Hoppa till huvudinnehåll

Island omvandlar koldioxid till både sten och bränsle – också Finland börjar se CO2 som mer än bara utsläpp

Ånga som släpps ut ur geometriskt kraftverk.
Den isländska naturen och de geotermiska kraftverken har gett islänningarna möjligheten att experimentera med koldioxidåtervinning. Ånga som släpps ut ur geometriskt kraftverk. Island,kraftverk,geotermisk energi

Att fånga in utsläpp och sedan göra pengar på det är en investeringsmöjlighet också företag i Finland hoppas på. På Island har den vulkaniska berggrunden och de geotermiska kraftverken gjort det möjligt att experimentera med teknologin redan en tid.

Teknologin för att ta tillvara koldioxid ses som en intressant klimat- och företagsinvestering på allt fler håll i världen.

I Finland har Teknologiska forskningscentralen VTT precis gett ut en publikation om möjligheterna.

På Island har den vulkaniska berggrunden och de geotermiska kraftverken på Island gett innovationsföretagarna försprång med experimenterandet.

Koldioxid mineraliseras till små vita prickar i den svarta basaltstenen

Ett av projekten som nu söker sätt att utvidga är Carbfix, som jobbar med att mineralisera koldioxid.

En metallkupol i isländskt landskap.
På de geotermiska kraftverken separeras koldioxid från ångan och kan återvinnas. En metallkupol i isländskt landskap. Island,kraftverk,geotermisk energi

Turbinerna i de geotermiska kraftverken på Island drivs av den heta ångan som kommer upp ur borrhål i marken. Carbfix använder koldioxid som separerats ur den här ångan, och injicerar den sedan tillbaka ner i den vulkaniska berggrunden.

– Det började som en idé om att basalten i berggrunden fungerar som en svamp för koldioxid, förklarar Eiríkur Hjálmarsson på Reykjavik energi.

– Vi imiterar naturens process där koldioxid mineraliseras i basalten, det ser vi över hela Island som små vita prickar i den svarta basaltstenen.

Koldioxiden injiceras ner i vatten i berggrunden - det är som att göra sodavatten med sulfursmak, säger Eiríkur - och på bara två år mineraliseras hela 95 procent av koldioxiden. I naturen tar mineraliseringsprocessen tusentals år.

Svart basaltsten med vita prickar i.
Koldioxid mineraliseras i den vulkaniska berggrunden också på naturlig väg och syns då som vita prickar i den porösa svarta basalten. Svart basaltsten med vita prickar i. Island,kraftverk,geotermisk energi,basalt

Än så länge är mineraliseringsprocessen ingen klimaträddare. I fjol mineraliserades 12 000 ton koldioxid hos Carbfix, vilket motsvarar utsläppen för drygt 1000 finländare per år.

Investeringsmöjligheterna och klimathoppet ligger i om mineraliseringen kan upprepas på andra ställen med basalt i berggrunden, och om det går att använda havsvatten i stället för grundvatten för processen.

Förväntningarna är inte låga. Samma berggrund som Island har finns till exempel längs med hela atlantiska centralryggen som löper från norr till söder längs Atlantens botten.

– Det finns tillräckligt med basalt i världen för att mineralisera all koldioxid människans utsläpp någonsin orsakat eller kommer att orsaka, säger Eiríkur Hjalmarsson.

Metanolbränsle av koldioxid och väte

Förhoppningarna på koldioxidmöjligheterna sträcker sig ändå längre än till bara slutförvaring. Det isländska företaget Carbon Recycling International, CRI, producerar metanol av den separerade koldioxiden och väte. Den här idén har precis fått fotfäste också i Finland,

CRI är ändå redan igång och vann Wärtsiläs tävling för innovationsföretag kring förnyelsebara energi i januari i år. Metanolen som produceras kan användas som bränsle i bilar, eller som komponent i plast- eller annan materialtillverkning.

– Det finns all möjlig förorenande industri som vi tyvärr inte kommer att kunna stänga ner under de närmaste decennierna, så under tiden borde vi fånga in utsläppen och omvandla dem till produkter, säger Benedikt Stefansson på CRI.

Han räknar upp till exempel betong- och aluminiumindustrin som exempel på förorenande produktion av material som tyvärr är svåra att ersätta med något annat. Idén med kolåtervinning är alltså att rent konkret fånga in koldioxiden från den industrins förorenande fabrikspipor, och sedan omvandla den till något som gör nytta.

Biobränslen från regnskogsprodukter kommer att fasas ut

Frågan om fossilfritt bränsle är stor för trafiken världen över, och inte bara för bilar utan också för flyg- och fartygstrafiken som hittills har haft svårt att ersätta sitt fossila bränsle med något klimatvänligare.

Palmuöljyviljelys raivattu viidakkoon Indonesiassa.
Palmoljeodling i Indonesien. Palmuöljyviljelys raivattu viidakkoon Indonesiassa. Bild: EPA/HOTLI SIMANJUNTAK palmolja,odling,Indonesien

Benedikt Stefansson understryker att det behövs många olika lösningar för klimatvänligare trafik, men han hoppas att metanolbränslet kan få större genomslagskraft och mer EU-stöd nu när folk börjar inse att biobränsle inte enbart har positiva sidor.

– Regnskogar i Indonesien har bränts ner för att förse Europas biobränsleindustri med palmolja. Vårt bränsle och vår process behöver inga odlingsarealer, bara marken under fabriken. Det går också åt väldigt lite vatten i processen och vi använder förnyelsebar energi.

Inte lösningen på klimatkrisen: "Vi måste oberoende ändra på vårt beteende"

Affärsidén bakom både Carbfix och CRI är beroende av utsläpp - men krafterna bakom båda understryker att det är viktigt att koldioxidutsläppen världen över minskar radikalt. Att ta vara på den koldioxid som trots allt uppstår är bara en del av lösningen.

– Det här är ett sätt, men det är inte en orsak att inte ändra på vårt beteende. Vi måste använda alla verktyg vi har för att kämpa mot klimatkrisen, säger Eiríkur Stefánsson.

– Vi borde behandla koldioxid som en värdefull komponent för bränsle och material. Kolen är en resurs som vi måste återvinna precis som vi gör med annat avfall, säger Benedikt Stefansson.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes