Hoppa till huvudinnehåll

Skogsbränder hotar Amazonas regnskog - kan bränderna förebyggas med markanvändningspolitik?

Nerbrunnet skogsområde i Brasilien.
Nerbrunnet skogsområde i delstaten Pará i Brasilien. Enligt Professor emeritus i u-landsskogsskötsel Olavi Luukkanen uppstår det ytterst sällan bränder i en orörd regnskog utan mänsklig inblandning. Nerbrunnet skogsområde i Brasilien. Bild: AFP / Lehtikuva / Joao Laet skogsbränder,Brasilien

Det viktigaste skulle vara att ge lokala samhällen laglig rätt att odla den mark de redan använder, säger professor emeritus Olavi Luukkanen om regnskogens framtid.

Amazonas regnskog i Sydamerika är för tillfället svårt drabbat av ett stort antal skogsbränder. Bränderna har väckt mycket uppmärksamhet internationellt.

Professor emeritus i u-landsskogsskötsel Olavi Luukkanen berättar att regnskogen innehåller både en enorm biologisk mångfald och ett stort kolförråd, som är viktigt för klimatet.

Han är mån om att biodiversitetens betydelse inte ska underskattas. Han pekar ändå i det här fallet ut kolförrådet som det mer hotade av de två.

- Det som är bekymrande är att kollagret nu försvinner. Den mängden kol som finns i skogarna så kommer att finnas i atmosfären, säger Luukkanen om skogsbrändernas inverkan.

Färre bränder än för femton, tjugo år sedan

Luukkanen berättar att skogsbränderna i Brasiliens fall minskade under en tid. Utvecklingen har vänt de senaste två, tre åren. Arealen skog som brinner ökar nu, men är inte på samma nivå som tidigare.

- För femton, tjugo år sedan brann det mycket mer skog. Det var kanske tre gånger mer än det brinner i dag.

Skogsbränder uppstår ytterst sällan av sig själva i en orörd regnskog, förklarar han.

- Det är människan som måste tända på elden, och då är det oftast efter att man har huggit ner skogen. Så det är den skog som ligger på marken som sedan får torka och kan brännas, eller brinner upp.

Han berättar att svedjebruk har idkats i Amazonas redan före koloniseringen, men att den utsträckning bränderna sker i nu kan vara förödande för regnskogen.

- Det som nu är farligt är att det är större, enhetliga arealer som brinner, och då är det ytterst svårt att få skogen att växa tillbaka. Om skogen en gång brinner över ett större område så förekommer nya bränder allt oftare och skogen försvinner för alltid.

Olavi Luukkanen
Professor emeritus i u-landsskogsskötsel Olavi Luukkanen säger att kakaoträdet lämpar sig bra för så kallad agroforestry, jordbruk som kombinerar odling av nyttoväxter, och ibland boskapsskötsel, med att bevara skogen. Olavi Luukkanen Bild: Yle/Niklas Fagerström kakaoträd,porträtt,professor emeritus

Ny skog kommer att måsta planteras i de områden som drabbats av bränderna för att skogen ska kunna växa där igen, säger Olavi Luukkanen.

- Det går att plantera skog och träd i de här förstörda områdena, och det är det som man nu rekommenderar.

Enligt honom är den främsta orsaken till skogsbränderna att lokala samhällen saknar rätten att bruka den jord som de trots allt odlar. Träden frodas då de lokala jordbrukarna har rätt att bruka marken.

- Samhällena märker, och de enskilda odlarna märker, att det lönar sig att ha träd kvar.

Bojkotta nötkött eller soja?

En bojkott av soja från Brasilien är inte särskilt relevant med tanke på Amazonas, menar Luukkanen. En bojkott av nötkött framstår däremot som mer välriktad.

- Nötköttet kommer nog till stor del från Amazonas, från röjda områden, men sojaodlingen skulle jag säga att förekommer mest utanför Amazonas.

Det värsta scenariot skulle enligt honom vara att Amazonas regnskog försvinner och ersätts av savann. Han tror ändå inte att det här kommer att ske.

- Det är helt möjligt att om vi ännu tar till behövliga åtgärder så får vi den här processen som nu går mot avskogning att stanna.

Läs också

Klimat