Hoppa till huvudinnehåll

Över tusen asylsökande har blivit kristna - kaplan Karl af Hällström tvivlar inte: “Vår kärlek och barmhärtighet fick dem att söka sig till kyrkan”

Kristusstatyn välkomnar till Lovisa kyrka.
Kristusstatyn i Lovisa kyrka välkomnade asylsökandena till församlingen. Kristusstatyn välkomnar till Lovisa kyrka. Bild: Janne Lindroos / Yle Lovisa kyrka,kristendom,kyrka,religion

För Migrationsverket räcker det inte att en person blivit döpt till den kristna tron, och inte heller församlingarnas bedömningar i saken. I stället försöker Migri reda ut om personens tro är äkta och inte bara ett försök att få asyl i Finland.

Karl af Hällström, kaplan i Agricola svenska församling i Lovisa, beskriver hur han tog emot de asylsökande som efter den stora flyktingvågen 2015 sökte sig till kyrkan med en önskan att bli kristna.
Först skakade vi hand och sade välkommen, berättar han.

- De kom med sina berättelser om varför de ville bli kristna och vad det var som gjorde att de blivit intresserade. Jag hade inga skäl att betvivla vare sig deras tro eller övertygelse.

Jag kan inte se in i människors hjärtan. Det är bara Gud som kan göra det― Karl af Hällström

En av dem var afghanske Morteza “Moori” Naseri. Han söker asyl för andra gången och var nyligen på den första intervjun hos Migrationsverket. Den tog hela dagen.

Snart är det dags för en andra intervju och sedan kanske ännu en tredje. Det är en lång och tung process. Moori säger att han vill koncentrera sig på den här processen till hundra procent. På hans första asylansökan blev det ett nej i alla tre instanser.

- Jag skulle säga att Moori var en ganska typisk hjälpsökande. Han tog kontakt med mig och sade att han vill bli kristen, berättar Karl af Hällström.

Kaplan Karl af Hällström med sin hund Pyry utanför Lovisa kyrka.
Kaplan Karl af Hällström önskar att de kristna lyckas leva upp till det förtroende asylsökandena gett dem. Kaplan Karl af Hällström med sin hund Pyry utanför Lovisa kyrka. Bild: Janne Lindroos / Yle Lovisa,Karl af Hällström,klerk,kaplaner,Agricola svenska församling

Tron finns i hjärtat

När en vuxen person söker sig till kyrkan med en önskan att bli kristen erbjuds personen dopundervisning. Och det handlar inte om omvändelse utan det är personen själv som får avgöra om den kristna tron är den rätta för honom eller henne, förklarar af Hällström.

- Vi berättar om den kristna tron, vad den går ut på och sedan om personen ännu efter undervisningen önskar så kan vi döpa personen.

Det finns ett krav på att den som vill bli döpt till kristendomen ska vara aktiv inom församlingen i minst tre månader före dopet.

- Jag lyssnar på de här människorna och ser på deras beteende. Visar de att de vill omfatta den kristna tron och leva ett kristet liv så är jag övertygad. Jag kan ju inte se in i människors hjärtan. Det är bara Gud som kan göra det, säger Karl af Hällström.

I Lovisa har ett femtontal asylsökande döpts till den kristna tron.

Bli ifrågasatt i sin tro

Svenska Yle träffade Moori för första gången i augusti. Då berättade han att han blivit kristen. Han funderade mycket på asylintervjuerna som Migrationsverket gör. Moori var orolig för att Migri inte skulle bli övertygad om att hans tro var äkta.

Morteza Naseri, en afghansk asylsökande.
Morteza "Moori" Naseri försöker leva normalt trots osäkerheten. Morteza Naseri, en afghansk asylsökande. Bild: Tanja Heino/Yle asylsökande

Han förklarade att det inte längre är möjligt för honom att återvända till Afghanistan, inte efter att han lämnat islam.

- Min familj är en strikt, en jättestrikt muslimsk familj. Min pappa var imam och min farfar var iman. De var båda imamer, berättade Moori då med djupt allvar och oro i rösten. Tänk om inte Migri förstår det här.

Det stora problemet är inte det att de blir kristna

I Afghanistan finns det många olika stridande grupper som fortfarande har en mycket strikt islamisk tolkning enligt vilken någon som frånsäger sig den islamiska tron begår apostasi, alltså hädar och skymfar islam, och det ska straffas med döden, förklarar verksamhetsledare Frank Johansson på Amnesty.

Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson.
Absolut ingen borde skickas tillbaka till Afghanistan säger Frank Johansson på Amnesty. Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson. Bild: Janne Lindroos / Yle Frank Johansson,verksamhetsledare,Amnesty International

Så trots att den afghanska regeringen inte har den här tolkningen så är det på grund av de olika fanatiska grupperna som det är livsfarligt för en person som avsagt sig islam att återvända till Afghanistan.

- Även om regeringen kanske inte följer den här linjen så är situationen ändå den att någon som skickas tillbaka till Afghanistan tvingas dölja sin tro, leva i en konstant rädsla över vad som kommer att hända, säger Frank Johansson på Amnesty.

Egentligen spelar det ingen roll att de här asylsökandena blivit kristna säger i sin tur kaplan Karl af Hällström. Det stora problemet är att de lämnat islam, det är det som orsakar hotet mot dem. Det kvittar om de blivit kristna, buddhister eller ateister.

- Oavsett vad de blivit efter att de lämnat islam så har de samma hot hängande över sig. Så när Migri kollar om de här personerna har blivit kristna så är det en saklig koll men det viktiga är inte det utan det om de verkligen övergivit islam. Det är det som extremister inom islam hotar folk med döden för.

Prästens ord räcker inte

Karl af Hällström berättar att han fortfarande har kontakt med de flesta som blivit döpta inom Agricola svenska församling, trots att många av dem flyttat från Lovisa.

Han berättar att en gemensam sak för alla dem som sökte sig till kyrkan och blev döpta här i Lovisa var att de sett kristna hjälpa dem, tagit emot dem, visat dem kärlek och barmhärtighet. Det hade fått dem att börja fundera på varför de kristna gör så och velat veta mer om kristendomen.

- Det var inte så mycket intellektuella lärofrågor som fick dem att komma hit och det tycker jag är ett gott vitsord för oss. Det är någonting jag är glad över och någonting som jag hoppas vi ska kunna leva upp till, säger af Hällström.

Det enklaste skulle vara att bara tro på dessa personer― Frank Johansson

Men kyrkans och prästernas övertygelse räcker inte för Migrationsverket. Där försöker man reda ut varför asylsökanden valt att lämna sin religion, om personen blivit kristen av rätta orsaker och om personens tro är äkta och inte bara ett försök att få asyl i Finland.

- Vi ber den asylsökande själv berätta. Vi har inga kriterier på hurdan kristen man borde vara. Utan vi vill veta vad konverteringen betytt för personen och vad det skulle innebära om personen återvände till sitt hemland, förklarar resultatområdesdirektör Anu Karppi på enheten för asylprocessen och asylbeslut på Migrationsverket.

För Migrationsverket räcker det inte att personen blivit döpt till den kristna tron, och inte heller församlingarnas och prästernas bedömningar i saken.

- Det slutliga beslutet kan inte grunda sig på utlåtanden från församlingar eller präster, säger Karppi.

Migris övertygelse

Sjutton kyrkliga ledare ifrågasatte för en tid sedan asylmyndigheternas kompetens att bedöma asylsökandes religiösa övertygelse och krävde att de kristna samfundens expertis och utlåtanden gällande konvertiter ska beaktas i besluten.

Migrationsverket grundar sina beslut på lagen. Både Högsta förvaltningsdomstolen och FN:s flyktingorgan UNHCR betonar att asylbeslut ska basera sig på myndighetens bedömning av den religiösa övertygelsen, förklarar Anu Karppi.

- Jag tror att vi på Migri kan göra den allra bästa bedömningen i Finland i de här fallen. Men det är en svår sak att avgöra, medger Karppi.

Lovisaprästen Karl af Hällström undrar hur Migri kan ta ett sådant ansvar på sig.

- Jag ser det nog som ett nedvärderande av min professionalitet. Det är närmast förolämpande. När jag vet med mig att jag inte kan se in i människors hjärtan, men Migri tar på sig att kunna göra det, utbrister af Hällström.

Och i slutändan är det Migris övertygelse som avgör om någon får stanna eller ska avvisas.

- Om vi blir övertygade om konverteringen så skickar vi inte den personen tillbaka till Afghanistan i nuläget, säger Karppi.

Resultatområdesdirektör Anu Karppi på enheten för asylprocessen och asylbeslut på Migrationsverket.
Anu Karppi på Migrationsverket berättar att alla asylsökande som konverterat till kristen tro inte får asyl i Finland. Resultatområdesdirektör Anu Karppi på enheten för asylprocessen och asylbeslut på Migrationsverket. Bild: Janne Lindroos / Yle direktörer,Migrationsverket

Omänsklig linje

Amnesty och flera andra organisationer, samt frivilliga som försöker hjälpa de asylsökande, kräver att Finland ska avbryta avvisningarna till Afghanistan.

- Migri tolkar de här FN:s riktlinjer så snävt som möjligt och de anser att vissa personer, främst unga män som inte har någon familjetillhörighet, kan skickas tillbaka till Afghanistan. Vi är inte av samma åsikt, säger Frank Johansson på Amnesty.

Inrikesminister Maria Ohisalo sa nyligen i en intervju i huvudstadsregionens församlingstidning Kirkko & Kaupunki att hon är djupt oroad över säkerhetsläget i Afghanistan och att Migrationsverket som bäst ser över lägesrapporten gällande Afghanistan i linje med FN:s flyktingorgans riktlinjer.

Men svaret från Migri på frågan om avvisningarna till Afghanistan nu ska stoppas är entydigt.

- I nuläget anser vi inte att hela landet är ytterst våldsamt, säger Anu Karpppi men tillägger att det finns områden dit ingen förutsätts återvända eftersom risken för urskillningslöst våld är extremt hög.

- Därutöver finns det också sådana områden där våldsnivån inte är lika hög, och en asylsökande kan återsändas till ett sådant område om det inte finns andra grunder att bevilja honom eller henne internationellt skydd, säger Karppi.

Hon betonar att Migris bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan är i linje med Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis. Inte heller i de riktlinjer UNHCR gjort av situationen 2018 sägs det att säkerhetsläget i Afghanistan är så svårt att vem som helst som återvänder dit skulle vara i fara att råka ut för extremt våld, tolkar Migrationsverket.

Detaljer från Lovisa kyrka.
Morteza "Moori" Naseri döptes till den kristna tron här i Lovisa kyrka i november 2017. Detaljer från Lovisa kyrka. Bild: Janne Lindroos / Yle Lovisa kyrka,kristendom,Ängel,glasmålning,kyrka,religion

Hoppas och tro på det bästa

- Jag förstår inte hur det är möjligt att vi i Finland har valt en sådan här omänsklig linje, säger Karl af Hällström.

Allt som allt handlar det om över tusen asylsökande som sedan 2016 angett konvertering till kristendom som ett skäl i sin asylansökan. Totalt har det från och med 2015 tills nu kommit över 50 000 asylsökande till Finland.

- Jag tycker ju att det enklaste skulle vara att bara tro på dessa personer. Och om där är någon som inte är så övertygad och kanske konverterat av fel orsaker, kanske bara som ett svepskäl för att få asyl, så tror jag inte att det är så hemskt många, säger verksamhetsledare Frank Johansson på Amnesty.

Det är en svår sak att avgöra― Anu Karppi

Jag hör med Moori Naseri hur det står till. Han lovar att vi kan pratas vid på nytt efter intervjuerna på Migri. För nu kan han bara fortsätta hoppas att Migri tror på honom när han säger att han blivit kristen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes