Hoppa till huvudinnehåll

Många djur panikslagna under forneldsfirandet – välj ljudlösa fyrverkeripjäser vädjar djurvänner

Nyårsraketer i Pojo i Raseborg
Fyrverkerier blir allt vanligare under andra tidpunkter under året än nyåret. Nyårsraketer i Pojo i Raseborg Bild: Yle/Patrik Rosström Nyårsafton,fyrverkeripjäser,fyrverkerier,fyrverkeri,Pojo, Raseborg,Raseborg,Västnyland

Fyrverkerier blir en allt vanligare syn också under Forneldarnas natt i Åboland – till många djurvänners förtret.

Medan man i södra Finland firar Forneldarnas natt den sista helgen i augusti firas venetiansk afton eller villaavslutning i Österbotten.

Villaavslutningen har långa traditioner och till det firandet hör fyrverkeriet väldigt starkt.

Forneldarnas natt är ett lite nyare påfund. Första gången man firade Forneldarnas natt var 1992, och firandet går ut på att man klockan 21:30 tänder en brasa.

Men nu är fyrverkerierna på frammarsch också i södra Finland.

Det märks bland annat på att Egentliga Finlands räddningsverk under de senaste åren har utfärdat ett allmänt tillstånd att få avfyra fyrverkerier under just sista lördagen i augusti.

Britt-Marie Juup med två hundar på en brygga med havet i bakgrunden
Britt-Marie Juup med två av sina fyra hundar. Britt-Marie Juup med två hundar på en brygga med havet i bakgrunden Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo,britt-marie juup

Britt-Maria Juup som bor på Kakskerta i Åbo berättar att årets forneldsfirande avslutades med skallgång mitt i natten då en av familjens hundar flydde undan raketsmällarna.

Familjens elva årige collie är smällrädd och familjen fick leta efter henne en god stund innan hon till sist hittades.

- Jag hittade henne inne i bastun liggandes under laven. Hon skakade upprört och låg och flämtade precis hela natten, berättar Juup.

- Det var som om vi hade suttit mitt i kriget. Det var det ena bombnedslaget efter det andra överallt runtomkring oss. På Kustösidan, i Nederkirjala, på Kustö och i Pargas – överallt.

Fyrverkerier förorsakar fortfarande ögonskador

  • Varje år skadar mellan 10 och 20 personer sina ögon på grund av fyrverkerier.
  • År 2009 skärptes reglerna för fyrverkerier och det blev obligatoriskt att använda skyddsglasögon. Före lagändringen fick cirka 50 personer ögonskador varje år.
  • Många som skadar ögonen är barn och unga.
  • Cirka 18 procent av dem som avfyrar raketer använder inte skyddsglasögon
  • Nästan 1 förälder av 10 låter sina minderåriga barn hantera raketer trots att det är förbjudet
  • Räddningsverken alarmeras cirka 120 gånger per år på grund av eldsvådor som förorsakats av raketer

Farligt då betesdjur blir skrämda

Britt-Marie Juup konstaterar att hon allt oftare ser fyrverkerier under året, folk firar födelsedagar och bröllop med raketer.

Hon tycker det är speciellt problematiskt att avfyra fyrverkerier under sommarhalvåret.

- Nu finns det en hel massa djur ute på bete, kossor, hästar, getter och får. Det finns faktiskt sådana människor som i närheten av betesängar står och skjuter upp raketer vilket har gjort att djuren har flytt i panik genom stängsel.

- Sådana djur som har varit gravida har kunnat få missfall. Det är inte några små skador det är frågan om. Dessutom tar ju alla vilda djur skada. Det här besvärar mig alldeles otroligt, utbrister Juup.

Matias Dahlberg som säljer raketer i sin vapenaffär i Åbo centrum säger att stadsbor som åker ut i glesbygden kanske inte alltid tänker sig för.

Matias Dahlberg med de två typerna av ammunition. Blyfritt i höger hand.
Matias Dahlberg säljer ammunition och vapen i sin affär – men också fyrverkeripjäser året runt. Matias Dahlberg med de två typerna av ammunition. Blyfritt i höger hand. Bild: Yle/Peter Petrelius ase ja kone

- Man kanske inte kommer att tänka på att det till exempel finns produktionsdjur som betar på grannholmen. Hästar kan skena iväg och skada sig verkligt illa om de blir skrämda. Alla är ju inte heller nyktra när det är ute och skjuter raketer, konstaterar Dahlberg.

hästar
Hästar och kor som betar kan bli panikslagna av fyrverkerismällar. hästar Bild: Yle/Evert Rönnqvist huskvarnsvägen

Dahlberg säger också att djurägare brukar vara bättre förberedda på raketerna under nyårsafton, medan fyrverkerier ofta kommer som en överraskning under forneldsveckoslutet.

- Många djurägare vet inte om att man får skjuta raketer också under sista helgen i augusti, säger Dahlberg.

Britt-Marie Juup inflikar att det inte heller är så enkelt att förbereda sig och planera sin tidtabell med husdjuret då det finns många som struntar i klockslagen då det är tillåtet att skjuta raketer.

- Det finns föräldrar som inte håller koll på sina barn och låter dem vara ute och skjuta vilken tid på dygnet som helst! Då blir det svårt att planera för en hundägare när och hur man kan gå ut och rasta djuret.

- Det är rena rama kriget i förorterna har jag tyckt mig märka, suckar Juup.

Ljudlösa fyrverkeripjäser på frammarsch

Det finns ändå en växande medvetenhet om djur och miljö berättar Matias Dahlberg.

- Produkter som bara har en ljuseffekt har ökat i popularitet, just av den anledningen att de inte har ett ljud som skrämmer djur. Jag tror att djuren inte reagerar så starkt på ljuset som de reagerar på ljudet, säger Dahlberg.

Försäljning av fyrverkeripjäser i Citymarket.
Fyrverkeripjäser i grytformat är tryggare att använda och det finns ljudlösa varianter. Försäljning av fyrverkeripjäser i Citymarket. Bild: All Over Press fyrverkerier,City Market,nyår,ekonomi,handel,raketer,fyrverkeripjäser

Dahlberg berättar att de ljudlösa fyrverkeripjäserna kostar lika mycket som vanliga raketer. De är ofta dessutom tryggare att använda.

- Så kallade grytor består av en stor papplåda som inte trillar omkull lika lätt. Den tänds en gång och så skjuter den en längre serie. Ljuseffekterna flyger inte så högt upp och det skapas inte lika mycket skräp. En käppraket som flyger högt upp skräpar ner mer och skräpet kanske flyger in i skogen där det är svårt att hitta och samla in, säger Dahlberg.

- Vi delar ut räddningsverkets tillståndsblanketter och brukanvisningar när vi säljer raketer under året. Vi har också räddningsverkets kartor där man ser var man inte får skjuta. Men det är ju kunden som ansvarar för vad de gör, säger Dahlberg.

Regler för fyrverkerier

  • Det är tillåtet att skjuta raketer när som helst under året för att till exempel fira födelsedagar eller bröllop. En anmälan till räddningsverket ska göras 14 dagar före tillställningen. En karta över området ska bifogas.
  • En större tillställning kan kräva polistillstånd som då kräver en räddningsplan.
  • Det är förbjudet att skjuta raketer under hela december, förutom på nyårsafton mellan klockan 18 och 02 på natten.
  • Under nyårsafton är det tillåtet att skjuta utan anmälan, skyddsglasögon är obligatoriska.
  • Inom många räddningsområden är det tillåtet att skjuta raketer utan anmälan mellan kl 18 och 24 under sista lördagen i augusti.
  • Flygande lyktor är förbjudna och får inte säljas i Finland.
  • Räddningsverken kan med särskilda skäl förbjuda fyrverkerier i tätorter. Bland annat i följande städer är det förbjudet att skjuta raketer i centrum;
    Åbo, Nystad, Nådendal, Helsingfors, Tammerfors, Hangö, Ekenäs, Vasa, Nykarleby, Kristinestad, Raumo och förbudet gäller också i närheten av Karis tågstation. Sannolikt kommer det också att bli förbjudet att skjuta raketer i Pargas centrum. Orsakerna är ofta brandfara i närheten av gamla trähus eller skyddande av majoriteten från ofog och farligt skjutande.
  • Det är förbjudet att avfyra raketer om varning för skogs- eller gräsbrand gäller, eller om vinden är hård.
  • Fyrverkeripjäser får inte avfyras från byggnaders tak, balkonger eller terrasser. Avståndet till närmaste byggnad ska vara minst 15 meter.
  • Fyrverkeripjäser får inte hanteras av minderåriga eller berusade personer.
  • Endast sådana fyrverkeripjäser får avfyras som är godkända för allmän försäljning.

Riksdagen tar ställning till totalförbud i höst

Medborgarinitiativet Rajat räiskeelle som vill totalförbjuda fyrverkeripjäser för konsumenter kommer sannolikt att behandlas av riksdagen under hösten.

Enligt medborgarinitiativet skulle bara professionella personer som har en utbildning i att avfyra raketer få göra det och ordna större shower.

Vanliga konsumenter skulle få nöja sig med sprakastickor och knallpulverpistoler – sådana smällare som används inomhus och som har mycket lite ljud och förorsakar ytterst marginell fara för hälsan.

Ett sådant totalförbud finns på Irland. Där kan man få en bot på 2500 euro eller maximalt 6 månaders fängelse ifall man bryter mot lagen.

Kurt Kokko från från Säkerhets- och kemikalieverket Tukes säger att ett totalförbud kan få oönskade konsekvenser.

– Det är frågan om arbetsplatser, försäljares och importörers levebröd. Risken är att lönsamheten för fyrverkeriimportörerna blir så dålig att företagen går i konkurs. Då finns det inte heller företag som kan skapa större offentliga fyrverkeriföreställningar, konstaterar Kokko.

Finländarna köper varje år 30 miljoner fyrverkeripjäser för totalt cirka 20 miljoner euro. Försäljningen till konsumenter är en viktig del av omsättningen för importörerna.

Han säger att olaglig import och smuggling troligtvis ökar och sannolikt ökar också antalet hemgjorda fyrverkeripjäser om ett totalförbud införs.

Handeln på nätet ökar – trots att den är otillåten

Det är förbjudet att beställa fyrverkeripjäser direkt hem, men ändå beställer allt fler fyrverkeripjäser från utlandet via nätet.

- Det är ett stort problem för hela EU. Det finns en stor risk för personskador på grund av detta. Produkterna kan vara farliga och innehålla mer pyrotekniska ämnen än det som uppges på förpackningen.

- Det är också möjligt att beställa fyrverkeripjäser som är tänkta för professionellt bruk. Det kräver specialkompetens att hantera sådana produkter. Du kan dö om du inte vet vad du gör, säger Kokko.

Ytterligare ett problem är produktansvaret. Ifall en fyrverkeripjäs som säljs i Finland är defekt är det importören som bär ansvaret.

- Köper man produkten på nätet kan ansvarsfrågan bli ett stort problem, konstaterar Kokko.

Mathias Dahlberg tycker att det är bra att man nu diskuterar ett totalförbud.

- Då kanske folk börjar tänka efter bättre. Ett totalförbud skulle ändå vara helt tokigt. Ett sådant går inte befolkningen med på och då hittar de på egna lösningar, befarar Dahlberg.

Fyrverkeriers inverkan på djurlivet och vilka konsekvenser ett eventuellt totalförbud skulle få diskuterades i Slaget efter tolv.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland