Hoppa till huvudinnehåll

Flera lediga jobb men få sökande – kommunerna i Österbotten kämpar för att rekrytera skolpsykologer

En lärare hjälper en elev i skolan.
Institutet för hälsa och välfärd, THL, rekommenderar att det ska finnas en psykolog per 600-800 elever. Många skolpsykologer i Korsholm har ansvar för över 1000 elever. En lärare hjälper en elev i skolan. Bild: Mostphotos/Wavebreakmedia Skola

Kampen om skolpsykologerna är hård i Österbotten. Kommunerna vill nu att Åbo Akademi ska börja utbilda fler psykologer. Enligt professor Patrick Jern är problemet inte antalet psykologer – utan att psykologerna inte vill jobba på landsbygden.

Höstterminen är i full gång samtidigt som flera kommuner i Österbotten som bäst söker efter fler skolpsykologer. Vissa kommuner är helt utan skolpsykolog, medan andra skulle ha ett stort behov av fler.

Skolpsykologen i Vörå fick jobb i Pedersöre

Vörå är en av de kommuner som tvingats börja höstterminen utan skolpsykolog. Kommunen anställde år 2018 en skolpsykolog men hon valde nyligen att sluta.

- Vår skolpsykolog sökte och fick anställning i Pedersöre så för tillfället är vi utan, säger bildningsdirektör Helena Emaus.

Skolbarn vid pulpeter
Förra hösten hade eleverna i Vörå en skolpsykolog att vända sig till. Hon har nu fått jobb i Pedersöre. Skolbarn vid pulpeter Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle skolor (läroinrättningar),elever,skolelever

Det betyder att ungefär 1000 elever i Vörå får klara sig utan skolpsykolog för tillfället. Vörå har sökt en ny skolpsykolog men då ansökningstiden gick ut förra veckan hade ingen behörig psykolog sökt tjänsten.

- Vi överväger nu om vi ska förlänga ansökningstiden. Problemet är att det är så tunnsått med svenskspråkiga och tvåspråkiga psykologer. Vi kommuner tävlar om de få som finns, säger Emaus.

I Vörå försöker kommunen nu utreda hur man kunde göra arbetet som skolpsykolog mer lockande.

- Det som kom fram i diskussion med vår tidigare skolpsykolog är behovet av ett större nätverk. Det kan lätt bli ett ensamt jobb med mycket ansvar och vi har haft diskussioner med bland annat Korsholm om vi kunde få till stånd ett nätverk mellan skolpsykologerna, säger Emaus.

I brist på skolpsykologer satsar Kristinestad på skolcoacher

Kristinestad är en av de kommuner som länge försökt rekrytera en skolpsykolog. Nu köper man in psykologtjänsterna via vårdsamkommunen K5 och kognitiva utredningar och testningar av privata sektorn.

- Vi har många gånger haft tjänsten lediganslagen men det har visat sig väldigt svårt att hitta en skolpsykolog som är tvåspråkig, säger bildningsdirektör Maarit Söderlund

Läget inför den här höstterminen är ändå betydligt bättre än tidigare konstaterar Söderlund.

Kristinestad har fått ett stöd på 16 000 euro av utbildningsstyrelsen och kunnat anställa två skolcoacher för ett projekt på två år. Dessutom har man i höst två skolkuratorer, tidigare hade man endast en.

- Vi hoppas att skolcoachen ska vara en person som är lätt att ta kontakt med. Skolcoachen kan sedan ta kontakt med till exempel skolkuratorn om det behövs. På det här sättet hoppas vi att de problem som eleverna har ska komma fram i ett tidigare skede än då vi endast hade en kurator att tillgå, säger Söderlund.

Skolelever går på skolgården
I Kristinestad hoppas man att eleverna ska kunna vända sig till skolcoacherna medan staden försöker fortsätta rekrytera en skolpsykolog. Skolelever går på skolgården Bild: Yle/ Stefan Paavola grundskolan,elever,skolelever,Tolkis,eklöfska skolan

I Kristinestad fortsätter man söka efter en behörig skolpsykolog.

Just nu överväger man att anställa en skolpsykolog för i alla fall en av språkgrupperna. Det är ändå mer än språket som ställer till det konstaterar Söderlund.

- Behovet har ökat och det skulle vara bra med fler studieplatser. Det finns helt enkelt för få psykologer just nu.

Läget bra på svenska i Vasa – men det behövs fler finskspråkiga skolpsykologer

Också Vasa stad rekryterar för tillfället skolpsykologer. På finska sidan skulle staden ha möjlighet att anställa sex skolpsykologer på heltid och en på halvtid. Bara fyra av tjänsterna är besatta.

På svenska sidan ser det bättre ut. Tidigare hade staden bara en skolpsykolog som jobbade på svenska. Men sedan förra hösten har man nu två skolpsykologer. En på heltid och en på halvtid.

Det betyder att en skolpsykolog har hand om ungefär 700 elever och för tillfället är ingen ny rekrytering på gång konstaterar Marianne West, skoldirektör för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa.

Marianne West, skoldirektör i Vasa.
Skoldirektör Marianne West säger att läget på svenskt håll är bra i Vasa. Marianne West, skoldirektör i Vasa. Vasa,skoldirektörer,marianne west

- Läget är ganska bra för tillfället. Det är klart det alltid finns ett behov av fler skolpsykologer, men vi håller om inom rekommendationerna, säger West.

Institutet för hälsa och välfärd, THL, rekommenderar att det ska finnas en psykolog per 600-800 elever.

Skolpsykologerna i Korsholm har hand om över tusen elever

Korsholm har haft två skolpsykologer sedan år 2018 och läget är det samma nu. De två skolpsykologerna har hand om 1200 elever var.

Någon rekrytering är inte på gång för tillfället men bildningsdirektör Denice Vesterback konstaterar att man har ett behov av fler.

- Vi behöver definitivt fler och kommer i årets budget att be om pengar för en tjänst till, säger Vesterback.

Hon tillägger ändå att det i Korsholm också finns en skolcoach som jobbar med elever i årskurs sju till nio och att eleverna också kan vända sig till två psykologer vid familjerådgivningen och en vid hälsovårdscentralen.

Vesterback konstaterar också att problemet inte bara handlar om kommunens resurser att anställa.

Problemet är också att så få söker de lediga tjänster som finns. En av Korsholms två skolpsykologer slutade nyligen och då tjänsten lediganslogs sökte endast två behöriga psykologer jobbet.

- Jag skulle definitivt önska att Åbo Akademi höjde kvoten för hur många sökande de tar in. Som det är nu är det en utmaning för kommunerna att lyckas med sin rekrytering, säger Vesterback.

Denice Vesterback, bildningsdirektör i Korsholm.
Denice Vesterback skulle gärna se att man i Korsholm hade i alla fall en skolpsykolog till. Denice Vesterback, bildningsdirektör i Korsholm. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Korsholm,denice vesterback

Larsmo lyckades med sin rekrytering

I Jakobstadsregionen köpte tidigare Jakobstad, Larsmo och Pedersöre tjänster från social- och hälsovårdsverket.

Nykarleby har sedan tidigare haft en skolpsykolog i egen regi och Larsmo och Pedersöre har nu gått in för samma linje.

Båda kommunerna har lyckats med rekryteringen. Vörås tidigare skolpsykolog sökte och fick jobbet i Pedersöre och också i Larsmo lyckades man hitta en behörig psykolog.

Den inte längre aktuella social- och hälsovårdsreformen är orsaken till att man valde att anställa en egen skolpsykolog förklarar Carola Holm-Palonen, chef för utbildningstjänster i Larsmo.

- Då social- och hälsovårdsreformen ännu var aktuell så sades det att alla kommuner måste ha egna skolpsykologer så vi valde att inrätta en tjänst. Nu gick det ju som det gick med reformen men vi fick i alla fall en skolpsykolog så det är vi glada för, säger Holm-Palonen.

Var ni oroliga för att inte få in några ansökningar?

- Vi tänkte att vi testar och ser om det lyckas och hade den goda turen att få in tre behöriga sökande och ett par stycken som inte ännu var behöriga.

Carola Holm-Palonen, bildningschef i Larsmo.
Carola Holm-Palonen, chef för utbildningstjänster i Larsmo, är mycket glad att man lyckades rekrytera en skolpsykolog. Carola Holm-Palonen, bildningschef i Larsmo. Bild: YLE /Ida-Maria Björkqvist holm-palonen

Skolpsykologen i Larsmo började sitt arbete den första augusti.

I Jakobstad valde staden att fortsätta köpa tjänster från social- och hälsovårdsverket.

- Reformen blev inte av men vi valde att fortsätta på samma linje som tidigare. Vi köper tjänster på både finska och svenska och har i nuläget inga planer på att ändra något, säger bildningsdirektör Jan Levander.

Det betyder att den finska skolpsykologen i Jakobstad har ansvar för ungefär 800 elever och den svenskspråkiga för 1600 elever.

Kommunerna efterlyser fler utbildningsplatser

Flera av bildningsdirektörerna som Yle Österbotten talat med efterlyser fler psykologer och önskar att Åbo Akademi höjde kvoten för hur många psykologistuderande de tar in.

Åbo Akademis textlogo, ett Å och ett A klistrat på en glasdörr, insidan av huset med röd tegelvägg i bakgrunden.
Även om man skulle utbilda fler löser det inte problemet med var psykologerna väljer att jobba säger professor Patrick Jern vid Åbo Akademi. - Vi har många studerande från Österbotten, men av någon orsak väljer de att inte flytta tillbaka, säger Jern. Åbo Akademis textlogo, ett Å och ett A klistrat på en glasdörr, insidan av huset med röd tegelvägg i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle Åbo Akademi,arken

Åbo Akademi tar in 20 studerande per läsår. Några planer på att höja den kvoten finns inte i nuläget konstaterar Patrick Jern, biträdande professor i tillämpad psykologi.

- Universitetet får en summa pengar från undervisningsministeriet för varje utexaminerad psykolog. I princip kunde vi välja att utbilda 50 psykologer men vi skulle ändå bara få resurser för att utbilda 20. Den ekvationen går inte ihop – det skulle helt enkelt bli omöjligt att ordna utbildningen med ökade studentvolymer utan extra resurser, säger Jern.

Utbildningskvoten har höjts vid ett par tillfällen och ligger nu på 20 studerande per år. Senast Åbo Akademi ansökte om att höja kvoten blev det nej från ministeriet.

- Det betyder att de gjort bedömningen att de inte behövs fler i nuläget. Psykologutbildningen vid Åbo Akademi förhåller sig i princip positivt till att höja på antagningskvoten, men endast under förutsättningen att tillräckliga resurser frigörs så att detta kan göras på ett hållbart och vettigt vis.

Enligt Jern måste man också komma ihåg att det finns flera psykologutbildningar i landet och att utbildningskvoten har höjts ganska kraftigt under de senaste åren vid till exempel Östra Finlands universitet.

Brist på psykologer på landsbygden och i städerna tävlar psykologerna om jobben

Jern tror heller inte att fler utbildningsplatser automatiskt skulle lösa alla problem.

- Nationellt sett så motsvarar sysselsättningsgraden för psykologer behovet men det finns regionala skillnader. På vissa håll i landet är det mycket svårt att rekrytera medan det på andra håll år svårt att få jobb. Till exempel i Åbo där det finns två psykologutbildningar, en på svenska och en på finska, så finns det jättemånga sökande per arbetsplats.

- Även om vi utbildar fler psykologer kan vi inte välja var de vill söka jobb då de är färdiga. Vi har många sökande och studerande från Österbotten. Av någon orsak väljer ändå många att inte flytta tillbaka utan söker jobb någon annanstans. Argumentet att man utbildar för få håller inte.

Fotgängare och cyklister vid utkanten av Salutorget i Åbo.
I Åbo får psykologerna tävla om de lediga jobben - i Österbotten är det kommunerna som tävlar om att locka psykologerna. Fotgängare och cyklister vid utkanten av Salutorget i Åbo. Bild: Paula Koskinen/Yle Åbo,Salutorget (Åbo),trafik,Fotgängare,cyklister,restaurang börs

Vad beror det då på att psykologer inte vill jobba i Österbotten?

- Det kan jag inte svara på men man ser samma problem över hela vårdsektorn. Det är till exempel svårt att locka läkare till orter som ligger långt från de större städerna. En orsak kan vara att det i städer finns ett större utbud av olika jobb och bättre möjligheter att utveckla sin karriär. Det är också möjligt att det finns fler välbetalda arbetsplatser i just de större städerna.

Om inte svaret är fler utbildningsplatser, vad kunde man då göra?

- En sak man kunde tänka på i kommunerna är att erbjuda fler praktikplatser och göra dem attraktiva. I dagsläget är det väldigt svårt för psykologstuderande att hitta en praktikplats så det finns ett behov.

- Med en skälig praktikantlön och handledning blir det lättare att rekrytera praktikanter, och kan man då visa en praktikant att man erbjuder en bra arbetsplats med goda arbetsförhållanden tror jag att sannolikheten att praktikanten väljer att stanna kvar ökar, säger Jern.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten