Hoppa till huvudinnehåll

”Här är det ojämlikt” – det är tryggt på dagis, men konst, musik och läsning når inte alla dagisbarn visar rapporter

Barn leker med leksaksklossar.
Trygghet och trivsel finns på dagis. Kvaliteten handlar om musik, läsning och konst. Här brister det ställvis, visar utredning. Barn leker med leksaksklossar. Bild: Yle/Markku Pitkänen dagvård,Dagisbarn,barn,leksaker

Kvalitet i småbarnspedagogiken är konst, musik och läsning och det får alltför många barn för lite av, fortfarande, fastslår Nationella centret för utbildningsutvärdering. Tryggheten är viktigast, leken likaså och de finns på de flesta daghem i dag.

Två rapporter om småbarnspedagogiken läggs fram i dag - den ena handlar om avgiftsfri dagvård för att locka alla femåringar till dagis.

Den andra handlar om kvaliteten i dagvården.

Alla vill inte sätta barnen på dagis - ens gratis

Fler femåringar kom visserligen till dagis när avgiften föll bort i de kommuner som deltog i experimentet, men fortfarande finns det föräldrar som hellre vårdar sina barn hemma upp i förskoleålder. Avgiftsfriheten lockade alltså inte alla femåringars föräldrar att sätta barnen i dagvård.

– Dels handlar det om logistik, finns det yngre syskon vill man också sköta de äldre barnen hemma. Sedan kan daghemmets öppetshållningstider vara sådana att de inte betjänar familjerna rätt, säger Anna Siippainen, utvärderingsexpert vid Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Hon betonar ändå att avgiftsfriheten är en viktig morot för att föra femåringen till dagvård.

Orsaken till att man vill testa avgiftsfrihet är att Finland i förhållande till övriga Norden har färre femåringar i dagvård.

– Småbarnspedagogiken är en rättighet för barn, det är viktigt att minnas.

Esbo och Lovisa kommer med

Föräldrarnas jobb påverkar också femåringarnas ställning. Är någondera föräldern arbetslös är tröskeln lägre att hålla barnet hemma i stället för i dagvård.

Avstånden till och från dagis påverkar också valet. Är det lång väg till daghemmet ökar benägenheten att hålla femåringen hemma.

Anna Siippainen är utvärderingsexpert vid Nationella centret för utbildningsvärdering.
Anna Siippainen är utvärderingsexpert vid Nationella centret för utbildningsutvärdering. För att uppnå bättre kvalitet behöver vi utbildning för personalen och mera lön, säger hon. Anna Siippainen är utvärderingsexpert vid Nationella centret för utbildningsvärdering. Bild: Yle/Anna Savonius utbildning,småbarnsfostran,forskning

Försöket med avgiftsfri dagvård för femåringarna inleddes 2018 i 19 kommuner, bland dem Helsingfors, Åbo, Kotka, Salo och Kyrkslätt. Experimentet fortsätter till slutet av 2020 med flera nya kommuner, bland dem Esbo och Lovisa.

Brist på musik, konst och läsning - men tryggheten ligger överst

Den andra rapporten som presenteras i dag handlar om olika sätt att mäta kvalitet i dagvården. Skillnaderna är stora när det handlar om musik, om konst och om att läsa för och med barnen på dagis.

– Här är det ojämlikt, beroende på var barnen får dagvård, säger utvärderingsexpert Anna Siippainen.

Hon tillägger att leken ännu har en stark position, likaså den varma och trygga atmosfären som daghemmet erbjuder.

Tar vi tag i penseln eller boken varje dag?

Både daghemspersonalen och familjedagvårdarna fick i utredningen själva bedöma sitt arbete.

– De säger öppet att det finns brister i det egna kunnandet. Dessutom finns det behov av starkt pedagogiskt ledarskap och vidareutbildning, listar Siippainen.

Men, säger hon, barnens välmåga handlar om oss alla - tar vi tag i penseln eller boken, varje dag, frågar hon.

Tips till föräldrar: Delta och intressera er för dagis verksamhet!― Jan-Erik-Mansikka, universitetslektor med småbarnspedagogik som sitt specialområde
Jan-Erik Mansikka har småbarnspedagogik som sitt tyngdpunktsområde vid Helsingfors universitet.
Jan-Erik Mansikka har småbarnspedagogik i fokus på jobbet. Jan-Erik Mansikka har småbarnspedagogik som sitt tyngdpunktsområde vid Helsingfors universitet. Bild: Rinna Härkönen / Yle småbarnsfostran,pedagogik,lektor,Helsingfors universitet

Vi ber universitetslektor Jan-Erik Mansikka kommentera rapporterna om småbarnspedagogik. Han betonar att föräldrarna också har en viktig roll i verksamheten.

- Föräldrarna får gärna vara intresserade av daghemmens verksamhet. De kunde delta i planeringen, uppmanar Mansikka.

Han säger att det är något av ett problem att få med dagens föräldrar i dagisverksamheten.

- Vi har överraskande många föräldrar som är "aktivt passiva" gällande dagis, citerar Mansikka en forskarkollegas uttalande. Föräldrarna väljer att vara passiva då de anser att det är daghemmens uppgift att sköta barnen.

Mansikka efterlyser aktiva föräldrar, det gagnar också daghemmens utveckling.

- Engagemanget ska vara respektfullt gentemot dagis, det gäller att gå i dialog att skapa en miljö där alla trivs.

Sagostund på tvåspråkiga Strandfyren i Terjärv, Siri, Annina och Joel
Läsa, sjunga, rita och måla viktigt under småbarnsåren. Sagostund på tvåspråkiga Strandfyren i Terjärv, Siri, Annina och Joel Bild: Nathalie Lindvall rantamajakka

Personalen efterlyser fortbildning och starkt pedagogiskt ledarskap

Mansikka kommenterar också de viktigaste rönen i rapporterna:

- Det viktiga är att daghemmen uppfattas som trygga platser, både för barn och vuxna. Det finns mycket tid för lek på dagis och det är en viktig ingrediens i barnens värld under de första tio åren.

Nackdelarna, som rapporten vittnar om, för lite musik, läsning och bildkonst blir lätt vid sidan om grundverksamheten, vården och vardagen.

- De här sakerna är viktiga, för genom interaktionen mellan vuxna och barn så stimuleras språket, motoriken, känslolivet. Det handlar inte om lärandemål utan om att vara i en miljö där man kan tillägna sig de här sakerna på sitt eget sätt.

Musik och språk är viktiga i den tidiga barndomen.

Personalen behöver få veta hur de ska omsätta det nya styrdokumentet i det praktiska arbetet

Personalbristen på dagis är något vi ständigt får läsa om i medierna.

- Den låga lönen och statusen på yrket är något som kräver långvariga satsningar i samhället ifall man vill råda bot på dem, fortsätter Mansikka. Det finns inga lätta lösningar.

Personalen efterlyser också mer fortbildning för att kunna göra ett bättre jobb.

- Vi har gått in för ett nyskapande styrdokument i småbarnspedagogiken i dag. Det kan tolkas på olika sätt.

Mansikka säger att en del av dagispersonalen känner sig villrådig, de vet inte hur de ska omsätta styrdokumentet i praktiken.

- Det handlar också om en ny form av verksamhetskultur på daghemmen. För det här behövs fortbildning. Den är central när det handlar om förändringar.

Artikeln uppdaterades 16.30 med kommentarer av Jan-Erik Mansikka./Anna Savonius

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes