Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg äger tusentals hektar skog - jämför plus och minus med att övergå till kalhyggesfritt

En granstockshög med tallar mot klar himmel i bakgrunden.
På många håll har man redan frångått kalhuggning i Raseborg. En granstockshög med tallar mot klar himmel i bakgrunden. Bild: Pia Santonen / Yle Västnyland,Raseborg,Karis,skogsbruk,stockar,tall,Avverkning,skogar,Barrskog,Kolsänka,granar

Med kalhyggesfritt skogsbruk binder skogarna bättre kol och miljön blir trevligare att röra sig i. Det blir också billigare än att kalhugga. Miljöinspektör Aapo Ahola listar flera fördelar med att frångå kalhygge i Raseborg, men även några nackdelar.

Staden äger ungefär 4 000 hektar skog.

Det var i våras som stadsfullmäktige tog emot en motion i ärendet som nu landat hos tekniska nämnden. De har i sin tur bett miljö och byggnadsnämnden ge sin syn på saken.

Miljöinspektör Aapo Ahola vid Raseborgs stad.
Miljöinspektör Apo Ahola har listat olika aspekter med kontinuerligt skogsbruk. Miljöinspektör Aapo Ahola vid Raseborgs stad. Bild: Yle / Sebastian Dahlström Raseborg,Västnyland,raseborgs stad

Miljöinspektör Aapo Ahola påminner i sin redogörelse till nämnden att en betydande del av stadens skogar redan nu sköts kalhyggesfritt.

Motionen gäller alltså att helt och hållet frångå kalhyggen.

Ärendet är på tapeten i många andra kommuner, och på flera håll har man redan beslutat frångå kalhuggning, skriver Ahola.

Minskar belastning på vattendrag och ökar motståndskraft

Ahola listar flera fördelar med att sluta med kalhyggen. Till exempel leder det till att skogarna binder bättre kol.

Det blir också billigare då man inte behöver lägga medel på att gallra bort småträd och man inte behöver dika torvmarker, åtminstone inte i samma mån. Det minskar också belastningen på vattendragen.

Kuusen neulasia, oksia kesällä
I granskogar kan man använda luckhuggning. Kuusen neulasia, oksia kesällä Bild: Yle/Houman Taleghani gran,Gren,Barr,träd,barrträd

Svampmycelet störs även mindre med kontinuerligt skogsbruk. Det är viktigt med tanke på skogens och trädens välmående.

- I korthet innebär det skogsbruk av ekonomiskog genom olika metoder, men gemensamt är att kalhyggen lämnas bort, förklarar Ahola kontinerligt skogsbruk.

Typiskt är att man flexibelt väljer mellan metoder. I granskog övergår man till kontinuerligt skogsbruk, som man kompletterar med luckhuggning, det vill säga kalhyggen i miniatyr.

- I talldominerade skogar kan man använda metoder som redan ofta används, det vill säga fröträdsställningar och lämningar av överståndare. Idén är bara att det hela tiden finns något slags trädbestånd.

Att sluta med kalhyggen innebär också att skogens motståndskraft blir bättre vilket gör att den bättre klarar av klimatförändringen, menar Ahola.

Området vid Dragsvik gård ska röjas så att värdefulla arter får plats.
Det kan vara trevligare att röra sig i en skog som inte kalhuggits. Området vid Dragsvik gård ska röjas så att värdefulla arter får plats. Bild: Forststyrelsen/Hanna-Leena Keskinen life-projekt,Ekenäs

Skogen blir också bättre för rekreation då man slutar kalhugga.

En skog där det ständigt finns riklig växtlighet är helt enkelt trevligare att röra sig i. En annan fördel är att landskapet när det gäller åkrar, vattendrag och skogsdungar bevaras.

Naturens mångfald förbättras också vid kontinuerligt skogsbruk.

Bättre för en del arter - sämre för andra

Med kontinuerligt skogsbruk avses alltså en metod där det i samtidigt växer träd i olika ålder och storlek i skogen.

På så sätt blir också levnadsmöjligheterna bättre för arter som tidigare varit allmänt förekommande, men numera är sällsynta i Raseborgs skogar. Exempel är pärlugglan, talltitan och knäroten.

Å andra sidan finns det också arter som dragit nytta av kalhyggen.

Passar inte vissa skogar

Som nackdelar nämner Ahola att avverkningen av skog på det här sättet blir lite långsammare och dyrare. Avverkning inom kontinuerligt skogsbruk kräver ett kunnande som inte alla entreprenörer har.

Virkesproduktionen är också lägre under tiden som bestånden övergår från att vara lika gamla till olikåldriga.

I vissa skogar är också övergången till kalhyggesfritt mycket besvärlig. Granskog som angripits av rotticka nämns som ett exempel. Det kunde helst skötas genom kalhuggning och byte av trädslag.

En övergång till kontinuerligt skogsbruk ökar också arbetsmängden till en början då stadens administration och produktionskedjorna måste anpassa sig.

Ahola listar också ett par saker som fortfarande är osäkra. Det är till exempel svårt att förutspå exakt vilken effekt övergången har på skogens ekonomiska avkastning. Detsamma gäller skogens utseende.

Nämnden röstade emot helt kalhyggesfritt

Miljö- och byggnadsnämnden diskuterade saken i onsdags (11.8) och var tvungen att rösta för att komma till beslut.

SFP-politikerna hade majoritet så deras syn vann i omröstningen.

Nämnden anser att staden inte helt och hållet ska avstå från kalhyggen.

I stället vill de att staden "övergår till så kalhyggesfritt skogsbruk som möjligt".

Ärendet går nu tillbaka till tekniska nämnden.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland