men i riksdagen borde det vara viktigt att vi inte lyssnar bara på intresseorganisationer. Vi borde göra det mycket mindre än vi gör nu, säger Lepomäki, som också har skrivit en bok om hur utskottsarbetet i riksdagen kunde utvecklas.

De rika kallar fattiga för fripassagerare - "det är inte okej"

I Kantolas och Kuuselas intervjuer kommer det också fram att de rikaste förmedlar en stor pessimism då det gäller Finlands ekonomiska politik och investeringsmöjligheter.

Samtidigt förmedlar många ett negativt förhållningssätt till fattigare, och begrepp som "samhällets fripassagerare" används om arbetslösa och personer som är beroende av socialbidrag.

Hur mycket ska politikerna lyssna på synpunkter från den här tusendelen av befolkningen som har stora ekonomiska intressen?

- Jag förstår inte ett språk där någon kallar andra för fripassagerare - det är inte okej. Men de intervjuade säger att de ser jättepessimistiskt på Finland. Vi kan tycka om det eller inte, men de har makt över den ekonomiska framtiden och därför borde vi också lyssna lite på deras åsikter om skattepolitiken. De kan flytta själva eller flytta företagen utomlands. Därför spelar det en roll, säger Elina Lepomäki.

Adlercreutz: Vi ska lyssna på dem som gör investeringsbeslut

Också Anders Adlercreutz, som representerar SFP i finansutskottet, anser att vi inte helt kan stänga öronen för kritiken.

- Även om kritiken kommer från människor som är väldigt välbemedlade, så är den inte oviktig. Det handlar om människor som gör investeringsbeslut. Om de hellre investerar i ett annat land så måste vi beakta det och se till att Finland klarar sig i konkurrensen med Sverige, Norge, Danmark eller Tyskland, som kan ses som våra främsta konkurrenter, säger Adlercreutz.

Han säger att han blev lite överraskad av att makten inom intresseorgansiationerna är koncentrerad till så få rika personer.

Hur beaktar ni det i riksdagen, vem ni hör i ekonomiska beslut?

- Vi hör intresseorganisationer från många håll. De är inte bara från näringslivet, som är viktigt, utan det finns många parter i de flesta frågor.

SFP:s riksdagsgrupps ordförande Anders Adlercreutz.
Anders Adlercreutz säger att det är viktigt att också lyssna på missnöjet som de rika uttrycker om den ekonomiska politiken. SFP:s riksdagsgrupps ordförande Anders Adlercreutz. Bild: Lehtikuva Anders Adlercreutz,Svenska folkpartiet i Finland

Hur kommer du som medlem av finansutskottet att fundera kring vem ni hör?

- Den här undersökningen är ju bra information för oss. Vi måste analysera all information på ett kritiskt sätt, och se vem som kommer med budskapet. Vi är inte blåögda, men den här undersökningen gör oss påminda om vissa saker.

Känner du själv personer som tillhör den rikaste tusendelen?

- Många vet jag inte, men om jag snabbt bläddrar igenom mitt minne, så känner jag några av de här. Jag upplever att bilden som målas upp i undersökningen inte motsvarar helt min egen bild. Många av dem har ett socialt ansvar. De har en förståelse för att man kan klara sig så här bra i Finland, inte enbart tack vare egna ansträngningar, utan också tack vare en bra utbildning och ett bra samhälle.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes