Hoppa till huvudinnehåll

Markägare vågar inte uttala sig negativt om vindkraftsparken på grund av kontraktet - många anser att bullerutredningen är föråldrad

Ann-Marie och Hans Westerlund står med pappren över vindkraftsplanerna i handen på sin gårdsplan.
Ann-Marie och Hans Westerlund hade nästan glömt bort hela vindkraftsparken, tills det blev aktuellt igen. Ann-Marie och Hans Westerlund står med pappren över vindkraftsplanerna i handen på sin gårdsplan. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Hans Westerlund

Sedan 2010 har vindkraft diskuterats mer eller mindre aktivt på Kimitoön. Från början fanns omfattande planer på totalt sju vindkraftsparker på ön. Dessa skulle placeras i Gräsböle, Misskärr, Stusnäs, Kasnäs, Olofsgård, Påvalsby och Nordanå-Lövböle med totalt 79 möllor.

För närvarande är det bara vindkraftsparken vid Nordanå-Lövböle som fortfarande har luft under vingarna. De 26 vindmöllorna skulle byggas på ett 1634 hektar stort område.

- Jag hade egentligen redan glömt hela vindkraftsfrågan, men nu när det lyfts upp igen har man ju börjat fundera, säger Ann-Marie Westerlund som bor i Brokärr, intill det planerade området.

Hon och hennes man Hans Westerlund är bekymrade över många saker gällande vindkraftverken.

En karta över vindkraftsparken i Nordanå-Lövböle.
Kartan över de nuvarande planerna. En karta över vindkraftsparken i Nordanå-Lövböle. Bild: Amanda Vikman/Yle vindparker,nordanå-lövböle vindkraftspark

- Det största orosmolnet är bullerutredningen. Den är gammal och vissa av mätningarna är gjorda med bullerreducering. På många områden finns det myrar och få berg så vi kommer att se dem blinka och ljudet rör sig utan hinder, säger Hans Westerlund.

De planerade vindmöllorna på Kimitoön har en navhöjd på 145 meter, och enligt delgeneralplanen får totalhöjden inte överstiga 205 meter. Effekten är mellan 2,3-4 MW per vindmölla.

Svårt att vara kritisk

Både Hans och Ann-Marie Westerlund tycker att vindkraften varit svår att kritisera, bland annat på grund av de många släkt- och vänskapsbanden man har med varandra i området.

Yle Åboland har också varit i kontakt med markägare som ska hyra ut mark till vindkraftsentreprenören Egentliga Finlands Energi. Varken de som är för eller de som är emot planerna har velat visa arrendeavtalet.

En av de markägare som ångrat sig vågar inte uttala sig offentligt eftersom hen är orolig för att bryta mot kontraktet där det står följande:

"Fastighetsägare förbinder sig att i skälig utsträckning medverka till att syftet av detta Avtal uppfylls, omfattande bl.a. en skyldighet att medverka till att för Vindkraftsanläggningen erforderliga tillstånd erhålls och att Arrendatorn får sina rättigheter enligt detta Avtal inskrivna."

Också vd Ansgar Hahn vid Egentliga Finlands Energi hänvisar till att kontraktet är privat och vill inte skicka en kopia till Yle.

Största parken i södra Finland

Mycket har sagts om vindkraftsparken på Kimitoön, men en sak är säker - det är en rejäl satsning! Ser man till regionen, det vill säga Egentliga Finland och Nylands län, är medeltalet två kraftverk per vindkraftspark.

Den största finns i Hangö och har fyra vindmöllor.

Ännu 2017, då vindkraftsutvecklingen tagit fart, skulle den med sina ursprungliga 29 kraftverk fortfarande ha varit näst störst i hela Finland.

Efter påtryckningar från Försvarsmakten vid Skinnarvik har man skalat ner antalet vindmöllor till 26.

Ett vindkraftverk mot molnig himmel.
Vindkraften har medvind - men inte på Kimitoön. Ett vindkraftverk mot molnig himmel. vindkraft,vindmölla

- Jag har inget emot vindkraft som sådan, den är en viktig del av omställningen till förnyelsebar energi. Men man måste ta de boende i beaktande, och det känns som att det är mycket smussel i det här ärendet nu, säger Hans Westerlund.

Den bullerutredning som kommunen och företaget Egentliga Finlands Energi hänvisar till gjordes 2014. År 2015 utfärdade statsrådet en ny förordning som gäller utomhusbuller från vindkraftverk

Den nya förordningen standardiserade sätten att dimensionera avståndet mellan ett vindkraftverk och de objekt som exponeras för buller. Den förtydligar även styrningen av vindkraftsutbyggnaden.

Bullerutredningen följer inte rekommendationerna

Den befintliga bullerutredningen från 2014 följer visserligen de riktvärden för buller som även anges i dag, det vill säga 40 decibel nattetid och 45 decibel dagtid.

Men man har använt sig av bullerreducering för mätningarna nattetid.

Det rekommenderas inte längre eftersom det medför vissa risker.

- Utgångsläget för en vindkraftspark är att bullret blir på en sådan nivå att man inte behöver söka miljötillstånd. Meningen är att man placerar vindkraftverken så långt ifrån bebyggelse att de inte orsakar för mycket buller eller störningar för de som bor i närheten, säger Ari Saarinen som jobbar med bullerutredningar vid Statens miljöförvaltning.

- Ju närmare kraftverken är bebyggelse, desto mer ökar riskerna för att vindkraftverken måste gå på lägre kapacitet så att den maximala vindkraftspotentialen inte går att använda. En sådan lösning är inte bra för de boende och definitivt inte för entreprenören, säger han.

En gammaldags decibelmätare.
Ljud från vindkraftverk som övergår 40 decibel uppfattas som störande. En gammaldags decibelmätare. Bild: Mostphotos. decibel,ljudmätare

Enligt bullerutredningen utsätts tio av fastigheterna i området för buller som överstiger 40 decibels ljudnivåer dagtid, och tolv fritidsbostäder utsätts för nästan 40 decibel dagtid.

Vid många av husen hörs vindkraftverken med nästan 40 decibels ljudstyrka nattetid även då man använt bullerreducering.

- Vid bullerutredningar ska man använda försiktighetsprincipen. Det vill säga att man alltid mäter den ljudnivå som vindkraftverken maximalt kan släppa ut enligt tillverkarens garantivärde. Men i praktiken släpper inte vindkraftverken ifrån sig den ljudnivån konstant, säger Ari Saarinen.

I statens utredningar har det konstaterats att buller som överstiger 40 decibel uppfattas som störande av de boende. Om sedan gränsvärdet överskrids så kan entreprenören tvingas dra ner på vindkraftverkens effektivitet.

Vill se nya mätningar

Bullerutredningen är alltså gjord enligt dagens standard, även om den går mot rekommendationen i och med bullerreduceringen.

Vindturbinen man utgått ifrån i mätningarna är av modellen Nordex N117/3000, men en annan modell kommer att användas då vindkraftsparken byggs.

Men Hans Westerlund är inte nöjd.

- Jag anser att bullerutredningen ska göras på nytt utan några förmildrande omständigheter. Vindkraften växer och man har lärt sig mycket nytt om dem de senaste åren, säger Hans Westerlund.

Enligt planen finns det 16 hus inom 800 meter från det närmaste vindkraftverket. Men några minimiavstånd har inte definierats då läget och terrängen påverkar hur lätt ljudet rör sig till fastigheterna.

Ann-Marie Westerlund ser på en karta över vindkraftsparken.
Ann-Marie Westerlund ser på en karta över vindkraftsparken. Bild: Amanda Vikman/Yle vindparker,nordanå-lövböle vindkraftspark

- Det är underligt att avståndet till möllorna på andra håll i kommunen inte fick vara närmare än två kilometer, men här gäller inte samma regler. Det är som att vi kanske inte har rätt kontakter i kommunen, funderar Hans Westerlund.

Finlands Arbets- och Näringsministerium har gjort en 166-sidig utredning om buller från vindkraften som går att läsa här på finska.

I den har det allmänt konstaterats att ljudnivåer som övergår 40 decibel upplevs som störande av de boende i området.

Bromsklossarna

Processen har varit utdragen på grund av politiska meningsskiljaktigheter och utredningar som låtit vänta på sig.

En av dem som anser att en ny bullerutredning behövs innan planen kan godkännas är Vänsterförbundets gruppordförande Tomy Wass.

- Alla fullmäktigegrupper har tillsammans godkänt att en ny bullerutredning ska göras innan planen godkänns. Då tycker jag att man bryter mot överenskommelsen om man godkänner planen innan en ny bullerutredning gjorts, säger Wass.

Att processen pågått i snart tio år beror enligt Wass på ärendets art.

- Det är en eldfängd fråga som delar människor. Ärendet är också ganska svårt, och det tog hus i helsike på många håll i kommunen då det låg ungefär fem vindkraftsparker på planeringsbordet samtidigt, säger han.

Tomy Wass tittar ut genom ett fönster och ser allvarlig ut.
Tomy Wass. Tomy Wass tittar ut genom ett fönster och ser allvarlig ut. Bild: Amanda Vikman/YLE person,tomy wass

Wass anser att så fort man godkänt planen, så har man etiskt godkänt att vindkraftverk kan börja byggas på platsen.

- Planerandet av en så här stor vindkraftspark tar tid, men vi måste ju komma till att avslut. Jag tycker att man vare sig kan godkänna eller förkasta en plan förrän man fått alla utredningar på bordet, säger han.

Kommunen skulle bland annat få in en hel del fastighetsskatter på vindkraftverken, är det värt hela den här processen?

- Det är inte värt att ställa till ett sådant här krig mellan invånarna. Om man ska etablera en industri eller verksamhet ska det nog kunna ske utan att det blir ett sådant här förskräckligt hallå kring det, säger Wass.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland