Hoppa till huvudinnehåll

Sveriges riksdagsår är i gång: Allt fokus ligger på gängkriminalitet och migration medan ekonomin lyser med sin frånvaro trots rekordsvag krona

En stor pompös byggnad med en gräsmatta framför. På bilden finns ett litet foto av en kvinna och bredvid texten Analys Marianne Sundholm.
Riksdagsåret i Sverige öppnade på tisdag. En stor pompös byggnad med en gräsmatta framför. På bilden finns ett litet foto av en kvinna och bredvid texten Analys Marianne Sundholm. Bild: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag Sveriges riksdag,svenska riksdagshuset

Den svenska politikens stora fokus på migration och gängkriminalitet har gett Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gemensam ton. Statsministerpartiet får kämpa för att hålla socialdemokratiska frågor i fokus.

Det är något stort som fattas när jag som finländare följer med den svenska politiska debatten. Nämligen: Var är orosmolnen kring ekonomin? Var är farhågorna om hotande lågkonjunktur, var är kraftorden om hur sysselsättningen måste höjas, var är de upprörda ropen om varifrån pengarna ska tas?

Visst varnar också rubriker i svenska medier om avtagande tillväxt och ökande arbetslöshet. Men det handlar om så andra siffror och realiteter än i Finland. Svenska kronan har visserligen rasat i värde. Men arbetslösheten i Sverige ligger på 6,8 procent, regeringen har fortfarande överskottsmål för den offentliga sektorn, prognosen från Sveriges riksbank förra veckan var rätt odramatisk och riksbankschef Stefan Ingves ser lugnt på läget.

Och när statsminister Stefan Löfven (S) presenterade regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande på tisdagen poängterade han att statsskulden fortfarande ligger på samma nivå som 1977 - en styrka som få andra länder har, underströk han.

Moderaterna och Sverigedemokraterna profilerar sig i kriminalitetsfrågan

Trots att också Sverige upplever ett stort tryck på den offentliga sektorn handlar inte den politiska debatten så mycket om orosmoln kring lågkonjunktur.

Fokus just nu ligger på inre säkerhet och brottsbekämpning.
De uppmärksammade skjutningarna där två unga kvinnor fått sätta livet till - en i Malmö, en i Stockholm i slutet av augusti - har gett debatten ny fart. Oppositionspartierna har gått hårt åt regeringen i frågan. Det var också kriminaliteten som Moderatledaren Ulf Kristersson främst fokuserade på när han kritiserade Stefan Löfvens regeringsförklaring på tisdag. Stefan Löfven har tappat kontrollen över Sverige, upprepade Kristersson:

- Sverige har stora problem. Den råa kriminaliteten växer sig starkare med rån mot barn, sprängningar och skjutningar.

Hur mycket kan Moderaterna och Sverigedemokraterna närma sig varandra?

Frågor om inre säkerhet, trygghet och kriminalitet är något oppositionspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna fokuserat på inför val och som de gärna håller högt på agendan också nu. Frågan kopplas också ihop med en ännu större fråga som genomsyrar alla debatter i Sverige: migrationen.

Både migrationen och kriminaliteten är ämnen som inte kommer att försvinna från den politiska diskussionen i Sverige i första hand. Men intressant är inte bara innehållet utan också hur partierna positionerar sig kring dem.

Det är tydligt att Sverigedemokraternas önskan är att de kan forma ett konservativt block med Moderaterna och Kristdemokraterna. Med ett ökat stöd på omkring 21 procent i de färska opinionsmätningarna är SD näststörsta parti, vilket innebär att de andra partierna måste fundera noga på hur de förhåller sig till dem.

Signalen från regeringen är fortfarande att inget samarbete med Sverigedemokraterna önskas, till exempel uteslöts de när Socialdemokraterna bjöd in alla andra riksdagspartier till diskussion om gängkriminalitet. Att Sverigedemokraterna uteslöts väckte stark kritik från både Kristdemokraterna och Moderaterna.

Men kan Moderaterna hitta gemensam ton med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i fler frågor än de mest uppenbara, migration och brottsbekämpning? Hittills har Sverigedemokraterna på grund av sin vit makt-historia varit paria för de andra partierna på ett helt annat sätt än Sverigedemokraternas systerpartier i andra nordiska länder.

Socialdemokratin har svårt att hävda sig

Ytterligare en fråga som känns dominerande inom svensk politik just nu är frågan om Socialdemokraternas, statsministerpartiets, läge. Opinionssiffrorna dalar och partiet har behövt kompromissa mycket med de forna allianspartierna för att få sitta kvar som regeringsledare. Stefan Löfven får kämpa för att profilera punkterna i januariavtalet som en vinst för just socialdemokratin.

Vad är januariavtalet?

På tisdag öppnade Sveriges riksdagsår, omkring ett år efter valet som följdes av en svår och utdragen regeringsbildning.

Nu väntar en höst där innehållet i själva politiken och budgetdebatterna är rätt fastslaget i och med uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna som slöts i januari.

Januariavtalet eller januariavtalet är en lista på 73 punkter på elva delområden som partierna förbundit sig att samarbeta kring, trots att bara S och MP sitter i regeringen.

Den 18.9 ska regeringen presentera sitt budgetförslag för 2020.

Också här spelar Sverigedemokraterna en roll. Partiets ordförande Jimmie Åkesson är högljudd med det faktum att partiet stängs ut, att de inte får vara med och diskutera frågor som kriminalitet och migration, och han backas upp i den frågan av andra i oppositionen. Hur mycket drabbar den kritiken Socialdemokraterna?

Hittills har de fyra partierna kring januariavtalet hållit ihop och försvarat den starkt, trots en del inre kritik inom partierna, särskilt inom Liberalerna sedan de fick en ny partiledare i Nyamko Sabuni. Förändrade opinionssiffror kan göra kritiken starkare. Plötsliga våldsdåd kan också påverka den politiska diskussionen plötsligt och omedelbart.

Det kan bli en lugnare höst inom politiken än vad den förra hösten var. Det kan också plötsligt bli dramatiskt. Och visst blir det ekonomi, också: Nästa vecka ska regeringen ge sin budgetproposition och sedan följer en höst av utskottsbehandling och debatter.

Det här är intressantast inom svensk politik i höst enligt experterna

Vad är mest spännande inom svensk politik i höst? Det här behöver du ha koll på enligt statsv:

Jonas Hinnfors, Göteborgs universitet:

Det kan bli en väldigt lugn höst, det kan också bli så att det blir överraskande förändringar i samarbetena som börjat utkristalliseras. Det kan bli en kraftmätning mellan de fyra partierna som står bakom januariöverenskommelsen och oppositionspartierna och grupper inom de fyra partierna som på olika sätt försöker få uppgörelsen att spricka. Om de kvarvarande allianspartierna M och KD inte lyckas bryta upp samarbetet mellan de fyra bakom Januariöverenskommelsen, vad gör de då? Kommer de att börja samordna och koordinera sin politik? Där är de absolut inte än men de har politiska utspel som driver i samma riktning på flera områden: brott och straff, och migrationspolitik som mer och mer tar över hos KD och M. Så det står det och väger, kommer de att bli ett block, eller kommer det att slira och halta? Moderaterna är nyckelpartiet där. Men ju mer de drar sig mot SD och möter dem, desto mer går det att beskriva den politiken som konservativ, och då ökar avståndet till de två liberala partierna, C och L, vilket är en utmaning för Moderaterna som har väldigt mycket liberalt idégods i bagaget. Hur skulle väljarna ta det?

Jenny Madestam, Södertörns högskola:

Gängkriminaliteten och migrationen dominerar svensk politik och väljarna förväntar sig en lösning. Båda frågorna är brännheta men det som nu hänger i luften är om det är möjligt att hitta blocköverskridande lösningar, eller om någon/några kommer hoppa av samtalen. En annan fråga är om Januariavtalet, alltså avtalet mellan regeringspartierna och Liberalerna och Centern, kommer att kunna fortsätta att prickas av. Det finns flera punkter i avtalet som är heta potatisar för primärt socialdemokraterna. Det blir intressant att se hur samarbetet mellan regeringen och L samt C utvecklas. Utöver januariavtalet kom de fyra partierna överens om försvarsfrågan härom veckan, liksom bankskatt som finansiering av försvarssatsningen. Det här låg utanför januariavtalets 73 punkter. Kommer vi se flera sådana överenskommelser under detta år? Det ligger i regeringens, inte minst socialdemokraternas intresse att så blir fallet, så att C och L knyts än starkare till regeringen, bort från deras forna Allianskollegor.

Tommy Möller, Stockholms universitet:

Jag tror inte vi kommer att se framväxandet av ett konservativt block mellan M, SD och KD. Däremot måste man räkna på hur det ser ut i riksdagen och hur det kan se ut efter nästa val, det är fullt tänkbart att de här partierna har en majoritet - att vi i stället har en tvåpartiregering med M och KD som stöds av SD. Det är mycket som talar för att SD kommer att få ökat inflytande, fortsättningsvis är det så att migrationsfrågorna och allt kring dem dominerar svensk politik så pass mycket. Jag tror det var en felbedömning av rent politiskt att utesluta SD (ur diskussionen om gängkriminalitet), förmodligen gjorde Socialdemokraterna en politisk bedömning om att man vinner mycket på att i varje läge ta avstånd från SD:s politik. Men partipolitiseringen kan få konsekvenser som inte alltid är rationellt motiverade. Det är en kritik man måste rikta mot diskussionen också om gängkriminalitet: Det blir för mycket fokus på partipolitisk positionering, att man vill plocka poäng i stället för att fokusera på att lösa problem.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes