Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Verkligheten slår hårt mot Boris Johnson som lovade britterna att ta tillbaka kontrollen

Boris Johnson i parlamentet den 4 september 2019.
Boris Johnson i parlamentet den 4 september 2019. Boris Johnson i parlamentet den 4 september 2019. Bild: AFP / Lehtikuva Boris Johnson

Ett av de huvudsakliga löftena i brexitkampanjen var att ta tillbaka kontrollen över Storbritannien. Det vi bevittnar nu är ett land där premiärministern tappat kontrollen över det som händer, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu.

Anfall är det bästa försvaret. Så tycks den konservativa premiärministern Boris Johnson resonera efter två förödmjukande förluster i det brittiska underhuset igår.

Dels röstade underhuset för ett lagförslag som förpliktar regeringen att förlänga Storbritanniens EU-medlemskap om man inte nått ett avtal före medlet av oktober. Och dels röstade parlamentet omkull Boris Johnsons initiativ om att ordna nyval den 15 oktober.

Beslutet om att ordna nyval ligger i praktiken i händerna på det största oppositionspartiet Labour eftersom det krävs en majoritet på två tredjedelar i underhuset för att nyval ska kunna ordnas.

Boris Johnsons mottdrag är att beskylla Labourledaren Jeremy Corbyn för feghet. Enligt Johnson är Labours njugga inställning ett bevis på att partiet inte tror på seger i ett kommande val.

Och visst är det mot bakgrund av de senaste opinionsmätningarna mycket som ska till för en Labour-seger i ett förtida val.

Men oviljan mot att gå tillbaka till folket handlar också om att man inom oppositionen inte litar på att Boris Johnson kommer att högakta parlamentets krav om att stoppa ett avtalslöst utträde om det går vägen för de konservativa i ett nyval i oktober.

Samtidigt är det också helt logiskt att oppositionen låter Toryregeringen koka i sin egen soppa i ett läge där Boris Johnsons regering förlorat sin parlamentariska majoritet.

Speciellt inom Labour kommer många att finna nöje i att se EU-skeptikern Johnson tvingas anhålla om att förlänga det brittiska EU-medlemskapet vid EU-toppmötet den 18 oktober.

Faktum är att Storbritannien inte har en fungerande majoritetsregering för tillfället, utan att Boris Johnson på sätt och vis tagits tillfånga av ett parlamentet som inte är välvilligt inställt till honom och hans politik.

Men så länge oppositionen med Labourledaren Jeremy Corbyn i spetsen inte går till motdrag vad själva förtroendet för Johnson och hans regering beträffar så sitter Johnson ohotad eftersom en majoritet av hans eget konservativa parti tillsvidare stöder honom.

Tillsvidare. Det är skäl att lägga tyngden på just det ordet.

Det framstår nämligen som att den interna friktionen inom Torypartiet vad relationen till EU beträffar nu nått sin kulmen.

Att 21 så kallade "rebeller" valde att gå mot premiärminister Johnson i de avgörande brexitomröstningarna igår och i förrgår visar på den djupa splittring som råder inom det konservativa partiet.

Johnsons beslut att ta i med hårdhandskarna och utesluta rebellerna ur den konservativa gruppen har väckt kritik i de konservativa leden.

Att Johnsons bror Jo Johnson avsäger sig sina uppdrag i den konservativa regeringen är ytterligare ett bakslag för premiärminister Johnson.

I samband med brexitkampanjen lovade Boris Johnson att ta tillbaka kontrollen över Storbritannien. Då han blev premiärminister lovade han ingjutna mer optimism i det brittiska samhället.

Det vi bevittnar nu är ett land där premiärministern tappat kontrollen över det som händer.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes