Hoppa till huvudinnehåll

Ann-Sophie Sandström ny programvärd för Kaffekvarnen: ”En bra motivering och berättelse ger ofta en bra orsak att spela en viss låt”

Ann-Sophie under ett rött paraply i regnet
Ann-Sophie Sandström är ny programvärd för Kaffekvarnen. Ann-Sophie under ett rött paraply i regnet Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,ann-sophie sandström

I ett gammalt trähus nära vattentornet i Nykarleby hittar vi Kaffekvarnens nya programvärd. Ann-Sophie Sandström har genom åren gjort sig känd som en radioredaktör av rang när det gäller samtalsprogram där ”vanligt folk” berättar om livsval och avgörande händelser, och musiken har ofta varit en viktig del av helheten. Nu hoppas hon kunna ge den äldre musiken ett sammanhang i Yle Vegas omtyckta långkörare.

Ännu en halvtimme innan jag skall möta Ann-Sophie hemma på Mathesiusgatan finns en förhoppning om att det skall bli uppehållsväder. Mest för att kunna göra undan fotandet innan vi slår oss ner för att diskutera musiksmak, musikminnen, tidigare radioprogram och Kaffekvarnen.

Förhoppningarna grusas snabbt. Regnet öser ner och frågan är hur man skall klara de tio metrarna från bilen in i huset utan att bli genomblöt. Det lyckas så där.

Väl i farstun är man inte den enda som flytt undan regnet. Här finns också ett antal katter som lite våta i pälsen sökt skydd medan det smattrar på plåttaket. Ganska många katter faktiskt, men vi kan återkomma till det senare.

Vi slår oss istället ner som snabbast i hennes kök i ett av husen. På tomten står nämligen två separata äldre trähus som båda används.

Det första huset köpte Ann-Sophie tillsammans med sin man Kjell Lindroos i mitten av 90-talet när paret fortfarande jobbade utomlands. När det andra huset ca 20 meter bort blev ledigt för några år sedan köpte de även det.

Hus nummer två går under namnet ”Berthas” och det är lite som en liten tidsresa att stiga in. Det mesta ser ut som det gjorde hos pensionärsparet som bodde här innan.

Det har sin charm och istället för att göra huset till ett arbetsläger har det blivit ett ”hobbyrum” där man bland annat kan tillreda mat, titta på fotboll, läsa böcker och lyssna på musik.

Ann-Sophie sitter i köket med en katt i famnen.
Ann-Sophie sitter i köket med en katt i famnen. Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,ann-sophie sandström

Barndomsminnen med svensk musik

Vi skjuter på fotograferingen och gör en avstickare till Ann-Sophies barndomshem på andra sidan ån i Nykarleby för att tala om hennes egna musikintresse och musiken hon lyssnade på som ung.

Mest intresserad är jag förstås över hennes relation till den äldre musik, den som spelas i Kaffekvarnen.

- Vad ska man säga? Jag är ju 60 år så då har man väl helt automatiskt koll på en hel del gammal musik, konstaterar Ann-Sophie.

- Jag var ju ung på 60-talet och den musik vi lyssnade på då var väl då redan ganska gammal. Men jag har tydliga minnen av den, de låtar som var mitt bakgrunds-soundtrack när jag var liten.

- Mest av allt kommer jag ihåg de rikssvenska musikprogrammen som jag och min mamma lyssna på under dagarna. Program som Det ska vi fira och naturligtvis också Svensktoppen. Mamma blev exempelvis helt till sig när Gunnar Wiklund och Minns du den sommar spelades.

Samlingen av vinylsinglar, så kallade 45-varvare, som finns sparade i barndomshemmet skvallrar om att hon inte bara hörde på radio.

- Nä, visst köpte jag väl egna skivor också om jag lyckades spara veckopengen eller tjäna extra pengar. Sen brukade också min farbror Ossian ha med sig skivor när han var på besök från Sverige.

- Jag gissar att det var ett bra sätt för de vuxna att få lite lugn och ro för en stund. När de satte mig bredvid skivspelaren kunde jag underhålla mig själv en stund.

Vi bläddrar bland skivorna, en ganska brokig samling men mest svensk musik. Förutom Gunnar Wiklund finns det här allt från operasångerskan Berith Bohm, Towa Carson, Thore Skogman, Snopporna och Carl Reinholdz för att nämna några. Gösta Knutssons skiva ”Kurre Smack lär sig klockan” får man gissa har köpts av andra orsaker än den förträffliga musiken

Med tiden ändrade Ann-Sophies musikintresse, men det gav också mer kunskap om de låtar hon lyssnat på som barn.

- När jag blev lite äldre får jag väl erkänna att det blev mer heavy, rock och proge. Men när jag senare blev mer intresserad av exempelvis spansk och fransk musik märkte jag också att många av låtarna jag lyssnat på som liten var covers.

Vinylsinglar, så kallade 45-varvare, ligger på ett bord med fin duk.
45-varvare i Ann-Sophies barndomshem. Vinylsinglar, så kallade 45-varvare, ligger på ett bord med fin duk. Bild: Yle / Daniel Nylund Vinylskiva,Yle Vega,kaffekvarnen
Ann-Sophie bläddrar bland sina 45-varvare från barndomen.
Ann-Sophie bläddrar bland sina 45-varvare från barndomen. Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,ann-sophie sandström

Radioredaktör av en slump

Efter den korta avstickaren och genomgången av 45-varvarna i barndomshemmet går färden tillbaka till Berthas. Regnet öser om möjligt ner ännu hårdare och tillbaka vid köksbordet börjar vi tala om hur det egentligen kom sig att Ann-Sophie började jobba för radion.

Sedan tidigare vet jag att hon studerat en ganska spretig uppsättning ämnen i Helsingfors med fokus på pedagogik. Samt att hon jobbat som flygvärdinna i Spanien. Det låter fortfarande inte som en rak väg mot att bli radioredaktör.

- Nä, det började väl egentligen under sista åren som Kjell jobbade som korrespondent för Yle i Washington, kring åren 95-96. Jag var väl lite uttråkad och tyckte att det där med att göra inslag för radio inte såg allt för svårt ut. Så jag började helt enkelt på egen hand göra inslag om sådant som jag tyckte var intressant. Sånt som inte intresserade nyheterna.

- Bland annat minns jag att jag wallraffade lite och spelade in i smyg under en kurs i hur man gifter sig rikt, svägerskan drog mig med på en konferens om feminism i North Carolina och jag stack mikrofonen under näsan på ett antal författare på diverse bok-releaser. Inslagen bjöd jag sen ut till Yle när jag kom hem på sommaren.

1997 var det dags att återvända till Finland och även om maken inte trodde på en framtid som frilans hemma i en småstad i Österbotten så beslöt Ann-Sophie att fortsätta göra inslag.

- Jag fortsatte att bjuda ut det jag gjorde. Det här var tiden då Vega och X3M startades upp och det fanns ett stort behov av inslag. Idéer har det aldrig varit nån brist på. Jag gjorde allt möjligt för vilken redaktion som helst.

- Det gick så långt att jag till och med gjorde sportinslag för tv, ett inslag om VM i isjakt. Tävlingen i Jakobstad ställdes in på grund av dåliga förhållanden. Men jag hade ju lovat så jag fick dra iväg med nån stackars kamerakille till Säkylä istället dit tävlingen flyttats, minns Ann-Sophie.

Var hittade du alla uppslagen?

- Överallt. En gång såg jag i tidningen att en familj satt in en annons om att de tagit emot två lite äldre adoptivbarn, så jag tog kontakt med dem. En annan gång gjorde jag på en familj i Jeppo som vunnit stort på Lotto. Café Kyrktuppen som då fanns här i Nykarleby var ett utmärkt ställe om man ville ha uppslag.

Idéer har det aldrig varit nån brist på. Jag gjorde allt möjligt för vilken redaktion som helst.― Ann-Sophie Sandström

Samtalsprogram med musik i fokus

De flesta förknippar kanske Ann-Sophie med programmet Samtal om livet som snurrade på Vega mellan 2008 och 2016 och podden Sandström.

Men titlarna på samtalsserier hon varit redaktör för är flera än så. Exempelvis Vägskäl där folk berättade om just vägskäl i livet, Tidsresan där folk fick berätta om hur saker gjordes eller samhället fungerade förr i tiden samt serien Gänget.

I den sistnämnda samlade Ann-Sophie ett flertal personer som hade något gemensamt för att fundera över exempelvis hur det är att vara återvändare till sin hemort, hur det är att vara kvinna i ett mansdominerat jobb och så vidare.

- När jag ser tillbaka på de programmen är det roligt att märka hur central del musiken alltid varit. Musiken har aldrig varit slumpvis utvald utan det som den intervjuade haft en speciell relation till eller av någon annan anledning valt själv.

Mer renodlade musikserier har hon också hunnit med. Främst Åsnebryggan som hon gjorde tillsammans med Jean Lindén.

- Vi spelade i stor utsträckning den musik vi själva gillade. Men med lite kreativitet lyckades vi hitta samband mellan låtarna. Det blev långt över hundra program mellan åren 2003 och 2006.

Ann-Sophie tittar i en kaffekvarn hemma på sin gård. Huset "Berthas" och Nykarleby vattentorn syns i bakgrunden.
Hemma på gårdsplanen mellan regnskurarna. I bakgrunden det gula huset "Berthas". Ann-Sophie tittar i en kaffekvarn hemma på sin gård. Huset "Berthas" och Nykarleby vattentorn syns i bakgrunden. Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,ann-sophie sandström

Idéer också för Kaffekvarnen

Inte heller när det kommer till musiken i Kaffekvarnen kommer idéerna att sina i första hand. Åtminstone hoppas Ann-Sophie också här få hjälp av människor i sin omgivning och naturligtvis de trogna Kaffekvarnen-lyssnarna.

- Jag har en mamma som är 92 år och just flyttat in på ett serviceboende med andra jämnåriga. Så där kan jag säkert passa på och fråga om det är gammal musik jag känner igen men inte råkar veta vem som spelat in. Eller varför inte på min vattengympagrupp där det finns deltagare upp i 80-årsåldern. Allt sitter ju inte i ryggmärgen men man kan alltid ta reda på.

- Hela idén med Kaffekvarnen är ju att det skall vara ett önskeprogram, så förhoppningsvis kommer det mycket tips både via brev, mejl och via Kaffekvarnens Facebook-sida.

Konceptet i programmet kommer att vara bekant.

- Jag går inte in med tanken att jag skall göra stora förändringar. Vi har talat om att också ta in musik från 60- och 70-talet utan att för den skull spela enbart den mainstreammusik som de flesta känner till från de årtiondena.

- Men en liten skillnad är kanske att jag är väldigt intresserad av storyn bakom musiken. Vilka känslor den väcker hos människor eller i vilket sammanhang musiken spelats.

- En bra motivering och berättelse ger ofta en bra orsak att spela en viss låt.

- Kaffekvarnen har snart funnits i 25 år så det kan kanske vara på sin plats att omdefiniera lite vad som är “gammal” musik. Vi får se vad lyssnarna önskar.

Ann-Sophie tittar bland vinylskivorna på vinden i "Bärthas".
Bland vinylerna uppe på vinden vid "Berthas". Ann-Sophie tittar bland vinylskivorna på vinden i "Bärthas". Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,Vinylskiva,ann-sophie sandström
Ann_sophie sitter i en fåtölj och bläddrar bland vinyler.
Ann_sophie sitter i en fåtölj och bläddrar bland vinyler. Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,Vinylskiva,ann-sophie sandström

Imponerande samling av vinyler

Efter att ha talat en bra stund om både tidigare samtalsprogram, musik och Kaffekvarnen gör vi en avstickare upp på Berthas vind. Två rum som kan beskrivas i två ord: musikanläggningar och vinylskivor.

- Skall jag vara riktigt ärlig så är det Kjell som är den stora samlaren, en tid tror jag inte ens mina egna vinyler fick vara här.

- Här byts högtalare så ofta så jag knappt kan använda utrustningen, man blir alldeles trött.

En bra utgångspunkt för vilket musikprogram som helst är i alla fall samlingen.

- Ja, kanske borde jag införa ett ”veckans loppisfynd” som inslag varje program. Här borde finnas så det räcker för en tid framöver i alla fall.

Vi kollar lite snabbt bland skivorna och går ner till nedre våningen igen. Mot all förmodan har regnmolnen börjat skingra sig, till och med så mycket att katterna skuffat upp dörren och smitit ut.

Katterna ja, hur många var de nu egentligen?

Katten Tania har hoppat upp på spisen bredvid kaffekvarnen.
Tania Katten Tania har hoppat upp på spisen bredvid kaffekvarnen. Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,kaffekvarnen
Katten Rosita ligger på en grön kudde.
Rosita. Katten Rosita ligger på en grön kudde. Bild: Yle / Daniel Nylund Yle Vega,kaffekvarnen

- Jag veit int om jag vågar säj he utan at komuun kombär å böri skuut åv döm, säger Ann-Sophie med ett skratt.

- I det andra huset har vi tre som bor: Oskar, Vitnos och Bimbi. Men sen har vi katter här vid Berthas som bara flyttat in. Streetkatter som vi inte valt men som valt oss. Lotta där flyttade in här när hon väntade ungar. Vi försökte bjuda ut ungarna men Tulttis, Tania och Guuli blev kvar. Sen har vi också Dorita och Rosita. De är nu alla steriliserade i alla fall.

- Nu har det dessutom dykt upp en mamma till som vi kallar Lolita med två ungar som vi hoppas hitta hem åt. Den mindre ungen är det lite synd om eftersom den bara har tre ben.

- Ja, och så har vi ju mammas katt då, Lurjus, som fortfarande bor kvar i det huset trots att hon flyttat.

Det blir väl en nio-tio stycken beroende på hur man räknar, plus tre som Ann-Sophie hoppas hitta hem åt. Ingen brist med andra ord, men det är det inte heller på idéer, vinylskivor, erfarenheter och musikminnen.

En bra utgångspunkt för lite extra krydda i Kaffekvarnen.

Den första sändningen med Ann-Sophie som programvärd sänds i Yle Vega söndagen 15.9.2019 kl. 14.03. Du kan också lyssna på programmet på Yle Arenan.

Du kan också skriva in dina musikminnen och låtönskemål i kommentarsfältet eller skicka e-post åt ann-sophie.sandstrom@yle.fi

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje