Hoppa till huvudinnehåll

Barnskyddsarbetet får förstärkning - tre stiftelser donerar professur till Åbo universitet

Jukka Sjösten, Clara Högnäs, Marita Waris och Henrik Karlsson står på rad och ler in i kameran.
Från vänster Jukka Sjösten (Kommunalrådet C. G. Sundells stiftelse), Clara Högnäs (Johanna och G. A. Petrelius stiftelse), Marita Waris (Kommunalrådet C. G. Sundells stiftelse) och Henrik Karlsson (Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet). Jukka Sjösten, Clara Högnäs, Marita Waris och Henrik Karlsson står på rad och ler in i kameran. Bild: Yle/Marie Söderman stiftelser,turun yliopisto

Åbo universitet har fått en betydande donation på 640 000 euro för att utveckla barnskyddet i Finland.

- Läget inom barnskyddet är allvarligt. Barnen får inte det stöd de behöver, säger nyutnämnda arbetslivsprofessorn Oona Ylönen vid Åbo universitet.

Ylönens treåriga professur med inriktning på barnskydd har finansierats av de tre Åbobaserade stiftelserna Eschnerska Frilasarettet, Johanna och G. A. Petrelius stiftelse och Kommunalrådet C. G. Sundells stiftelse.

– Det faktum att så många barn mår dåligt fick oss att fundera på vad vi kan göra åt saken. Vi beslutade om en gemensam donation, för nu måste något göras, säger Henrik Karlsson, verkställande direktör för Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet.

Mer än 14 000 anmälningar

Siffror visar att behovet av barnskydd har ökat kraftigt. Under 2018 gjordes 14 300 barnskyddsanmälningar enbart i Egentliga Finland. Det är en ökning på 13 procent jämfört med året innan.

I Egentliga Finland hade 1 616 barn placerats utom hemmet 2018, största delen av dem på anstalter.

Enligt Oona Ylönen finns det många utmaningar inom barnskyddet i dag.

- Vi kan inte organisera oss tillräckligt fort och vi har inte tillräckliga kunskaper eller tillräckligt med personal.

Närbild på Oona Ylönen.
Oona Ylönen har den 1 september 2019 börjat som ny arbetslivsprofessor vid Åbo universitet. Närbild på Oona Ylönen. Bild: Yle/Marie Söderman barnskydd,stiftelser

Inom barnskyddet råder det ofta tidsbrist och förutom att det är utmanande att hitta personal byts personalen ofta. Därför behövs också mentorsverksamhet för nya socialarbetare.

Speciellt på tvåspråkiga orter som i Pargas stad och i Kimitoön är det också svårt att hitta personal som talar svenska.

Utvecklingsarbetet vid Åbo universitet kommer att söka lösningar på dessa problem.

Vad är barnskydd?

  • Syftet med barnskydd är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling, samt till särskilt skydd.
  • Det förebyggande barnskyddet och tidigt stöd är mycket viktigt. Med förebyggande barnskydd erbjuds stöd tillräckligt tidigt för att förhindra att problem uppkommer eller förvärras. Rådgivningen, dagvården och skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet.
  • Kommunerna ansvarar för att ordna barnskyddstjänster. Tjänsterna kan produceras av kommunen eller köpas in. Kommunen ska utarbeta en plan för att främja barns och ungdomars välfärd och för att ordna och utveckla barnskyddet.
  • Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen och den allmänna styrningen av lagstiftningen gällande barnskyddet.

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

Oona Ylönen har själv arbetat både som socialarbetare och chef inom barnskyddsorganisationer, samt som tillsynsmyndighet. Därför vet hon också vilken lycka och tillfredsställelse jobbet kan ge då familjer verkligen får hjälp via barnskyddet.

- I mitt nya jobb vill jag också vara med och förändra folks uppfattning om barnskyddet. Vi måste tala om när vi har lyckats. Inom barnskyddet lyckas man faktiskt varje dag, säger Ylönen.

För många små enheter – bättre struktur behövs

Inom barnskyddet finns i dag ett stort strukturproblem då många kommuner tampas väldigt ensamma med stora barnskyddsfrågor.

Enligt Ylönen har hälsovården lyckats betydligt bättre än socialvården med att skapa en heltäckande vårdapparat som sträcker sig över hela landet.

- Barnskyddet behöver axlar som är bredare än en kommun eller ett landskap. Det här behövs för att vi ska hitta rätt specialkunskap i vissa svåra frågor, förklarar Ylönen.

Stiftelserna samarbetar

De här är tredje gången de tre stiftelserna samarbetar i bidragsfrågor. Att stöda barnskyddsverksamhet i Finland passar väl ihop med stiftelsernas stadgar.

- Det var självklart för oss att delta i den här satsningen. Periodvis har vi många ansökningar av familjer som har det ekonomiskt knappt. För att förhindra utslagning har vi bland annat understött barns hobbyer, säger Clara Högnäs, ordförande för Johanna och G. A. Petrelius stiftelse i Åbo.

Sandlådan vid Steinerdaghemmet Solgården i Karis
Familjer behöver stöd i olika faser under barnens uppväxt. Sandlådan vid Steinerdaghemmet Solgården i Karis Bild: Yle/Katrinna Laine solgården

Också Kommunalrådet C. G. Sundells stiftelse sätter stor vikt vid den färska donationen.

- Mer än 14 000 barnskyddsanmälningar i fjol är en alarmerande siffra och den fortsätter att stiga. Man bör hjälpa till om man kan, säger ombudsman Jukka Sjösten.

- I mitt arbete som speciallärare har jag ibland känt mig ganska handfallen då man inte får den hjälp som behövs - i synnerhet inte på svenska. Läget är bättre på finskt håll, säger ordförande Marita Waris.

Förutom en treårig professur vid Åbo universitet ingår också en treårig forskarlön i donationen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland