Hoppa till huvudinnehåll

Finavia: 10-20 år innan elflyg över Kvarken kan bli verklighet – lönsamheten ett frågetecken

Man med glasögon iklädd kostym.
Henri Hansson, teknisk chef vid Finavia. Man med glasögon iklädd kostym. Bild: Finavia Oyj Finavia,henri hansson

Det tar minst 10 år, snarare 20, innan elflyg över Kvarken kunde bli ett realistiskt alternativ för flygresenärer, bedömer Finavias tekniska chef Henri Hansson. Frågan är ändå om det finns efterfrågan.

Vid flygplatsoperatören Finavia följer man intresserat med utvecklingen av elflyg.

Redan i dag finns elflyg med plats för 1-2 personer också i Finland, men det dröjer länge innan större elflyg kan börja användas i kommersiell flygtrafik, säger Henri Hansson, teknisk chef vid Finavia.

När kunde det då vara realistiskt att tänka sig att man som passagerare kunde flyga till exempel rutten Vasa-Umeå med elflyg?

– Det är väldigt svårt att uppskatta en tidtabell, men då vi talar om passagerarplan med kapacitet för tio passagerare eller fler måste vi vänta minst 10 år, eller snarare 20 år. Det finns fortfarande många frågor som måste lösas, säger Henri Hansson.

Kan flyga drygt 100 kilometer med dagens teknik

I dag kan eldrivna plan flyga en sträcka på drygt 100 kilometer, så till exempel rutten Vasa-Umeå skulle ur den synvinkeln fungera bra. Den stora frågan är ändå lönsamheten.

Kan en rutt som Vasa-Umeå vara lönsam med elflyg?

– Man kan börja med att fundera på om det överhuvudtaget finns efterfrågan på rutten i dag. Sedan måste man fundera på vad elflygning som affärsverksamhet innebär. Vad kostar de större elplanen och hurudant utbud finns det av dem då de är klara för marknaden, säger Henri Hansson.

Själva flygplansinvesteringen och underhållskostnaderna är avgörande för om affärsekvationen går ihop, säger han.

– Men en grundläggande efterfrågan måste det finnas på rutten, oavsett om det handlar om bränsledrivna plan eller elplan. Elplan är då ett alternativ till de nuvarande planen.

En grundläggande efterfrågan måste det finnas på rutten, oavsett om det handlar om bränsledrivna plan eller elplan

En reguljär flygrutt har inte funnits mellan Vasa och Umeå sedan Air Baltic lade ner rutten sommaren 2013.

Skulle flygbiljetten bli billigare eller dyrare för resenären på ett elplan?

– Det är väldigt svårt att bedöma då det inte ännu finns något utbud av elflyg för kommersiellt bruk. Sedan handlar det förstås om konkurrensläget på den rutt det gäller. Om det finns efterfrågan på rutten och det uppstår en naturlig konkurrens blir prisnivån marknadsbaserad.

Batteriet den största utmaningen

I det här skedet gäller de största utmaningarna med elflygen batterierna och deras kapacitet.

– Då vi har lyckats få ett batteri som är så lätt som möjligt och kan lagra tillräckligt med el har vi redan kommit långt. Sedan kommer det förstås andra utmaningar som gäller pålitlighet, säkerhet, användning och underhåll, säger Henri Hansson.

Ett vitt elflygplan i luften.
Enligt Hansson är batterierna och deras kapacitet de största utmaningarna för elflygen. Ett vitt elflygplan i luften. Bild: Heart Aerospace Elflygplan,heart aerospace

En viktig fråga att lösa gäller laddningen av batterierna.

– Precis som med elbilar måste man se till att det finns ett nätverk av laddningsstationer. Hur snabbt måste batteriet kunna laddas? Det här måste lösas innan elflygen kan bli aktuella för kommersiellt bruk, säger Henri Hansson.

Hur säkra är elflygen?

– De är säkert lika säkra som annan teknologi. Alltid då man utvecklar ny teknologi, oavsett vilken form det handlar om, måste det göras många test innan man inleder kommersiell verksamhet. Speciellt i flygtrafiken är säkerhetsaspekten viktig.

Hur väl klarar elflygen av den finländska vintern?

– Det är en av de frågor vi vill förstå oss på. Men vi har ju redan elbilar i bruk och de fungerar riktigt bra, så jag ser inget hinder för att också flygplanen skulle fungera på samma sätt.

Också hybridplan intressanta

För Finavia är det viktigt att vara med i utvecklingen av elflygen, säger Henri Hansson.

– Vi vill förstås vara med och ta ansvar för miljön och utveckla olika alternativ till de som finns i dag.

Finavia har bland annat varit med och finansierat Helsingfors elplansförenings anskaffning av ett elflyg.

– Vi vill själva, genom praktisk erfarenhet, förstå den nya teknologins möjligheter och förstås också utmaningarna och utvecklingsbehoven, säger Hansson.

På basis av den kunskap vi har i dag kommer elflyg knappast att ersätta bränsledrivna flyg helt och hållet

Exakt vilken roll elflygen kommer att spela i den kommersiella flygtrafiken i framtiden är svårt att veta i dag, säger han.

– På basis av den kunskap vi har i dag kommer elflyg knappast att ersätta bränsledrivna flyg helt och hållet. Då det handlar om stora människomassor och långa avstånd ser jag nog att andra alternativ, som förnybart bränsle, är effektivare.

– Också hybridplan kan vara en intressant möjlighet, det vill säga att man använder elmotor som hjälp till bränslemotorer.

Vasa flygplats
En reguljär flygrutt mellan Vasa och Umeå har inte funnits sedan 2013. Vasa flygplats Bild: YLE/Sofi Nordmyr finavia

Nya flygplan och direkta flygrutter är andra bra klimatåtgärder

Enligt Henri Hansson måste flygbranschen fortsätta jobba aktivt för att få ner klimatutsläppen, även om mycket redan har gjorts.

– Förutom att satsa på förnybart bränsle är det effektivt att förnya flygflottan, det vill säga skaffa den nya generationens flygplan som har bättre energieffektivitet. En annan åtgärd är att planera luftrummet effektivare och använda sig av direkta flygrutter. Ett annat sätt är utsläppshandel och utsläppskompensation.

Förutom att satsa på förnybart bränsle är det effektivt att förnya flygflottan, det vill säga skaffa den nya generationens flygplan som har bättre energieffektivitet

I dag är alla Finavias flygplatser klimatneutrala. Finavia har kompenserat de utsläpp som inte går att undvika. Med utsläppskompensationen finansieras projekt som minskar utsläppen i Afrika.

Henri Hansson har inte själv ännu hunnit testa ett elflyg, men säger sig vara väldigt intresserad.

– Genast då jag får chansen är jag redo att prova. Jag litar fullständigt på den här teknologin.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten