Hoppa till huvudinnehåll

Orienteringseliten samlades i Fiskars – finska mästerskapen avgjordes i samma terräng som de första världsmästerskapen i orientering

En man i vit och svart  idrottsjacka ute invid ett träd.
Kristian Forsell tycker också om att orientera, men under veckoslutet deltog han som arrangör och tävlingsledare. En man i vit och svart idrottsjacka ute invid ett träd. Bild: Yle / Tiina Grönroos orientering,Fiskars, Raseborg,Raseborg,Västnyland,Finska mästerskapstävlingar,FU-47

Finska mästerskapen i långdistans i orientering avgjordes under veckoslutet (7-8.9) i Fiskars i Raseborg. Långt över 2 000 orienterare deltog, bland dem Finlands bästa orienterare, men också flera hundra motionärer.

På måndagsmorgonen syntes knappt ett spår av tävlingarna. Enbart skickliga spanare och nyfikna radioredaktörer kunde se en skylt strax före Fiskars som skvallrade om att här hade ordnats orienteringstävlingar.

En bit från Fiskars torg fanns också en rad med bajamajor som väntade på transport bort. Borta var tävlingskansliet, duscharna, all elektronisk utrustning, matserveringarna och människorna.

- Vi har lämnat kontroller kvar i skogen. De plockas bort efter måndagens och onsdagens träningar, säger tävlingsledare Kristian Forsell.

Han berättar att Fiskarin Urheilijat ordnar träningar på måndag (9.9) på själva kvalområdet medan OK Raseborg ordnar träningar på onsdag (11.9) på finalområdet.

Kristian Forsell representerar OK Raseborg. De övriga arrangörerna bakom FM i långdistans i orientering var Fiskarin Urheilijat-47 och Hiidenkiertäjät från Lojo.

De första VM-tävlingarna i orientering ordnades i Fiskars

Veckoslutets tävlingar har fått beröm för att arrangemangen varit lyckade och för att tävlingsbanorna var utmanande men bra. Kristian Forsell är också nöjd.

- Redan deltagarantalet var det största under senaste tre år. Runt 2 000 tävlingsdeltagare och cirka 300 motionärer. Tävlingskartorna och banorna fick också mycket positiv feedback så jag är nog mycket nöjd, säger Kristian Forsell.

Veckoslutets orienteringstävlingar i Fiskars var såtillvida också speciella att de delvis ordnades i samma terräng som de första världsmästerskapen i orientering.

Fiskars kan nämligen stoltsera med att ha stått värd för de första världsmästerskapen i orientering någonsin. Det här var 1966.

- Senast man tävlade på det här området var vid en liten lokaltävling 1997. Sedan dess har kartan och terrängen varit nästan orörd, säger Forsell.

Venla Niemi
Ju tuffare terräng och knepigare karta, desto svårare att hålla tempo och hitta alla kontroller. Bilden har inget med tävlingarna i Fiskars att göra Venla Niemi Bild: SSL / Hanna Vehviläinen venla niemi

En bra tävlingsbana i långdistans utmärker sig så att man försöker få orienterarna trötta. Tempot är omväxlande, ibland kommer kontrollerna glest, ibland tätt. Kartan är detaljrik och terrängen är fysiskt tung.

- På så sätt ger det en möjlighet till orienteringsfel, beskriver Kristian Forsell i mer positiva ordalag det faktum att man tappar bort sig i terrängen eller missar kontroller.

Segrarna lyckades väl, andra igen gjorde både mindre och större bommar.

Herrklassen vanns av Miika Kirmula från Kalevan Rasti. Tävlingsdistansen var 15,8 kilometer.

Jenny Patana åttonde i damklassen

Damklassen vanns av Merja Rantanen från Jämsän Retki-Veikot. Här var loppet 11,2 kilometer långt.

Bland de orienterare som representerade någon av de tre lokalföreningarna var Jenny Patana från Hiidenkiertäjät den som klarade sig bäst. Hon blev åttonde i damklassen.

- Hon kommer ursprungligen från Fiskars, men har inte bott eller orienterat här på tio år, säger Kristian Forsell.

Det är inte tillåtet att delta i tävlingarna om man hör till arrangörsföreningarna och är äldre än 21 år.

- Man försöker garantera att alla får en jämlik behandling och att ingen har hemmaplansfavör. Jenny Paatana anhöll därför om tillstånd att få delta eftersom hon sedan länge bor på annan ort, men har valt att fortsättningsvis tävla för Hiidenkiertäjät, förklarar Forsell.

Inga exakta publiksiffror

Hur många personer som kom till Fiskars bara för att följa med orienteringstävlingarna vet Kristian Forsell inte.

- Det är klart att juniorerna hade mamma, pappa eller mormor med sig, men någon publiksport är orientering inte. EIF:s fotbollslag har nog en större publik på sina matcher än vad vi hade, säger Forsell.

Med orienterare och arrangörer var det ändå runt 3 000 personer på plats i Fiskars varje dag.

- Jag tror nog att de turister som kom med bussar till Fiskars under veckoslutet blev en aning överraskade. Guiden hade säkert sagt att de kommer att få se kulturhistoriskt värdefulla stenbyggnader och så steg de ut och fick se ett femtiotal färggranna tält och vimplar, säger Kristian Forsell och skrattar.

FM-tävlingarna har förberetts i tre år

Stora tävlingar kräver massiva förberedelser och många frivilliga som jobbar både före, under och efter tävlingarna.

- Minst 200 personer har deltagit i arrangemangen. Under tävlingsdagarna fanns runt 120 frivilliga på plats. Vi byggde ju upp hela infrastrukturen med bland annat elektricitet, ljuskablar, datakontakter, toaletter och restaurangservice, berättar Kristian Forsell.

Klockan 22 på söndagskvällen var det mesta borta.

- Det vi byggt upp under tre år, försvann på tolv timmar.

För OK Raseborg, FU-47 och Hiidenkiertäjät är det en stor grej att få ordna stora tävlingar. Men tävlingsledare Kristian Forsell väljer att vara anspråkslös

- Om man har bra rykte om sig att ordna lyckade tävlingar så brukar man få arrangera flera. I orientering är det ändå terrängen som avgörs var tävlingarna ordnas.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland