Hoppa till huvudinnehåll

Storpolitisk klädkod i nya Top Gun-filmen - Kinas inflytande syns i Mavericks jacka

Man och kvinna framför amerikansk flagga
Tom Cruise spelar huvudrollen i den nya Top gun-filmen. Den här bilden är från den första Top gun-filmen från 1986. Man och kvinna framför amerikansk flagga Bild: All Over Press Top Gun,Tom Cruise,Kelly McGillis

Sommaren 2020 tar Tom Cruise på nytt skyarna i besittning. Mer än 30 år efter originalet kommer uppföljaren “Top Gun Maverick”. Men det räcker att spana in ryggen på den bångstyrige stridspilotens ikoniska läderjacka för att inse att världen blivit väsentligt annorlunda sedan 1986 då det kalla kriget fortfarande rådde och internet knappt fanns på ritbordet.

Filmens huvudfinansiär är det kinesiska internetkonglomeratet Tencent med nära band till det styrande kommunistpartiet och dessutom ägare till det finländska spelföretaget Supercell och tredje största ägare i svenska Spotify.

När trailern till Top Gun Maverick släpptes tidigare i somras noterade uppmärksamma följare att såväl den japanska som den taiwanesiska flaggan försvunnit från Mavericks jacka och ersatts av betydelselösa symboler, dock i liknande färgskala.

Hoppa över Twitterpostning

Från Tencents sida har man hittills avböjt att svara på frågor om skälet till att flaggorna plockats bort, något som givetvis enbart eldat på spekulationerna om dolda politiska budskap och Kinas utövande av så kallad “soft power”.

Att Kina har maktambitioner utanför landets gränser är ingen hemlighet. Inte heller att man anser sig ha en gås oplockad med Japan efter andra världskriget eller att man betraktar Taiwan som en provins i Mittens Rike som, också om det skulle krävas militärmakt, snarast bör komma under Pekings styre igen.

Vi behöver helt klart bli skickligare på mjuka värden― En anonym källa på japanska utrikesministeriet

Japan bekymrar sig för den kinesiska strategin

I Tokyo ser man med viss oro på hur den mäktiga grannen i tysthet stärker positionerna genom kulturell propaganda.

Ett sätt att skapa inflytande som ses som billigare, och i många fall effektivare, än kanonbåtar och jaktplan.

- Vi behöver helt klart bli skickligare på mjuka värden, säger en person på det japanska utrikesministeriet som vill vara anonym.

Hen refererar till satsningen Cool Japan där regeringen under några år sköt till pengar för att sprida tecknade serier, mode, musik och annan populärkultur till resten av världen.

En särskild Cool Japan-fond med motsvarande 500 miljoner euro inrättades redan 2013, men många av de projekt som fick pengar har sedan dess lagts ned på grund av bristande intresse eller av andra orsaker.

Tom Cruise på en motorcykel.
Tom Cruise under filminspelningarna. Tom Cruise på en motorcykel. Bild: Copyright � 2018 BACKGRID, Inc./All Over Press Tom Cruise

Konglomeratet som finns överallt i Kina

Tencent må vara tämligen okänt för de flesta icke-kineser, men i Kina är företaget i allra högsta grad involverat i de flesta människors vardag.

Appen WeChat som lanserades 2011 finns i de flesta kinesers mobiltelefon och kan sägas vara en kombination av Facebook, Google, Twitter, Amazon, Uber med flera internettjänster.

Med över en miljard användare har Tencent skapat en community som saknar motstycke i världen.

Framgångarna med WeChat har gjort att Tencent expanderat verksamheten till att producera film, spel, musik, litteratur och annan kultur.

Från att ha varit en enkel chattjänst har företaget gått på djupet och kan numera även påverka vad användarna lyssnar på, läser och spelar, samt även innehållet i de filmer de tittar på.

Rollen som allseende innehållsleverantör är ingen som Tencent tar lätt på. Tvärtom så är man noga med att chattar och innehåll i övrigt håller sig inom de råmärken som de styrande satt upp.

Stoppat innehåll är ingen ovanlighet

Vid flera tillfällen har WeChat stoppat diskussionstrådar i ämnen som anses känsliga, nu senast om demonstrationerna i HongKong.

Tencents medgrundare och huvudägare Ma Huateng är sedan 2018 delegat i Kinas nationella folkkongress - landets lagstiftande församling.

Han har i ett av sina sällsynta offentliga framträdanden poängterat att närvaro på Internet inte är någon allom given rättighet.

“Många människor tror att de kan säga vad som faller dem in och sedan inte ta ansvar för det. I mina ögon är detta fel. Det behövs regler om cybervärlden ska kunna överleva på sikt,” sade Ma i ett anförande i Singapore.

Finländska Supercell och svenska Sharkmob är två framstående speltillverkare som numera ingår i det kinesiska konglomeratet

Tentakler också till Norden

Förutom Hollywood och den amerikanska filmindustrin har Tencent köpt eller ingått samarbete med flera nordiska företag.

Finländska Supercell och svenska Sharkmob är två framstående speltillverkare som numera ingår i det kinesiska konglomeratet.

Dessutom är Tencent tredje största ägare (7,5 procent av aktierna) i den svenska streamingtjänsten Spotify.

Regimen i Peking har på senare år lanserat the Belt and Road Initiative (BRI) - ett enormt infrastrukturpaket som innefattar vägar, broar, järnvägar och hamnar som ska underlätta transporter mellan Kina och omvärlden.

Behövande länder i Asien, Afrika, Europa och Latinamerika får antingen förmånliga lån för att genomföra projekten på egen hand eller så erbjuder sig Peking att ordna och finansiera hela kedjan - från projektering till färdigställande och drift.

I Norden har BRI hittills inte haft någon större påverkan. Två förslag där Kina visat intresse att delta är en järnvägslinje mellan Rovaniemi och Kirkenes i Nordnorge och den järnvägstunnel som skulle förbinda Helsingfors och Tallinn. Men bägge projekten hänger ännu i luften.

I Sverige skrotades långt gångna planer på en kinesisk-finansierad hamn i Lysekil efter ingripande från den svenska regeringen som menade att det skulle innebära en säkerhetsrisk att ha främmande makt som huvudman i ett militärt känsligt område.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes