Hoppa till huvudinnehåll

Pyramider av järnpellets tornar upp sig i Karleby hamn – råvarorna går inte åt som tidigare

Torbjörn Witting.
Vid Djuphamnen ligger järnpellets och väntar på köpare. Enligt hamndirektör Torbjörn Witting har man inte sett något liknande i så här hög grad tidigare. Torbjörn Witting. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby hamn,Karleby,witting

Det här året ser ut att bli knaggligt för Karleby hamn, enligt hamndirektör Torbjörn Witting. Just nu lagras uppemot 800 000 ton järnpellets i hamnen eftersom köparna lyser med sin frånvaro. Och efter en provlast i maj har det varit tyst på stenkolsfronten.

I våras hoppades Karleby hamn att stenkol skulle bli en ny nisch för hamnen då andra varor går lite sämre. I maj lastades två stora panamax-fartyg och några mindre med stenkol men efter det har inget hänt.

Varför har det inte blivit mer?

- Det är en bra fråga. Det är en ny kund, ett nytt varuslag. Vi hade alltså en provlast på två stora panamaxfartyg och några mindre fartyg. Och provlasterna gick ypperligt. Men nu är marknaden lite besvärlig.

Järnpellets vid Djuphamnen i Karleby.
Järnpellets är en av Karleby hamns stora exportvaror Järnpellets vid Djuphamnen i Karleby. Karleby hamn,Karleby,järnpellets

Dammade minst av allt

I början av året talades det om en miljon ton stenkol, men det som blivit av är cirka 150 000 ton. Witting betecknar ändå den lasten som mycket lönsam, och han tror att det blir en fortsättning.

- Mängderna är ett frågetecken, men vi tror på det vi sysslar med.

För att undvika att damm från stenkolet sprider sig har det byggts en del vindskydd i hamnen. Provlastningen gav enligt Witting bra resultat.

- Det visade sig att det här är en av våra minst dammiga varuslag. I jämförelse med många andra varor vi har hanterat i tiotals år kan man säga att det nästan inte dammade alls.

Stenkolet används till stålproduktion.

Enorma högar järnpellets

Vid Djuphamnen ligger järnpellets och väntar på köpare.

- Vi har jättestora högar med råmaterial som ska ut i världen. Till centraleuropa och till och med Asien och USA i bästa fall.

Brukar ni ha så här mycket?

- Mängderna är exceptionellt höga i år. Som mest har vi haft 700 000-800 000 ton.

Vill man jämföra med något så är det ungefär dubbelt så mycket varor som går genom hamnen i Kalajoki varje år.

Enligt Witting har man inte sett något liknande i så här hög grad tidigare. Orsaken är enligt honom att hamnen i Karleby är en så tydlig exporthamn.

- Det betyder att varorna kommer med tåg, mellanlagras här, och sedan far ut över hela världen. Nu har vi ett fenomen då det kommer varor från Ryssland och Finland och lagras här, men de åker vidare ganska knaggligt.

Varför lagras inte det vid företagen då?

- Det är en fördel att ta emot varor, eftersom de brukar åka iväg, vilket då inte skett i normalt tempo nu.

Torbjörn Witting.
Just nu lagras uppemot 800 000 ton järnpellets i hamnen eftersom köparna lyser med sin frånvaro. Hamndirektör Torbjörn Witting är en orsak att Karleby hamn är en tydlig exporthamn. Torbjörn Witting. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby hamn,Karleby,järnpellets

Enligt Witting beror det på problem ute i stora världen.

- Vi har handelskrig mellan USA och Kina, vi har Brexit, vi har Tyskland som nästan är inne i en recession för tillfället.

Sedan början av 2000-talet har hamnen vuxit med mer än 150 procent. Och svängningar får man räkna med, enligt Witting. 2019 kanske blir som 2015 ungefär då det senast var lite sämre.

Artikeln uppdaterad 16.9 kl. 15:50 med förtydliganden om att stenkol används till stålproduktion och med att Witting säger att det oftast är fördelaktigt för hamnen att ta emot varor.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten