Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Utväxlingen av fångar mellan Ukraina och Ryssland var ett viktigt steg - men blir det något mera?

Kerstin Kronvall.
Kerstin Kronvall. Bild: EPA-EFE/MARTIN DIVISEK

Utväxlingen av fångar gick så som det redan en tid hade spekulerats. Antalet blev 35– 35, alltså sammanlagd 70 fångar, och utväxlingen skedde efter en överenskommelse mellan presidenterna Vladimir Putin och Volodomyr Zeleskyj.

Redan före utväxlingen talade Rysslands president Vladimir Putin på ett ekonomiforum i Vladivostok om fångarna och sa att utbytet blir omfattande.

– Det här är ett bra steg framåt mot en normalisering av relationen mellan länderna, sa Putin.

Han sa inget om vad det kan tänkas innebära i praktiken. Däremot sa han att en normalisering är oundviklig.

Han upprepade också det han sagt så många gånger sedan Ryssland annekterade Krim och drog igång kriget i östra Ukraina, nämligen att de ryssarna och ukrainarna är två delar av samma familj.

Zelenskyj höll det han lovade i valrörelsen

Utväxlingen av fångar är en stor seger för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som nu har suttit lite mera än hundra dagar på sin post.

Före valet lovade han väljarna att fångarna ska få komma hem. Han talade visserligen om alla fångar, nu gällde det trettiofem. Men flera utväxlingar kan vara på väg.

Nu var det särskilt viktigt för Zeleskyj att få hem de tjugofyra sjömännen som greps i Kertjsundet i november i fjol och filmregissören Oleg Sentsov som suttit i ryskt fängelse sedan 2014.

De är viktiga därför att deras fall har fått så stor uppmärksamhet både i Ukraina och utomlands, och därför att de greps på så tvivelaktiga grunder.

Finns det en dold agenda?

För Ryssland är det inte alls av samma betydelse att få hem de ryska fångarna. De har knappt fått någon medieuppmärksamhet alls före utväxlingen.

Därför vore det verkligen intressant att veta om det finns några andra överenskommelser bakom utväxlingen av fångar. Om det finns andra villkor är det entydigt Ryssland som har dikterat dem.

Det finns nämligen ingen anledning att tro att Vladimir Putin vill ge sin yngre kollega en gratisseger.

Nu i början av september är det exakt fem år sedan det första Minsk-avtalet om eldupphör i östra Ukraina. Ett avtal till skrevs under i Minsk i februari 2015. Det innehåller i princip samma villkor.
Inte en enda punkt i avtalen har hittills uppfyllts och över 13 000 människor har dödats i kriget.

Frigivning mot rättslig immunitet?

Till Minsk-avtalets överenskommelser hör bland annat att alla fångar ska friges. Det ska alltså ske enligt formatet alla mot alla oberoende av hur många fångar det finns på de olika sidorna.

På listan från Minsk 2014 finns också en klausul om att de som har varit inblandade i händelser i krigsområdet inte ska straffas. Det som kallas händelser i protokollet från Minsk är alltså krigshandlingar av olika slag.

Bland annat det här torde höra till Rysslands absoluta krav om det någon gång blir fred i området. Samtidigt har ju Ryssland ända från dag ett hävdat att landet inte är en del av kriget, som i Ryssland går under namnet ”inbördeskriget i Ukraina”.

Det betyder att Ryssland anser att alla förhandlingar om östra Ukraina ska ske mellan Kiev och representanter för det krigsdrabbade området. Hittills har några sådana förhandlingar inte förts bland annat därför att det inte finns några legitima förhandlare i krigsområdet.

Utväxlingen ger valskugga

Det var knappast en slump att Vladimir Putin valde just den här lördagen för utväxlingen. I morgon, den 8 september, är det nämligen allmän valdag i Ryssland. Det betyder lokalval på många orter.

Valet har föregåtts av häftiga protester och av godtyckligt gripande av demonstranter. Därför är det skönt för valkommittéerna att få räkna rösterna i fred medan omvärlden och medierna talar om fångarna.

Detta skrevs in i avtalet i Minsk i september 2014

  1. Trygga ett omedelbart ömsesidigt eldupphör.
  2. Säkra OSSE:s möjlighet att genomföra övervakning och kontroll av eldupphöret.
  3. Decentralisera makten enligt den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk (lagen om särskild status)
  4. Trygga en stadigvarande övervakning av den rysk-ukrainska gränsen och säkra OSSE :s möjligheter att kontrollera säkerheten i gränszonerna i Ukraina och Ryssland.
  5. Omedelbart befria alla fångar och olagligt gripna personer.
  6. Anta en lag om otillåten förföljelse eller straffande av personer som var inblandade i händelser som inträffade i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina.
  7. Fortsätta en inkluderande nationell dialog.
  8. Vidta åtgärder för att förbättra den humanitära situationen i Donbass-området.
  9. Möjliggöra förtida val i enlighet med den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk (lagen om särskild status)
  10. Föra ut olagliga väpnade grupper, krigsmateriel, krigare och legosoldater från Ukrainas territorium.
  11. Anta ett program för ekonomisk tillväxt och återupprättande av Donbass-områdets livskraft.
  12. Garantera personlig säkerhet för dem som deltar i konsultationer.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes