Hoppa till huvudinnehåll

Människor och insekter mår bra av grönområden i städerna – i ett växande Helsingfors är de extra viktiga

skog där mänskor går och cyklar på en naturstig
I Helsingfors centralpark trivs både människor och djur. skog där mänskor går och cyklar på en naturstig Bild: Yle/Helena von Alfthan centralparken,Helsingfors centralpark,naturstigar,cyklister,parker

En hel del grönområden har fått ge plats för nya bostadsområden när Helsingfors växer. De grönområden som är kvar blir därför allt viktigare, inte minst för småkryp som ska leva och må bra, även i stadsmiljö.

“Men vadå? Var det inte skönt med en sommar med färre myggor och att inte behöva oroa sig för fästingar”, tänker du kanske nu.

Faktum är ändå att det utöver myggor och fästingar finns 30 000 insektsarter i Finland. De uppfyller alla sin egen funktion.

– Insekter är viktiga för allt och alla i naturen, för det finns alla sorters insekter. Det finns växtätare, det finns rovdjur och så finns det dem som bryter ner löv som faller ner på marken, säger biolog Anders Albrecht.

Vi skulle gå runt i två meter kompost― Anders Albrecht, biolog

Vi kan tacka de minsta organismerna för att vi slipper drunkna i gammalt organiskt organ, berättar han och fortsätter:

– Vi skulle gå runt i två meter kompost om det inte vore för att insekter äter upp löv, djuravföring och döda djur. Insekterna gör det första jobbet. Sedan får bakterier och svampar ta över, säger Albrecht.

Anders albrecht i sin lummiga trädgård i Sibbo
Biologen Anders Albrecht i sin lummiga trädgård i Sibbo. Anders albrecht i sin lummiga trädgård i Sibbo Bild: Charlotte Winberg / Yle Anders Albrecht

I ett växande Helsingfors där det byggs mycket löper ändå insekter en risk, anser Albrecht.

De gröna inslagen i stadsbilden är ofta gräsmattor och planteringar, som inte är särskilt insektsvänliga. Deras syfte är först och främst att vara lättskötta, långlivade och vackra att se på.

Lätt att få insekter att trivas

Men det finns knep för att få insekterna att trivas, även i en grå stadsmiljö.

På Helsingfors stad berättar Jussi Luomanen chefen för stads- och landskapsplanering att staden strävar efter att få med en grön faktor i alla detaljplaner.

Med grön faktor menar han att det ska finnas gröna inslag i form av planteringar och mjuka ytor.

– Det är inte bara genom parker och rekreationsområden vi på Helsingfors stad försöker göra staden grönare. Vi är också med i planeringen av bostäder och gårdar. I utformandet av detaljplaner är vi med som experter, även om det i slutändan naturligtvis är upp till byggherren att avgöra hur mycket gröna inslag det ska vara, berättar Luomanen.

Jussi Luomanen på Helsingfors stad.
Jussi Luomanen tror att det kommer bli flera gröna inslag i stadsbilden framöver. Jussi Luomanen på Helsingfors stad. Bild: Charlotte Winberg / Yle Helsingfors stad (administration)

Som exempel på gröna inslag i byggnader, nämner Luomanen gröna tak och gröna väggar.

Om vi lär oss att göra det här rätt så kommer vi ha stor nytta av gröna tak även i Finland― Jussi Luomanen, Helsingfors stad

Estetiska, ekologiska och ekonomiska fördelar med gröna inslag

Med gröna tak kan man spara in på värmekostnader och man behöver inte kyla ner stora byggnader lika mycket under sommarhalvåret. De gröna taken kan lagra värme i stället för att transportera värmen in i byggnaden.

Utöver de ekonomiska fördelarna är det ändå de ekologiska fördelarna som är de huvudsakliga fördelarna.

– Genom att välja rätt växter kan man främja insekternas trivsel. Till exempel om man väljer fettknoppar som pollinerande insekter tycker om så lockar man dem till de gröna områdena, berättar Luomanen.

Gröna inslag i nybygge på Busholmen i Helsingfors.
Gröna inslag i nya byggnader på Busholmen i Helsingfors. Gröna inslag i nybygge på Busholmen i Helsingfors. Bild: Charlotte Winberg / Yle nybygge

Möjligheterna finns, men erfarenheterna i Finland är ännu rätt så få.

– Vi håller på och samlar in erfarenheter av hur bra de gröna taken lämpar sig i vårt finländska klimat. I Sverige finns det mycket av dem och likaså i Tyskland. Min gissning är att om vi lär oss att göra det här rätt så kommer vi ha stor nytta av gröna tak även i Finland, säger Luomanen.

Insekter trivs även i skapade miljöer

Enligt biologen Anders Albrecht är det inte svårt att på artificiell väg skapa miljöer där insekter trivs och han är väldigt positiv till initiativen med gröna tak och gröna väggar.

De gamla ängarna utanför Helsingfors skulle han ändå gärna bevara, men att plantera ängar på tak ser han inte som någon omöjlighet.

– Det är fullständigt möjligt och egentligen så är det jättelätt. Det är bara att låta det blomma, sedan slår man ner det och det blommar upp igen. På så vis sköter det sig självt, säger han.

Vid Helsingfors stad skapar frågan lite mera huvudbry. Det är flera teknikaliteter och ekonomiska frågor som ska lösas innan det går att få flera gröna inslag i stadsbilden.

Ingen minskning

Trots att det byggs mycket i Helsingfors med omnejd så har Anders Albrecht inte märkt av någon minskning i antalet insektsarter i regionen.

– Det varierar lite från år till år. Det kan vara bra på våren och dåligt på sensommaren, och tvärtom. Men någon minskning har jag inte sett här, snarare tvärtom då vi har fått ett ökat artantal av många grupper, berättar han.

Så fort man har växter har man humlor och bin. Har man inte växter så har man dem inte― Anders Albrecht

Vad ska man då göra för att få insekter att trivas så bra som möjligt? Frågar man Anders Albrecht är svaret enkelt:

– Så fort man har växter har man humlor och bin. Har man inte växter så har man dem inte.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen