Hoppa till huvudinnehåll

Tufft läge för Vasa centralsjukhus som satsar och sparar på samma gång: "Inte sover man så gott de nätter man tänker på det här"

Två kvinnor står utanför sjukhusentré.
Lena Nystrand och Marina Kinnunen har tuffa sparmål att driva igenom. Två kvinnor står utanför sjukhusentré. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa centralsjukhus,Österbotten,Vasa sjukvårdsdistrikt,Lena Nystrand

Vasa centralsjukhus ska spara 7,5 miljoner euro innan 2025 och utöver det 2 miljoner redan i höst. Samtidigt axlar sjukhuset ett större ansvar i och med att man ska få omfattande jour och gör flera satsningar i XL-klassen; H-huset och det nya patientdatasystemet.

Marina Kinnunen är direktör och Lena Nystrand ekonomichef vid Vasa sjukvårdsdistrikt. De två kvinnorna är vana att vrida och vända på siffrorna tillsammans. De är också eniga kring den situation som sjukvårdsdistriktet befinner sig i just nu.

– Vi har några verkligt utmanande år framför oss, säger Lena Nystrand.

– Nej, inte blir det lätt. Men vi har inga andra möjligheter heller, säger Marina Kinnunen.

Det kostar att utveckla

Det är nämligen en intressant och avgörande utvecklingsskede som sjukvårdsdistriktet befinner sig i. Den långa politiska kampen för omfattande jour gav resultat och förberedelserna för att axla det utökade ansvaret är i full gång.

I dag vet man ändå att kostnaderna för den omfattande jouren blir högre än vad man först trodde.

– På det första mötet som vi hade så beräknade vi runt en halv miljon, men nu när vi noggrannare har gått igenom paragraferna så vet vi att det blir lite mer, säger Kinnunen.

Exakt hur mycket mer är än så länge omöjligt att säga.

vasa centralsjukhus
Vasa centralsjukhus både sparar och satsar. vasa centralsjukhus Bild: Yle/Roy Fogde Vasa,Vasa centralsjukhus

Utvecklingskraven är störst inom neurologin och tandvården. Under de kommande veckornas möten ska helheten bli tydligare, men det står redan nu klart att rekryteringen av nya läkare är central.

– Inom neurologin måste vi rekrytera, men inom tandvården blir det säkert så att vi köper tjänster av Vasa stad.

Tuffa sparkrav

Sida vid sida med planeringen av den omfattande jouren framskrider samtidigt två jätteprojekt - bygget av det nya H-huset och anskaffningen av det nya patientdatasystemet.

I H-huset kommer Vasa stad att placera sin nya och enda hälsostation, medan sjukvårdsdistriktet huserar på de övriga kvadratmetrarna. Till byggnaden flyttar också hela den psykiatriska vården från Roparnäs.

Modell av hur området vid Vasa centralsjukhus kommer att se ut år 2022.
H-huset ska äntligen ge Vasa centralsjukhus nya, friska och ändamålsenliga utrymmen. Hit flyttar många olika typer av verksamhet. En dag kan huset komma att spara pengar för sjukvårdsdistriktet. Modell av hur området vid Vasa centralsjukhus kommer att se ut år 2022. Bild: Vasa sjukvårdsdistrikt Vasa centralsjukhus,Vasa sjukvårdsdistrikt,h-huset vid vasa centralsjukhus

Det nya patientdatasystemet är i sin tur ett mastodontprojekt där upphandlingen görs tillsammans med andra sjukvårdsdistrikt.

Bägge projekten räknas i hundramiljonersklassen och finansieras med lån.

Såväl Marina Kinnunen som Lena Nystrand poängterar att de stora satsningarna är nödvändiga för att det alls ska bli möjligt att spara pengar på längre sikt. För spara pengar, det måste man vid sjukhuset.

Enligt den långsiktiga ekonomiska strategin som man jobbar med att förverkliga ska sjukhusets verksamhet bantas med 19 miljoner euro fram till år 2025.

– Av det har vi redan sparat 11,5 miljoner, nu återstår att se hur vi ska klara de 7,5 miljoner som vi har kvar, säger Kinnunen.

Katastrofalt bokslut tynger också

De strategiska sparmålen är en stor utmaning i sig. Tyvärr befinner man sig vid sjukhuset samtidigt mitt uppe i en situation där man måste försöka korrigera den ökande kostnadsnivån som bland annat gav upphov till fjolårets katastrofala underskott, konstaterar Marina Kinnunen.

På grund av sjukhusets läkarbrist har man tvingats köpa in utomstående läkartjänster, vilket är betydligt dyrare än att ha egna läkare. Samtidigt sjönk intäkterna. Sammantaget ledde detta till ett underskott för 2018 på hela 6 miljoner, vilket ätit upp nästan hälften av sjukvårdsdistriktets ackumulerade överskott.

Samtidigt befinner sig sjukvårdsdistriktets största medlemskommun Vasa i egen ekonomisk knipa och har krävt att man sparar 2 miljoner euro redan i höst. Situationen är minst sagt krävande enligt Marina Kinnunen.

– Det här året blir inte lätt i huset.

Var ska man kunna ta 2 miljoner redan i höst?

– Det håller vi ännu på och diskuterar. Det viktigaste budskapet till alla har varit att man måste hålla sin budget. Men trots att vi redan gjort en del åtgärder så ser det inte så bra ut. Bara att hålla sig till budget blir en utmaning.

Vikarier vägs på guldvåg

Ledande överskötare Arja Tuomaala är en av de personer vid sjukhuset som har som uppgift att försök hitta sparmöjligheter. Hon berättar att sparandet nu når ner på helt nya nivåer i sjukhusvardagen.

– Personalen är vår överlägset viktigaste resurs, men samtidigt tvingas vi nu noggrant tänka över varje enskilt beslut om vikarier, säger Tuomaala.

Vikarier anställs fortfarande när någon ska vara borta under en längre tid, exempelvis under ett moderskapsvikariat. Men under kortare ledigheter eller utbildningstillfällen försöker man klara sig utan. Utomstående vikarier kommer inte på fråga, endast ur den egna vikariepoolen fås hjälpande händer.

– Det sätter press på personalen, och inte minst på förmännen. Varje avdelningsskötare måste noga titta från fall till fall om vi verkligen behöver en vikarie, säger Tuomaala.

Kvinna med allvarligt ansiktsuttryck tittar in i kameran.
Varje beslut om vikarier vägs på guldvåg, berättar Arja Tuomaala. Kvinna med allvarligt ansiktsuttryck tittar in i kameran. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa centralsjukhus,arja tuomaala

Slöseri får inte förekomma

Vasa centralsjukhus dras också med för höga kostnader för material och vårdförnödenheter. Där jobbar man mycket med att slimma verksamheten, berättar Arja Tuomaala och ger ett konkret exempel.

– Vi har ändrat processen på avdelningarna så att tre patienter kan dela på en flaska ögondroppar istället för att det är en flaska per patient.

På det här viset åker inte en flaska ögondroppar med hälften av läkemedlet kvar i skräpkorgen då patienten skrivs ut. Slöseri är inte längre okej på någon nivå i sjukhuset, förklarar Tuomaala.

– Dessutom jobbar vi hela tiden på att inte ha för stora förråd. Vi försöker hitta rätt nivå på den reserv vi har. Med ett mindre lager av läkemedel hinner medicinerna inte bli gamla.

En burk med olika färgers piller i en burk.
Rätt mängd medicin i förrådet istället för en reserv som hinner föråldras. Bland annat på så vis försöker man spara vid VCS. En burk med olika färgers piller i en burk. Bild: Amanda Vikman/Yle Pillerburk,äldreomsorg

Går inte att skära ner antalet anställda

Samtidigt har man vid sjukhuset redan lärt sig en dyr läxa, det kostar mer än det smakar att skära ner på personalstyrkan.

– För några år sedan tog vi med osthyveln och minskade personalen på avdelningarna, men då blev det mera sjukfrånvaro och man såg det i kvaliteten, säger Marina Kinnunen.

Det misstaget vill man inte göra om.

– Då måste vi hellre diskutera om vi lägger ner en avdelning. Vi vill inte att kvaliteten ska lida och personalen måste orka och få känna att de gör ett gott jobb.

Sjukskötare
Personalen är sjukhusets viktigaste resurs. Erfarenheter vid VCS visar att det straffar sig att skära ner på antalet vårdare. Sjukskötare Bild: Yle sjukskötare

Samtidigt är det ett faktum att personalkostnaderna också i detta nu är förhöjda eftersom man fortfarande köper in mer läkartjänster än man skulle vilja. Marina Kinnunen medger att det är något av ett skruvstäd man befinner sig i.

– Inte sover man så gott de nätter man tänker på det här, säger Kinnunen.

Målet: Investeringar som återbetalar sig

Trots att den närmaste tiden och de kommande åren - då man ska finna sätt att förverkliga den del av det strategiska sparmålet som kvarstår - blir tuffa, så vill såväl Marina Kinnunen som Lena Nystrand tro att de stora investeringarna H-huset och det nya patientdatasystemet kommer att vara till hjälp.

– Vi satsar och investerar, men en investering ska ju återbetala sig under många år, säger Nystrand.

Vad gäller H-huset så är siktet inställt på att det ska ersätta andra och äldre utrymmen som inte är friska eller ändamålsenliga och som därmed kostar mer. Man tänker sig att man också kommer att spara inom städ- och underhållstjänster och genom ett bättre utnyttjande av personalen.

Roparnäs sjukhus.
Den psykiatriska vård som i dag finns i Roparnäs flyttar i framtiden till sjukhusets nya H-hus. Roparnäs sjukhus. Bild: Yle/Sonja Rundt samhälls- och hälsovårdskommunikation

På samma sätt blickar man framåt mot att det nya patientdatasystemet en dag tas i bruk.

– Det kommer att spara tid av det som sekreterare gör idag, av vårdarnas och läkarnas tid, och genom att kvaliteten kommer att vara en annan eftersom samma system använda i alla kommuner. Vi räknar nog med att vi kommer att spara varje år efter det tagits i bruk, säger Nystrand.

Ny samkommun också en väg framåt

Vid sida av sparkraven, strategin och mastodontprojekten sitter sjukvårdsdistriktet med ytterligare en stor fråga på sitt bord: Ska distriktets medlemskommuner bilda en ny samkommun där man integrerar bashälsovården, specialsjukvården och socialvården?

Marina Kinnunen tror starkt på idén.

– Det skulle absolut vara en positiv sak om vi skulle lyckas med den modellen. Jag tror att att vi då tillsammans kunde se över alla processerna och få helheten att fungera bättre. Det finns mycket dubbel förvaltning som man kunde slipa bort.

Enligt Kinnunen står det klart att man inte får ner vårdkostnaderna i regionen genom att arrangera specialsjukvården skilt för sig.

– Då kommunerna hela tiden tvingas spara så får vi fler patienter hit till sjukhuset och det är tyvärr inte det billigaste sättet att sköta patienter. Och det är heller inte meningen, det borde endast vara de mest krävande fallen som kommer hit till oss.

Diskussionen om en ny välfärdssamkommun i Österbotten är i full gång och ska kulminera under hösten.

– Jag förväntar mig att vi får ett beslut i frågan i år, säger Kinnunen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten