Hoppa till huvudinnehåll

Klimatförändringen gör att nya fjärilsarter dyker upp i skärgården

En klargul fjäril med beige vingar sitter i en människas hand.
Alflikmätare. En klargul fjäril med beige vingar sitter i en människas hand. Bild: Samuli Holopainen/Yle fjärilar,Alflikmätare

Varje morgon tittar Matts Cygnel igenom sina fjärilsfällor för att se vilka fjärilar som fångats.

Den här morgonen finns här ett vackert grönt rotfly (Staurophora celsia), brunvioletta ängsflyn (Mniotype satura), den gula alflikmätaren (Ennomos alniaria) och tiotals andra nattflyn och fjärilar.

Grönt rotfly, en fjäril med ett brunt streck över de gröna vingarna, sitter på en bräda.
Grönt rotfly. Grönt rotfly, en fjäril med ett brunt streck över de gröna vingarna, sitter på en bräda. Bild: Linus Hoffman/Yle Grönt rotfly,fjärilar

Efter att de räknats och observerats släpper Cygnel iväg dem igen.

- Jag är fjärilsobservatör, ingen fjärilssamlare. Att samla på fjärilar är som att samla på frimärken. De är döda objekt, säger Cygnel.

Cygnel har observerat fjärilar i Dragsfjärd i över 30 år och har därför märkt hur nya, sydligare arter har blivit vanligare.

Nästan 50 nya arter de senaste 25 åren

Under natten har han bland annat fångat ett mörkbandat gulvingsfly (Tiliacea aurago). Det fanns inte alls på Kimitoön då familjen Cygnel flyttade dit 1985, men har nu blivit allmänna.

Mörkbandat gulvingsfly, en fjäril med starkt gula vingar med rödaktiga band, sitter på ett vitt ämbar.
Mörkbandat gulvingsfly. Mörkbandat gulvingsfly, en fjäril med starkt gula vingar med rödaktiga band, sitter på ett vitt ämbar. Bild: Samuli Holopainen/Yle fjärilar,Mörkbandat gulvingfly,mörkbandat gulvingsfly

En orsak är klimatförändringen. Forskning på Örö och på andra öar i den åboländska skärgården visar att det på de senaste 25 åren kommit nästan 50 nya arter, eller två nya arter per år.

Men alla förändringar kan inte skyllas på varmare väder.

- Det är inte sagt att mörkbandade gulvingsflyn blivit vanligare här genom klimatförändringen. Det kan också bero på att jag har planterat ädla lövträd som de lever på, för de blev vanligare genast efter det, säger Cygnel.

Matts Cygnell, en man med blå skärmmössa, tittar fundersamt mellan trädstammar.
Matts Cygnel är fjärilsobservatör. Matts Cygnell, en man med blå skärmmössa, tittar fundersamt mellan trädstammar. Bild: Samuli Holopainen/Yle fjärilar,fjärilsobservatör

Varmare väder gynnar sydligare fjärilsarter

Men klart är att klimatförändringen också har påverkat fjärilarna. I vår skärgård trivs många djur och växter, som har fått leva ganska fritt utan att jordbruk eller skogsbruk har påverkat dem.

Klimatförändringen har fört med sig varmare väder, som gynnar sydligare fjärilsarter.

Blåbandat ordensfly, en stor fjäril med gråaktiga vingar och en blå bakvinge, sitter på ett par jeans.
Blått ordensband. Blåbandat ordensfly, en stor fjäril med gråaktiga vingar och en blå bakvinge, sitter på ett par jeans. Bild: Linus Hoffman/Yle fjärilar,Catocala,Blåbandat ordensfly,Blått ordensband

Bland annat almsnabbvingen (Satyrium w-album) och tre stora fuksar är sådana arter som kommit till Kimitoön och till Finland på 2000-talet.

- Alla år kommer det sådant som inte egentligen hör till vår fauna.

Ängsfjärilar och kärrarter minskar

I stället har äldre, traditionella arter minskat eller helt försvunnit.

Ibland kan fjärilsarter ha flyttat på sig då kulturbiotoperna förändrats, men i en del fall har de försvunnit helt då ängar och kulturlandskap har fått växa igen.

Fjärilarna måste ju hinna lägga ägg och leva larvliv

- Dem man märker det bäst på är olika ängsfjärilar och kärrarter. Kamgräsfjärilen är liten och lätt att känna igen. Den var alldeles vanlig då vi flyttade hit. Nu är den helt borta, säger Cygnel.
Storfläckig pärlemorfjäril, en orange fjäril med stora svarta fläckar, sitter på en rödvit ladugårdsvägg.
Storfläckig pärlemorfjäril. Storfläckig pärlemorfjäril, en orange fjäril med stora svarta fläckar, sitter på en rödvit ladugårdsvägg. Bild: Samuli Holopainen/Yle fjärilar,Storfläckig pärlemorfjäril

Också fjärilar kan vara skadeinsekter

De nya sydligare fjärilsarterna kan också vara skadeinsekter, i likhet med bladlöss och koloradoskalbaggen (Leptinotarsa decemlineata) som gör stor skada på potatisen.

- En nykomling är barrskogsnunnan. Den börjar bli väldigt vanlig och dess larver kan när som helst angripa våra barrskogar. I Mellaneuropa äter den upp skogar. Också lövskogsnunnan håller på att komma in i landet.

Kan vi göra någonting åt det?

- Nä, man gör korstecknet, säger Cygnel med ett stort skratt. Det är bara att acceptera situationen och ordna sin vardag efter det.

Två gulröda backflyn, fjärilar med gulrödbruna vingar, sitter på en grusgång.
Gulrött backfly. Två gulröda backflyn, fjärilar med gulrödbruna vingar, sitter på en grusgång. Bild: Linus Hoffman/Yle fjärilar,Gulrött backfly

Har observerat mer än 800 fjärilsarter

Tvärtom tycker Cygnel det är fint med nya arter, som blått ordensband (Catocala fraxini) som den här morgonen fanns i två av hans fällor.

Matts Cygnel håller varsamt i dem för att visa de vackra vingarna. Sedan släpps de iväg.

En person håller med sina fingrar upp de gråaktiga vingarna på en stor fjäril, blåbandat ordensfl.
Blått ordensband. En person håller med sina fingrar upp de gråaktiga vingarna på en stor fjäril, blåbandat ordensfl. Bild: Linus Hoffman/Yle Blåbandat ordensfly,Catocala,fjärilar,Blått ordensband

Han har observerat över 800 arter, men skulle gärna se fler stora arter, särskilt stora svärmare.

- Det skulle vara fint att se en dödskallesvärmare, det har jag aldrig gjort ännu.

Naturängar och vägrenar borde skötas för fjärilarnas skull

Vill vi bevara våra traditionella fjärilsarter så borde ängar hållas öppna, kärr borde inte dikas ut och vägrenar borde inte slås förrän blommorna har fröat av sig.

- Fjärilarna måste ju hinna lägga ägg och leva larvliv innan blommorna klipps ner.

En man med grå jacka och blå skärmmössa sitter på huk vid en ställning med plasttak. I mitten under plasttaket finns ett ämbar, där nattfjärilar samlas in och observeras.
Fjärilarna lockas på natten till fällan med en lampa under det lilla taket. En man med grå jacka och blå skärmmössa sitter på huk vid en ställning med plasttak. I mitten under plasttaket finns ett ämbar, där nattfjärilar samlas in och observeras. Bild: Linus Hoffman/Yle fjärilar,matts cygnell

Cygnel observerar fjärilar året om, för det finns många arter i den åboländska skärgården. Nattfjärilar som övervintrar kan börja flyga redan i februari-mars, och de kan ses ända in i december.

- Till och med då det kommit snö på marken så kan man få fjärilar, men det är ju bara i våra trakter förstås. De vilar bara några månader under vintern.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland