Hoppa till huvudinnehåll

Det finns en bok för alla, säger läsambassadören Henrika Andersson, det gäller att hitta rätt

Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors.
Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors. Bild: Charlotte Lindroos/Yle läsambassadör,läsning,språk,vetamix

När du djupläser, lär du känna andra människors inre värld, du lär känna andra kulturer och andra världar. Du möter dig själv och andra på ett djup där dina känslor är involverade, säger Henrika Andersson.

Hon är en av de nya läsambassadörerna, den andra är modersmålsläraren Amanda Audas-Kass. Till deras uppgifter hör att få barn och unga att vilja läsa.

Jag träffar Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors för att tala om läsning. Hon berättar om hur läsambassadörerna arbetar och varför läsning är så viktigt.

Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors.
Språket och verkligheten förändras snabbt i dag, säger Henrika Andersson Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors. Bild: Charlotte Lindroos/Yle läsning,läsambassadör,språk,vetamix

- En del av vårt jobb är att skapa medvetenhet om läsningens fördelar. Vi vill påminna föräldrar om att högläsning är ett underbart sätt att dela saker.

- Vi kommer också att fortbilda pedagoger som söker nya verktyg. Det ju en utmaning för lärarna att hitta nya sätt att kittla nyfikenheten och väcka lust, säger Henrika Andersson.

Läshungern är en superkraft i våra liv. Något som bär oss långt och högt. Den är ett gott sätt att leva och förvalta.― Amanda Audas-Kass

Under det treåriga projektet ska läsambassadörerna utveckla verktyg som uppmuntrar barnets fantasi och förbättrar koncentrationsförmågan. De fokuserar på två målgrupper: barn som ännu inte läser själva och barn vars första läsiver riskerar att avta.

Därför är det viktigt att läsa

I dag lever vi en värld som kräver multilitteracitet. Det står också inskrivet i undervisningsplanen. Vi behöver förstå betydelsen i de olika textformer som omger oss: symboler, förkortningar, bruksanvisningar, kartor, skyltar, emojier, så att vi kan sätta den i en kontext och göra omvärlden begriplig, säger Henrika Andersson.

Det går inte att vrida klockan tillbaka. Men vårt behov av berättelser kommer aldrig att försvinna. Även om världen och vår verklighet på en kort tid har förändrats, betyder det inte att mänskan och hennes hjärna hunnit hänga med.

Därför behöver vi fler verktyg för att blicka bakåt och framåt. Vi behöver både vår egen och andras historier. Vi behöver språket för att kommunicera, göra oss förstådda och förstå den andra.

Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors.
Vi behöver berättelser för att inte slarva bort oss själva, för att upprätthålla demokratin och veta vem vi är och inte vill vara. Henrika Andersson på biblioteket Ode i Helsingfors. Bild: Charlotte Lindroos/Yle läsning,läsambassadör,Henrika Andersson,modersmålet (läroämnen),språk,vetamix

- Det som händer i dag är att det finns mycket snabbläsning. Det finns många som är skickliga på att tolka snabbt och koppla samman saker. Vår hjärna har börjat anpassa sig till de här snabbkopplingarna.

Men det som har skett på bekostnad av den snabba läsningen är att djupläsande, det som reflekterar, skapar egna bilder och som också skapar förmågan till analys och kritiskt tänkande, har fått ge vika för alla de här snabba sätten att läsa.

Litterär amning

- Egentligen behöver man inte uppmuntra barn till att läsa. Det är bara att öppna en bok och barnen är omedelbart där. Man talar om litterär amning, att du lär ett barn om läsning redan tidigt.

Visa Aalto lukee Myyrä-kirjaa Kauklahden kirjastossa.
Visa Aalto lukee Myyrä-kirjaa Kauklahden kirjastossa. Bild: Mårten Lampén / Yle allmänna bibliotek,böcker,läsning

- Att läsa handlar om att samtala om livet, livets alla dimensioner och aspekter. Redan då man delar en bilderbok med ett barn i väldigt tidig ålder ser man att barnet finner en stor njutning och omedelbart vill ha mer och mer. Det här är ett så bra sätt att lära om livet. Lära om allt vad livet innebär, från smått till stort, tycker Henrika Andersson.

Att öppna en bok tillsammans gör att du öppnar ett fönster till en värld där allt finns tillgängligt.― Henrika Andersson

- Om du inte vet vad du ska göra med dina barn, öppna en bok!

Man kan diskutera via en bok och få veta mycket mera om sitt barn än genom en direkt fråga. Boken öppnar upp.

- Vi behöver inte alltid tala om dig eller mig utan vi kan i stället tala om den gemensamma världen i en bok.

Andersson vill påminna föräldrarna om att inte ge barnen en läsplatta när de ska somna, utan hellre själv läsa högt för dem.

- Det är både trivsamt och skönt, du kan göra det för din egen skull, men det är också en investering i framtiden. Något du får tiofalt tillbaka när barnen har blivit stora, om du har fört den här kommunikationen, säger Andersson.

Hurdan värld vill du leva i?

- Rent krasst så finns det också en ekonomiskt aspekt som kräver att vi ska kunna hantera text i olika former på olika arbetsplatser, säger hon. Att vi ska kunna läsa olika slag av texter.

Om vi inte kan läsa kritiskt och förstå i vilket sammanhang en text är publicerad så är det lättare att manipulera oss, det är läsningens demokratiska aspekt.

- Det är en mänsklig rättighet för varje individ att kunna läsa och förstå olika texter, att kunna skilja på vad som är fejknyheter och vad som är sant, att kunna förhålla sig kritiskt och analytiskt till texter, tänker Andersson.

Hon tycker ändå att den kanske viktigaste aspekten av läsning
varken är ekonomisk eller demokratisk utan humanistisk, den medmänskliga aspekten.

Språket förenar människorna med varandra, naturen, och det förflutna. Genom språket bygger vi upp framtiden. Vi bor i språket. Därför lönar det sig att läsa en bok.― Juha Hurme

- Om vi förstår oss själva och andra människor. Om vi har empati och en förmåga att se andra, så skapar vi en värld där vi alla vill leva.

- Medan om vi segregerar och ser ner på andra människor och tycker att vi själva är bättre, då får vi en värld där empatin hela tiden minskar, tycker Andersson.

Någon läser en bok.
- Att läsa är kopplat till empati, när du djupläser lär du känna andra människors inre värld, du lär känna andra kulturer, andra världar. Du möter dig själv och andra på ett djup där dina känslor är involverade, tycker Henrika Andersson Någon läser en bok. Bild: MaxPixel böcker,litteratur,läsning

Det betyder inte att du nödvändigtvis blir en bättre människa av att läsa men du blir en bättre tänkande människa och du får bättre förutsättningar att förhålla dig till människor med en annan uppväxt, kultur eller världsbild, än du själv, säger Andersson.

Bakgrunden till projektet med finlandssvenska läsambassadörer ligger bland annat i de PISA-resultat som visar att läsfärdigheten hos barn i svenskspråkiga skolor ligger på en lägre nivå än hos barn i finskspråkiga skolor.

Syftet med projektet är att lyfta fram, uppmuntra, förnya och utveckla läsfrämjande verksamhet bland finlandssvenska barn och unga.
Sydkustens landskapsförbund är arbetsgivare för läsambassadörerna i det treåriga projektet som sträcker sig över hela Svenskfinland och språköarna.

Konkret kommer läsambassadörerna att göra besök i skolor och jobba tillsammans med lärare, elever och föräldrar.

De kan erbjuda fortbildning och både utveckla och erbjuda nya verktyg och modeller för hur man kan jobba med till exempel högstadieelever.

Läsambassadörerna är väl medvetna om att alla inte har lätt för att läsa. Men Henrika Andersson tror att man kommer långt med att ge boktips och prata om böcker.

- Ofta handlar det om att man inte vet vad man ska välja. Och när det finns för många valmöjligheter kan det sluta med att man inte väljer någonting alls utan tar det som är närmast, sin läsplatta eller telefon, säger Andersson.

Hon berättar vilken enorm skillnad det finns mellan de som har läst och de som inte har läst. Ordförrådet hos någon som inte har läst och som aldrig läser ligger runt 15.000 ord. Medan ordförrådet hos någon som läser kontinuerligt ligger på 50.000 ord.

Närbild på texten i boken
Närbild på texten i boken Bild: Yle/Lone Widestam sida

- Det är en stor skillnad om du har 15.000 eller 50.000 ord att starta med, säger hon.

Det positiva med läsning är att det är aldrig för sent. Du kan börja hur sent som helst och forskning visar att efter 150 böcker börjar du få läsflyt, vilket gör att läsandet blir en njutning.

Läsning som medicin

- Vi lever i en splittrad värld där många unga har svårt att fokusera och koncentrera sig. De kanske inte mår särskilt bra.

Flicka läser bok
Läsningen av en en roman eller skönlitteratur är väldigt bra medicin, men det kräver att du tar den, säger Andersson. Flicka läser bok Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,mobbning,nätmobbning,skolmobbning,depression,nedstämdhet,framtid,fruktan,böcker,läsning,biblioteksservice

- Det är lätt att hitta tips på de där absoluta toppenböckerna! Utbrister hon glatt. Sätt en Steven King roman i handen på någon som tycker om litteratur med sug. Harry Potter-serien eller Lagercrantz bok om Zlatan har fått många icke-läsare att börja läsa. Sen är det viktiga att hålla liv i läsglöden.

- Och fast jag pratar om medicin är det inget som är tråkigt att ta. Den behövs för att komma i gång, säger hon.

Läsambassadörerna kommer också att arbeta för att öka medvetenheten om läsning och öka synligheten för läsprojekt och kampanjer som pågår så att alla inte behöver uppfinna hjulet på nytt på egen hand.

Ett litet barn tittar i en bok tillsammans med en vuxen
De kan också ge tips till rådgivningspersonal om hur de i sin tur kan uppmuntra föräldrar att läsa för sina barn. Ett litet barn tittar i en bok tillsammans med en vuxen Bild: Tiina Jutila / Yle barnfamiljer,barndom,barn i småbarnsåldern,dagvård,föräldraskap,föräldrar-barn-förhållande,far,lek,kläder,föräldraledighet,vårdledighet,föräldraledighet,leksaker,sommar,barnkamrar,bilderböcker,barnlitteratur,läsning,högläsning

Läsambassadörerna är också synliga på nätet. De har en webbplats, en blogg, och en Facebooksida som är välbesökt, den har över tusen följare. Där tar de upp aktuella teman och delar lästips och artiklar

Vid årskiftet hoppas de kunna starta upp en podd för vuxna, där de tar upp teman som hjärnforskning, läsning, läsningens historia, olika litteraturgenrer och ger lästips.

Var en läsande förebild

Henrika Andersson tycker inte att vi skall skuldbelägga barn och unga för deras läsvanor. Barn och unga tar alltid efter exempel och förebilder. Om inte vi vuxna läser så läser inte heller de unga.

- Vi är modeller, vare sig vi vill det eller inte.
Det handlar inte om vad vi säger åt dem att de ska göra utan vad vi själva gör, avslutar Andersson bestämt.

Fem tips för att komma igång med läsning

  1. Läs två kapitel om dagen.
  2. Välj någon bok som du är intresserad av. Börja inte med vilken bok som helst utan fundera över vad du är intresserad av. Det kan vara hundar, hästar, rymden, kärlek, hjärnforskning, sex, skräck, spöken eller relationer, det finns en bok för alla!
  3. Du kan fråga en bibliotekarie eller gå in på lasambassadoren.fi eller googla. Det finns bra böcker om allting.
  4. Välj lättläst om du har svårt att läsa. Lättlästa böcker är inte sämre böcker.
  5. Läs högt. Läs högt för en kompis, för din pojk- eller flickvän. Läs högt för din hund.

I år ordnas det för första gången en lästimme, Read Hour, för att uppmuntra till läsning, på den internationella läskunnighetsdagen. Mellan klockan 19 och 20 den 8 september hoppas arrangörerna, Barn- och ungdomsstiftelsen, att hela Finland stannar upp för att läsa en timme. Hoppas du också vill vara med och uppmärksamma läsningen. Använd gärna hashtaggen #readhour och berätta om hur du firar Finlands första lästimme.

Här hittar du länken till Läsambassadörernas hemsida

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix